This page in English

Forskningsprojekt Entreprenörskap, genus och ekonomisk tillväxt: utmaningar för genusteori

Projektet använder och utvecklar feministiska teorier inom ramen för forskning om entreprenörskap.

This page in English

Tema

Företagsekonomi

Kontaktperson på SU

Karin Berglund

Professor

Företagsekonomiska institutionen

08-16 39 82

karin.berglund@sbs.su.se

Översikt

Projektperiod

2012-01-01 - 2016-12-20

Ansvarig

Företagsekonomiska institutionen

Forskningsämne

Management, organisation och samhälle

Status

Avslutad

Finansiering

Vetenskapsrådet

Forskargrupper

EMBLA

Forskargruppen EMBLA är ett virtuellt excellenscenter inom genus och entreprenörskap.

Entreprenörskap Organisation & Samhälle, EOS

I forskargruppen Entreprenörskap, Organisation & Samhälle (EOS) utvecklar vi kunskap om alternativa entreprenörskapsformer. Vi studerar hur sociala, kulturella, ekologiska, etiska och relationella aspekter samverkar med ekonomiska dimensioner och hur alternativt entreprenörskap relaterar till samhällsnytta och hållbar utveckling.

Feministiska teorier handlar övergripande om att tolka och förstå hur genus (socialt kön) skapas och hur underordning av kvinnor sker. En feministisk ansats visar att entreprenörskap är manligt könsmärkt och framställer företagande kvinnor som sekundära och underpresterande. Entreprenörskapsteori är överlag genusblind, vilket medför att kvinnor som företagare osynliggörs och att kvinnors (och mäns) uppfinningar och nyskapande affärsidéer inte finns med i policy och forskning.

Projektbeskrivning

Det finns behov av att utveckla feministisk entreprenörskapsteori. Men det finns också behov av att utveckla feministisk teori. Sådan teori har huvudsakligen byggts i ett samhälle bestående av arbetsgivare och arbetstagare, inte för ett samhälle där det egna företagandet premieras. Teorin förmår därför inte förklara kvinnors organisering inom ramen för marknadsmässig konkurrens. Syftet med projektet är därför att utveckla teori som omfattar både en feministisk och entreprenörsmässig tolkningsram.

Vi frågar oss hur feministisk teori kan utvecklas för att samtidigt inkludera delvis motstridiga fenomen som konkurrens, individuell handlingskraft och feministiska handlingar, och vi frågar hur entreprenörskapsteori kan utvecklas för att tolka förändring av sociala ordningar, som genus.

Entreprenörskap och innovation lyfts idag fram som de viktigaste byggstenarna för ekonomisk tillväxt och välstånd. Därför satsas på forskning om entreprenörskap och om/i så kallade starka forsknings- och innovationsmiljöer. Entreprenörskap har skrivits in i läroplaner och särskilda program finns för att stimulera kvinnor till ökat företagande. Forskningen visar emellertid att det så kallade genussystemet - tendensen till åtskillnad mellan män och kvinnor samt normering av män och det manliga respektive underordning av kvinnor och det kvinnliga - sätter käppar i hjulet.

Män och kvinnor arbetar på en könssegregerad arbetsmarknad där kvinnor vanligtvis återfinns i vård- och serviceyrken, oftast i statlig eller kommunal regi. Förhoppningar om att kvinnor skall starta eget inom vård och omsorg när denna sektor konkurrensutsatts har inte infriats som förväntat. Istället har de blivit anställda av nya ägare, som ofta är stora koncerner som kontrolleras av män. Forskningen visar också att det finns stereotypa föreställningar om kön inom rådgivningssystemet som bidrar till att kvinnor och andra grupper som skiljer sig från den manliga normen inte bemöts som s.k. riktiga entreprenörer, utan utifrån utgångspunkter som medför att andra frågeställningar förefaller relevanta som t ex hur barnomsorgen ska ordnas när affärsidén innebär att vara på resande fot.

I och med att innovation också förknippas med män och manlighet, ses kvinnors affärsidéer med andra ögon (än mäns) och värderas som mindre nyskapande. Samtidigt finns det exempel som visar att kvinnor som entreprenörer och innovatörer ifrågasätter normer kring kvinnor och män, kliver över gränser och skapar något nytt tillsammans med andra.

Exempelvis ser vi flera organisationer, sprungna ur kvinnors intresse att utveckla och genomföra idéer, vilket i dagligt tal ses som entreprenörskap, men som lika gärna skulle kunna tolkas som en feministisk rörelse. Det är i spänningen mellan dessa två kontrasterande bilder av å ena sidan kvinnor som inte ses som entreprenörer, och å andra sidan kvinnor som likafullt skapar utrymme för sin företagsamhet, som vi ser behovet av teoriutveckling.

Projektet utvecklar ett teoretiskt ramverk som kan bidra till en omprövning av både feministisk teori och entreprenörskapsteori. Själva entreprenörskapsbegreppet sätter förändring och utveckling i fokus. En vedertagen beskrivning innebär att göra något nytt, vilket sker på bekostnad av något annat. Med utgångspunkt i samtidens betoning på ekonomisk tillväxt översätts detta till idéer som kommersialiseras på en marknad där en tjänst eller produkt får fäste på bekostnad av en annan.

I projektet utgår vi istället från det bredare begreppet samhällsutveckling, vilket innebär att den feministiska rörelsen i sig kan ses som entreprenörskap. Förlegade föreställningar om kvinnor (och män) ifrågasätts därmed och "förstörs" till förmån för mer jämlika förhållanden. Projektet är därför högst betydelsefullt för att ta frågor om jämställdhet och social hållbarhet på allvar.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Helene Ahl

Professor

Jönköpings universitet, ENCELL

helene.ahl@ju.se

Medlemmar

Karin Berglund

Professor

Företagsekonomiska institutionen

08-16 39 82

karin.berglund@sbs.su.se

Malin Tillmar

Professor

Linneuniversitetet

malin.tillmar@lnu.se

Katarina Pettersson

Docent

Sveriges lantbruksuniversitet

katarina.pettersson@slu.se

Publikationer

Samtliga publikationer