Forskningsprojekt Kulturarvets förändrade betydelse i tider av osäkerhet och militär beredskap
I det här tvärvetenskapliga projektet vill vi förstå hur Rysslands invasion av Ukraina påverkar sätten som vi i Sverige beskriver och bevarar minnen av krig och konflikter. Hur blir minnesskapande en säkerhetspolitisk resurs?
Kriget i Ukraina har inneburit ett starkare fokus på kulturarvets roll i kriser och krig. I Sverige ökar engagemanget för att skydda kulturarvsobjekt och det kollektiva minnets betydelse för försvarsvilja och nationell enighet lyfts fram. Nya samarbeten mellan museer och försvars- och beredskapsinstitutioner inleds, exempelvis gemensamma utställningar. Men när kulturarvet får en säkerhetspolitisk uppgift utmanas liberala principer om oberoende kulturinstitutioner på ”armslängds avstånd” från politiken. Hur avgörs vilken historia som är viktig att bevara och förmedla till medborgarna i tider av hot och osäkerhet?
Projektbeskrivning
Projektets utgångspunkt är att minnen av konflikter och krig blir särskilt viktiga i en osäker situation. Utifrån detta undersöks hur det militära kulturarvet i Sverige påverkas av ett försämrat säkerhetsläge och krigsberedskap. Medan tidigare forskning främst har studerat hur kulturarvsplatser blir måltavlor i väpnade konflikter, analyserar vi kulturarvets roll när de egna medborgarna ska förberedas för krig. Projektet är tvärvetenskapligt och förenar forskare från internationella relationer, genusvetenskap, etnologi och konst-och arkitekturhistoria. Teoretiskt kombineras perspektiv från kritiska kulturarvsstudier (CHS) och feministiska internationella relationer (IR) och de huvudsakliga forskningsfrågorna är: Hur påverkar ett krig i Sveriges geografiska närhet olika samhällsaktörers och gruppers sätt att förhålla sig till det militära kulturarvet och historien? Hur förändras sätten att beskriva den militära svenska historien? På vilket sätt omformuleras narrativen om neutralitet, värnplikt samt mäns och kvinnors olika medborgerliga plikter?
Projektgruppen har tidigare kartlagt minnesskapande som rör konflikter och säkerhet i Sverige. Därför har vi en unik möjlighet att konkret visa hur den nya säkerhetssituationen påverkar kulturarvet. Genom att jämföra material från militära kulturarvsplatser från tiden före och efter Rysslands invasion och Sveriges Nato-medlemskap, spåras förändringar i utställningar och i hur aktörer berättar om gångna tiders krig, konflikter och krigsberedskap.
Betydelse
Projektets belyser relationen mellan nationell säkerhet och minne/kulturarv. Resultaten kan initiera viktiga demokratiska samtal om historiens formbarhet och om den politiska betydelsen av olika sätt att bevara och berätta om det förflutna.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Maria Wendt
Universitetslektor, Docent
Medlemmar
Fredrik Krohn Andersson
Universitetslektor
Mattias Frihammar
Universitetslektor
Cecilia Åse
Professor