Stockholms universitet

Forskningsprojekt "Pleasurescapes". Hamnstädernas transnationella integrationskrafter

Nöjesparker, festivaler och andra offentliga nöjesställen i hamnstäder studeras i detta projekt som "Pleasurescapes" - socialt konstruerade landskap av njutning som är flytande i storlek över tid och rum. I detta projekt utforskas hur offentliga nöjesställen fungerat som en mötes- och smältdeglar för olika klasser, kulturer och religioner.

Vy från Jubileumsutställningens områden kring Stora gården, i kvällsbelysning omgivna av minareterna
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923, Alfred Proessdorf, 1923. Göteborgs historiska museums arkivsamling, GMA:5683. Public Domain Mark.

PLEASURESCAPES är ett humanistiskt ledd samarbetsforskningsprojekt som utforskar hur offentliga platser för nöje i europeiska hamnstäder har utvecklat sociala integrationskrafter i det förflutna och därigenom främjat urbanitetsdrag. Vi utforskar hur populär nöjeskultur är nyckeln till social sammanhållning och vilka specifika hamnstäder visar i detta avseende.

Offentliga nöjesställen i hamnstäder speglar drag av urbanisering på ett avgörande sätt: De är transnationella mikrokosmos som representerar konformitet och uppror på samma gång. De är offentliga mötes- och smältdegel för olika klasser, kulturer och religioner. Vi kallar dessa platser för "pleasurescapes" eftersom de är flytande i storlek och karaktär över tid och rum. De är socialt konstruerade kulturlandskap av njutning, inte bara byggd arkitektur. Genom att studera det förflutna av hamnstädernas pleasurescapes får vi insikter i Europas kulturella pluralism och dess utbyte av kunskap, material, teknologier och praxis.

Projektet har en egen utförlig hemsida:

https://pleasurescapes.eu

Projektbeskrivning

Projektet "Pleasurescapes" grundar sig på historia, urbana kulturstudier och museistudier och en mångsidig metodisk uppsättning, inklusive actor-network-teori eller konstbaserad-forskning till exempel. Vi tittar på perioden från slutet av 1800-talet fram till 1960-talet och tar fyra städer i nära empirisk hänsyn: Hamburg (DE), Rotterdam (NL), Barcelona (ES) och Göteborg (SE) - se mer om fallstudien av Göteborg nedan.

Pleasurescapes ... är socialt konstruerade kulturlandskap av njutning, inte bara byggd arkitektur.

Trots sina nationella särdrag visar dessa städers njutningslandskap spännande transnationell konvergens – varför och exakt hur är ämnet för vår forskning. Som resultat arbetar vi med en resande museiutställning med tillhörande häfte, en teaterproduktion och akademiska artiklar med öppen tillgång. Vi dokumenterar våra materiella fynd i en online-databas, varav delar kommer att publiceras med öppen tillgång.

Projektmedlemmar

Medlemmar

Christina Reimann

Forskare

Historiska institutionen
Christina Reimann
Samtliga forskare på projektets egen hemsida

Mer om projektet

Christina Reimann vid Stockholms universitet deltar i projektet "Pleasurescapes" med en fallstudie om Göteborg:

”Nöjeskultur i hamnstaden Göteborg, 1860-1930-talet”

Mellan 1860- och 1930-talen kastades den perifera hamnstaden Göteborg in i industriell modernitet. Offentliga nöjen fungerade som vektor för rumslig transformation och urban självförståelse, och som kristalliseringspunkt för urbana (mot)berättelser. I detta sammanhang är Christina Reimanns forskning strukturerad utifrån tre analytiska vinklar och nyckelfrågor:

  1. Nöjesinstitutioner och (om)skapande av innerstadsgränser (1860-1923): Hur konstruerades, upprätthölls och gavs mening till inner-urbana gränser, särskilt de mellan "hamndistrikt" och "stadskärna", genom nöjesinstitutioner och hur formade dessa gränser i sin tur den urbana nöjeskulturen?
  2. Avvikande nöjesövningar som motberättelser (1880-1920-talen): Sociala och etniska minoriteters avvikande nöjesutövningar ses som motberättelser till den samtida modernitetsdiskursen som domineras av disciplinerade folkliga nöjen och den liberala andan hos vissa borgerliga nöjen.
  3. Exotiserande och 'folkliga' framträdanden på Göteborgs scener (1880-1930-talen): Trasslingen och spänningarna mellan "det exotiska" och "det folkliga" inom offentlig underhållning undersöks, och spårar transformationen av deras relation i sammanhanget med den framväxande industriella välfärdsstaden.