Forskningsprojekt Främjande och förebyggande arbete för barns psykiska hälsa och ojämlika psykiska hälsa
Det råder en kunskapsbrist ifråga om kvalitet och vilken effekt det främjande/förebyggande arbetet på lokal nivå har gällande den psykiska ohälsan hos barn och unga. Programmet "Främjande och förebyggande arbete för barns psykiska hälsa och ojämlika psykiska hälsa – Från policy till åtgärder samt deras effekter" syftar till att åtgärda denna kunskapsbrist.
Psykisk ohälsa utgör en femtedel av den totala sjukdomsbördan i höginkomstländer, där psykisk ohälsa som börjar under barndomen är särskilt problematisk. Hälsofrämjande/förebyggande arbete i Sverige styrs av det nationella folkhälsomålet med sina åtta delområden. Forskningsprogrammet Främjande och förebyggande arbete för barns psykiska hälsa och ojämlika psykiska hälsa – Från policy till åtgärder samt deras effekter syftar till att utveckla en systematisk forskningsansats för barns (0–18 år) psykiska hälsa genom att undersöka styrning, åtgärder och deras effekter på lokal nivå. Programmet omfattar fyra övergripande frågeställningar indelat i fem arbetspaket (AP).
Projektbeskrivning
Programmets fem arbetspaket (AP)
AP 1 fokuserar på vilken betydelse samhällsinvesteringar har för barns psykiska hälsa på regional och lokal nivå. Regioner och kommuners utgifter för folkhälsoarbete länkas till psykiska ohälsotal. Registerdata på 2 12 457 barn används också för att undersöka vilken betydelse som samhällsinvesteringar har för ojämlik psykisk ohälsa och för att undersöka i vilken utsträckning som samhällsinvesteringar kan motverka betydelsen av ojämn inkomstfördelning.
AP 2 fokuserar på i vilken utsträckning som regionala och kommunala styrningsdokument behandlar barns psykiska hälsa och ojämlika psykiska hälsa. Styrningsdokument från landets alla 20 regioner och 290 kommuner analyseras före och efter att Sveriges första långsiktiga nationella strategi för psykisk hälsa och suicid implementerats för att analysera förändringar.
AP 3 fokuserar på vilka främjande/förebyggande program som finns i sex kommuner och i vilken utsträckning som dessa är evidensbaserade. Kommunerna är valda utifrån befolkningsstorlek, inkomstnivå och tätort kontra glesbygd. Ett preventionsindex för barns psykiska hälsa kommer också att utvecklas.
AP 4 och 5 fokuserar på vilka barn och ungdomar som deltar i främjande/förebyggande program på lokal nivå samt på programmens totala effekt för barn och ungdomars självskattade symptom. Ett frågeformulär skickas ut till slumpvis utvalda vårdnadshavare för 10 000 barn (0–12 år) samt till 10 000 slumpvis utvalda ungdomar (15–18 år) där den omfattning som barn deltar i olika program dokumenteras.
Relevans och nyttiggörande
Den psykiska ohälsan hos barn och unga har ökat. Samtidigt så sker mycket av det främjande/förebyggande arbetet på lokal nivå, där vi vet mycket lite om vilken kvalitet olika program har eller om de har någon effekt. Genom att fokusera på strategier, åtgärder och dess effekter på lokal nivå kommer programmet att åtgärda denna kunskapsbrist.
Genomförande
Data samlas in från öppna databaser (aggregerade data), från myndigheters register, genom kvalitativa intervjuer och genom att skicka ut frågeformulär.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Peter Larm
Universitetslektor
Medlemmar
Stefanie Möllborn
Professor i sociologi
Fabrizia Giannotta
Gästforskare
Olof Östergren
Forskare/Docent
