Forskningsprojekt Den ojämlika brottsligheten

Sedan mitten av 1990-talet har många länder sett en minskande brottslighet. Påtagliga brottsminskningar uppmärksammades först i USA. Senare har man även konstaterat tydliga brottsminskningar i en rad andra länder, inte minst i Västeuropa. Denna nedgång i brottslighet - The Crime Drop - utgör en oväntad samhällsförändring i västvärlden. Idag fokuserar den internationella forskningen om brottsutvecklingen på vad som ligger bakom de senaste decenniernas brottsminskning i västvärlden. Få studier tar dock upp frågan om och i så fall hur utvecklingen skiljer sig åt för olika samhällsgrupper. Det finns i litteraturen ett underliggande antagande om att brottsminskningen i detta avseende är generell. I detta projekt problematiseras detta antagande.

Samma period för vilken vi kan se en minskad brottslighet har präglats av ökad ojämlikhet inom andra välfärdsområden. För Sveriges del gäller det till exempel en ökad inkomstojämlikhet och också en tilltagande socioekonomisk boendesegregation. Vi menar att såväl den empiriska forskningen, som den teoretiska förståelsen, av brottsutvecklingen blir mer komplett genom en undersökning av hur olika sociala gruppers brottslighet och utsatthet för brott hänger samman med hur övriga levnadsförhållanden utvecklas över tid.

Det övergripande syftet med projektet är att analysera hur brottslighetens fördelning i befolkningen utvecklats över tid. Är de förändringar som skett i brottsligheten generella eller mer specifika? Avsikten med analyserna är att studera utveckling över tid och identifiera faktorer bakom förändringar i brottslighetens sociala och rumsliga fördelning. Härigenom hoppas vi kunna ge en djupare analys av utvecklingen och också bidra till förståelsen av kopplingen mellan de senaste decenniernas utveckling av brottslighet och ojämlikhet.

Projektet använder sig av registerdata för befolkningen som täcker de senaste fem decennierna. Dessa data ger oss en unik möjlighet att studera ojämlikhet i brottslighet och hur denna utvecklats över tid. Det föreslagna projektet är originellt på flera sätt. Utanför Skandinavien saknas motsvarighet till de registerdata projektet avser att använda, där brottslighetens utveckling kan kopplas till en rad faktorer på individ och områdesnivå. Genom att studera hur brottslighet utvecklat sig för olika grupper i samhället hoppas vi att projektet ska kunna flera lämna viktiga bidrag till en bättre tolkning och teoretisk förståelse av senare års brottsutveckling. Projektet har också potential att lämna ett viktigt bidrag till forskningen om ojämlikhetens konsekvenser.

Viktiga forskningsresultat som projektet kommit fram till 

Vi visar att könsskillnaderna i brottsbelastning har minskat. Denna process beror dels på att unga mäns lagföringsnivåer sjunker kraftigt, dels en reaktionsförändring där fler kvinnor blir lagförda för lindriga brott. Detta är särskilt tydligt för stöldbrott. Bland kvinnorna går utvecklingen mot ökade åldersskillnader. Eftersom ökningen bland de unga kvinnorna inte slår igenom i högre brottsnivåer när de blivit äldre framstår det som att denna utveckling kan tillskrivas grupper med låg risk för allvarliga och långvariga kriminella karriärer. 

Analyser av brottsutvecklingen efter utländsk bakgrund har varit mycket efterfrågade i samhällsdebatten då forskningen i huvudsak består av tvärsnittsstudier. Våra resultat visar att andelen män som lagförs för brott har minskat under de senaste 40 åren oavsett individers härkomst. Överrepresentationen i brott för de utlandsfödda männen, oavsett om de kommer från västländer eller övriga världen, är på 2010-talet lägre än de som rådde på 1990- och 2000- talets början. I tidigare studier funnits ett mönster där lagföringsnivåerna är högre för de som invandrat jämfört med barnen till invandrarna. Vi visar att detta har förändrats. De som är födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar är den grupp som haft den minst gynnsamma lagföringsutvecklingen. 

Det är ovanligt med studier av brottsutvecklingen för individer från olika socioekonomiska uppväxtförhållanden. Genom att länka individer till föräldrars inkomster kan vi visa att det finns en tendens till ökade skillnader över tid vilket innebär att ojämlikheten i lagförd brottslighet ökat till de resurssvagas nackdel. En viktig observation är att skillnaderna i socioekonomiska förutsättningar mellan individer födda i Sverige och de med utländsk bakgrund ökar under åren 1990–2017. När vi tar hänsyn till dessa skillnader minskar också skillnaderna i lagföringsnivåer påtagligt. 

Utifrån en kohortansats har vi på olika vis analyserat individers lagföringar från det att de som femtonåringar blir straffmyndiga. Vi kan visa en viss koncentrationseffekt där den lilla högaktiva grupp lagförda individer som står för en stor andel av en födelsekohorts samlade lagföringar kommit att stå för en växande andel av lagföringarna. Samtidigt är det inte givet att de brottsbelastade blivit ”färre men värre”. När det gäller våldsbrott ser brottstrukturen tämligen lika ut i olika kohorter födda mellan 1985 och 1999.

Projektansvariga

Medlemmar

En del av projektets datamaterial finns tillgänglig som en R Shiny-applikation vilket möjliggör interaktiv datavisualisering. Applikationen är skapad av Enes Al Weswasi och tillåter datamaterialet att skräddarsys efter intresse samt presentationsfärdiga grafer efter de anpassade variablerna. Med ett par knapptryck kan årtal, brott och demografiska grupper anpassas efter intresse. Applikationen finner du här.