Undersöker hur brottsutvecklingen skiljer sig åt för olika samhällsgrupper.

Bokprojekt som pågått sedan år 2001.

Undersöker brottslighet över livsförloppet.

Kriminella karriärer från adolescensen till pensionsåldern bland individer med erfarenhet av samhällsvård: förekomst, mönster och intergenerationella samband

Framväxten och utvecklingen av kvinnors brottslighet som samhällsproblem.

Det övergripande syftet med projektet "Långsiktiga utfall av alternativa sanktioner för unga lagöverträdare: betydelsen av individuella resurser och social kontext "är att öka kunskapen om alternativa påföljder för unga lagöverträdare och undersöka hur erfarenhet av dessa olika påföljder hänger samman med ungas framtida livschanser.

I projektet kommer vi att studera brottslighetens utveckling och förändringar i dess bestämningsfaktorer, struktur och fördelning utifrån en multikohortansats.

Programmet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan kriminologiska institutionen (SU), institutionen för socialt arbete (SU) och socialförvaltningen i Stockholms stad. Forskningen kommer att bedrivas i 6 år från och med hösten 2024.

Undersöker fördelar och nackdelar med straff i relation till straffskärpningar.

– betydelse av genus, etnicitet och klass i LVU-mål.

Att barn och ungdomar ungdomar i samhällsvård i form av placeringar i fosterhem och på institutioner är en utsatt grupp är välkänt. De löper t.ex. större risk för nedsatt hälsa, tidig död, arbetslöshet, m.m. I vilken mån dessa barn och ungdomar löper högre risk än andra att bli utsatta för brott under själva placeringsperioden är dock förvånansvärt okänt.

Utslussningsverksamhet efter sluten ungdomsvård, vilka faktorer har betydelse för återfall i brott?