Forskningsprojekt Kvinnors brottslighet som samhällsproblem

Projektet har satt ljuset på kvinnors brottslighet som socialt problem och studerat samhällets uppmärksammande, förståelse och reaktion på kvinnors brott. Det övergripande syftet har varit att 1) analysera utvecklingen av kvinnors brottslighet, 2) studera bilden av den brottsliga kvinnan och framväxten av kvinnors brottslighet som samhällsproblem.
Projektet har anlagt ett historiskt perspektiv på genus och brott där vi har studerat kvinnor och brott över 100 år. Projektets frågeställningar har besvarats genom tre delprojekt. De olika delprojekten bygger på följande material: 1) Statistik över lagförd brottslighet 1905–2015, 2) Artiklar i dagspress mellan år 1905–2015 samt 3) Artiklar i svenska vetenskapliga tidskrifter perioden 1920–2015. De huvudsakliga resultaten av delstudierna presenteras nedan under Mer om projektet. 

Projektansvariga

Medlemmar

I ett par studier har vi studerat hur könsskillnaderna i brott förändrats över tid, som längst från och med 1841-2015. Studierna bygger på analyser av lagförda för brott (registrerad brottslighet), där vi särskilt sett till brottstyperna stöld och våld. Det långa historiska perspektivet har även gett bakgrund till en närmare analys som fokuserar på perioden sedan 1980-talet. Över tid, i synnerhet från 1900-talets mitt, minskar könsskillnaden i brottslighet påtagligt. Hur denna minskade skillnad ska förstås har varit föremål för debatt. En hypotes har varit att ökad jämställdhet innebär att kvinnor tar efter mäns beteende. Våra resultat pekar dock snarare på det omvända - den viktigaste drivkraften bakom minskade könsskillnader i brottslighet är att mäns brottslighet minskar och närmar sig kvinnornas lägre nivåer.  

Analysen av artiklar i dagspress visar att graden av rapportering och vilken typ av brott tidningarna rapporterar om är påfallande lika för kvinnor och män. Under hela perioden finns det dock ett större behov av att hitta förklaringar till kvinnors brott. Trots att kvinnor kommit att svara för en större andel av den registrerade brottsligheten under perioden har det i tidningarna inte skett något ökat fokus på kvinnors brottslighet. Den mer kvalitativa analysen visar att det finns en större variation i ”tillgängliga” representationer än tidigare forskning antyder. Beskrivningarna tenderar snarare att flytta emellan och bortom tidigare forsknings tydliga kategorier ”bad”, ”mad” och ”sad”. Samtidigt finns en påtaglig kontinuitet mellan fall och över tid men kvinnors brott beskrivs inte som så annorlunda männens som framhållits i en del tidigare studier. 

Den tredje delstudien utgår från både en kvalitativ och kvantitativ analys av hur kvinnor representeras i vetenskapliga artiklar om brott och brottslighet. Den kvantitativa delen visar att förklaringar och föreslagna åtgärder mot brott är mer genusneutrala än vad tidigare forskning har beskrivit. Samtidigt visar den kvalitativa analysen att när kvinnor synliggörs är det nästan uteslutande i relation till frågor som rör kroppen, sex och sexualitet, eller offerskap och sårbarhet. Kvinnor som offer dyker upp i senare delen av perioden och ersätter då nästan helt beskrivningar av kvinnors brott. Kvinnors handlingar har framför allt getts relevans då deras brottslighet kan placeras i kontexten av större socio-ekonomiska problem och/eller reformer.

Sammantaget nyanserar projektet tidigare forskning kring kvinnors brott. Det är tydligt att de bilder som framkommer genom de kvantitativa och kvalitativa materialen kompletterar varandra, vilket understryker bådas betydelse för projektets resultat. Projektets teoretiska utgångspunkter och empiriska bidrag ingår som viktig del i projektledarens nya bok om Genus och brott.