Forskningsprojekt Kriminella karriärer
Undersöker brottslighet över livsförloppet.
I forskningsprojektet På Lång Sikt: Kriminella karriärer i en svensk födelsekohort till 65 års ålder undersöks flera av den samtida kriminologins centrala spörsmål. Är vissa individer mer brottsbenägna än andra eller bör skillnader i individers kriminella karriärer främst förklaras med dynamiska, föränderliga faktorer? Vi nyttjar ett longitudinellt dataset, den välkända Stockholm Birth Cohort (SBC). SBC har tidigare använts för att göra centrala bidrag till vår förståelse av mäns och kvinnors kriminella karriärer, men har då endast kunna följa kohortens brottslighet till och med 30 års ålder. I och med en ny uppdatering av SBC-materialet, har vi nu möjligheten att studera brottslighetens utveckling i en representativ födelsekohort av nära 15 000 individer till 65 års ålder.
Projektbeskrivning
Studiet av kriminella karriärer är numera en känd del av kriminologin. Till skillnad från studier som undersökt skillnader mellan individer eller grupper – dvs. skillnader i brottslighet mellan unga och äldre, kvinnor och män, inrikesfödda och utrikesfödda, etc. – är detta fält främst inriktad på att förklara kontinuitet och förändring i brott inom individer över tid. De flesta sådana studier, både i Norden och internationellt, har dock endast kunnat följa individer till vuxenlivets start, runt 30 års ålder, eftersom studiernas uppföljningstid varit relativt kort.
Under senare tid har flera studier utökat uppföljningstiden till att också omfatta större delar av vuxenlivet. Däremot är dessa undersökningar nästan uteslutande begränsade till urval av mindre grupper av ungdomsbrottslingar (pojkar). För att kunna undersöka och förklara kontinuitet och förändring i brott över livsförloppet krävs stora, populationsbaserade urval av män och kvinnor, och en uppföljningstid som möjliggör att följa dem över större sjok av livet.
I detta projekt gör vi just det. Projektet utgår ifrån frågeställningar som dels är centrala inom kriminella karriärer-forskningen, men också har betydande relevans i kriminalpolitiska spörsmål. Vi vet att tidigare brottsbelastning är den bästa indikatorn för framtida brottslighet, och i den meningen uppvisar brottslighet en slående grad av kontinuitet över tid. Samtidigt visar också åtskilliga studier att brottslighetens förekomst i ett givet urval av individer minskar drastiskt i takt med att detta urval blir äldre.
Två av fältets kärnfrågor är därför 1) Vad är det som gör att de allra flesta slutar begå brott i slutet av ungdomstiden? och 2) Vad är det som gör att en liten andel lagöverträdare fortsätter begå brott under en längre period av livet, och ofta begår många och grova brott? På grund av de begränsningar många studier har (antingen i form av urvalet, där majoriteten utgörs av brottsliga pojkar, eller de korta uppföljningstiderna, eller tunn bakgrundsdata för varje individ), är svaren på dessa frågor än idag otydliga. Det har också nyligen tillkommit nya frågetecken: Senare studier visar att en betydande andel av de som någon gång döms för brott, får sin första dom först i vuxenlivet, och därefter kan utveckla relativt varaktiga kriminella karriärer. Om dessa lagöverträdare vet vi väldigt lite.
Vi avser därför att studera kontinuitet och förändring i individers brottslighet, med särskilt fokus på den dynamik brott uppvisar i vuxenlivet. Vilka individer fortsätter att begå brott under denna period? Vilka slutar? Vilka börjar? Skiljer sig svaren på dessa frågor åt för män och kvinnor och, i så fall, hur? På lång sikt knyter därmed an till centrala vetenskapliga debatter om brott: I korthet, är vissa individer mer brottsbenägna än andra eller bör skillnader i individers kriminella karriärer främst förklaras med dynamiska, föränderliga faktorer? För att exemplifiera, kan här nämnas den lagöverträdare som tycks inleda sin brottslighet först i vuxenlivet. Å ena sidan kan det hävdas att denna grupp egentligen inte existerar; den är blott en metodologiskt artefakt som uppstår när man använder kriminalstatistisk data (lagföringar), och i själva verket har de begått åtskilliga brott tidigare. Å andra sidan kan det hävdas att denna kategori lagöverträdare visst existerar, och hennes brottslighet kan förklaras av förändringar i dynamiska faktorer, så som anknytning till arbetsmarknaden eller andra sociala institutioner, bortom ungdomstiden. Här uppstår också ett flertal kriminalpolitiskt relevanta frågor: hur stor del av "brottsproblemet" står dessa lagöverträdare för? Skiljer de sig från övriga former av lagöverträdare i, exempelvis, tidiga riskfaktorer? Är deras brottslighet möjlig att
predicera?
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Mats Christoffer Carlsson
Universitetslektor
Medlemmar
Olof Bäckman
Professor
Anders Nilsson
Professor
Fredrik Sivertsson
Bitr lektor