Stockholms universitet

Forskningsprojekt Tvångsomhändertaganden av unga

– betydelse av genus, etnicitet och klass i LVU-mål.

Forskning inom så väl socialt arbete som kriminologi visar att samhällets ingripanden mot flickor respektive pojkar historiskt har sett olika ut. Pojkar har kontrollerats för utåtagerande beteende riktat mot andra och egen kriminalitet, medan kontrollen av flickor främst handlat om att begränsa och disciplinera deras sexuella beteende. Flera studier visar hur föreställningar om genus i hög grad fortfarande genomsyrar förståelsen av ungdomars (problem)beteenden och därmed samhällets kontroll av dem.

Projektbeskrivning

Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) möjliggör för samhället ett omhändertagande av de barn och unga som anses ha ett vårdbehov men där samtycke från vårdnadshavare och/eller barn (över 15 år) saknas. När det gäller tonåringar, vilka föreliggande studie fokuserar, görs sådana tvångsomhändertaganden främst på grund av beteendeproblem såsom kriminalitet och missbruk (LVU § 3) och tvångsvården utförs oftast i någon form av dygnsvård såsom familjehem eller (låst eller öppen) institution.

Syftet med studien är att undersöka tvångsomhändertaganden av unga och vilken betydelse dimensioner som genus, klass och etnicitet har för dessa beslut samt hur detta har utvecklats och förändrats över tid. Detta görs genom en kvantitativ och en kvalitativ analys av förvaltningsrättsdomar samt av kammarrättsdomar eller domar i Högsta förvaltningsdomstolen i de fall domen överklagats.

De frågeställningar som ska besvaras är:
•    Av vilka skäl omhändertas flickor respektive pojkar genom LVU § 3?
•    Är, och i så fall hur, dimensionerna genus, klass och etnicitet betydelsefulla för dessa beslut och de resonemang som förs?
•    Vilka likheter och skillnader kan urskiljas jämfört med omhändertaganden för 20 år sedan?
•    Vilka av ungdomarna som omhändertas blir också föremål för den mest ingripande åtgärden, placering vid särskilt ungdomshem, och hur förhåller sig detta till dimensionerna genus, klass och etnicitet?
 

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Tove Pettersson

Professor

Kriminologiska institutionen
Tove Pettersson, professor i kriminologi.

Medlemmar

Maria Andersson Vogel

Forskare

Kriminologiska institutionen
Maria A Vogel

Publikationer

Mer om projektet

Materialet kommer att bestå av förvaltningsrättsdomar (samt vid överklagan domar från överrätterna) år 2015-2016 och tillhörande akter där beslut om tvångsvård enligt § 3 LVU prövats samt kompletterande information om vilka som till följd av detta placeras vid ett särskilt ungdomshem. Studien utformas i ett första steg som en kvantitativ totalundersökning. Här kommer även data om socioekonomiska faktorer och uppgifter om födelseland samt medborgarskap från SCB att användas. Efter att materialet har kompletterats med uppgifter från SCB kommer detta att avidentifieras. Forskarna kommer aldrig att ha tillgång till identifierbara uppgifter om socioekonomisk bakgrund och födelseland/medborgarskap från SCB. Det kommer inte heller att vara möjligt att ta bort en person från materialet efter att detta steg i studien genomförts.

I ett andra steg kommer ett urval av domar att analyseras kvalitativt utifrån hur dimensioner som genus, klass och etnicitet framträder och ges betydelse i beskrivningar av problembilder och i argumentation för tvångsvård.

Resultatet av studien kommer att redovisas avidentifierat och enskilda personer kommer inte att kunna identifieras.

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och pågår mellan år 2018-2025.