Forskningsprojekt Samlingarnas didaktik: En historisk studie av relationer mellan skola och museum 1880-1980
Från sent 1800-tal och framåt fanns det ute på svenska skolor stora museisamlingar som användes didaktiskt i undervisningen. Men vad hände sen? Vilken roll har museet haft i undervisningen och hur har den förändrats över tid är några av de frågor som forskarna Eva Insulander och David Thorsén vill besvara i detta forskningsprojekt.
Forskningen lyfter fram hur större museer och botaniska trädgårdar försåg många skolor med föremål att använda i undervisningen och att detta intresse ofta drevs underifrån; skolorna själva efterfrågade objekt att använda i undervisningen. Det fanns även en längtan till museerna, som värderades för sina mer omfattande samlingar och vetenskapliga tyngd, men också för sin förmåga att levandegöra utanför klassrummet. Skolbesök på museum var inte bara vanligt från slutet av 1800-talet, flera museer kom också att skapas med skolelever i åtanke.
Skolsamlingarnas historia och det därtill knutna objektbaserande lärandet har dock karaktären av en utpräglad uppgång och fall-process. Många av de under decennier mödosamt uppbyggda samlingarna flyttades från 1960-talet bort från skolans praktsalar till undanskymda förråd eller slängdes bort. Idag finns dock ett förnyat intresse av att föra dessa två centrala kunskapsinstutitioner närmare varandra igen.
-Vi vill utifrån ett historiskt perspektiv skapa en fördjupad förståelse för relationen mellan skolor och museer och särskilt samlingarnas didaktiska funktion i skolan såväl som på museer. I studien sammanför vi två starka forskningsområden, didaktik och utbildningshistoria, till ett gemensamt område, didaktikhistoria. På så sätt kan nya frågor ställas och ny kunskap fås, säger Eva Insulander.
Projektet ”Samlingarnas didaktik: En historisk studie av relationer mellan skola och museum 1880-1980” ska genomföras under fyra år och organiseras i två övergripande teman: Skolsamlingen -museet i skolan och Museididaktiken – skolan i museet.
Projektbeskrivning
Det har länge funnits ett intresse av att skola och museum ska närma sig varandra och även i nutid uttrycks ambitioner om att relationerna ska fördjupas. De båda institutionerna bygger på delvis olika logiker där museernas samlingar utgör grunden för verksamheten medan utbildningsuppgiften stått i centrum för skolan, vilket utgör grund för en komplexitet och dynamik i relationen över tid. I detta projekt undersöks relationen mellan skola och museum och projektet fokuserar särskilt samlingarnas didaktiska funktion i skolan (museet-i-skolan) såväl som på museet (skolan-i-museet). Undersökningen avgränsas till ca 1880-1980.
Från skolans praktsalar till undanskymda förråd
Från sent 1800-tal fanns ett växande sug efter samlingar i skolorna. Forskningen lyfter fram hur större museer och botaniska trädgårdar försåg många skolor med föremål att använda i undervisningen och att detta intresse ofta drevs underifrån; skolorna själva efterfrågade objekt att använda i undervisningen. Skolsamlingarnas historia och det därtill knutna objektbaserande lärandet har dock karaktären av en utpräglad uppgång-och-fall process.
Många av de under decennier mödosamt uppbyggda samlingarna flyttades från 1960-talet bort från skolans praktsalar till undanskymda förråd eller slängdes bort. Även om skolorna upprättade egna samlingar så fanns en längtan till museet. Museerna värderades för sina mer omfattande samlingar och vetenskapliga tyngd men också – förstås – för sin förmåga att levandegöra utanför klassrummet.
Skolbesök på museum var inte bara vanligt från slutet av 1800-talet, flera museer kom också att skapas med skolelever i åtanke, samtidigt som skolorna förstås kunde behövas för att legitimera den museala verksamheten.
Studiens forskningsansats
Tidigare forskning har uppmärksammat olika aspekter av antingen museernas, skolornas eller samlingarnas funktion och betydelse. Det finns dock, enligt våra sökningar, en brist på historiska undersökningar om relationen mellan museum och skola, där samlingarnas roll särskilt sätts i fokus. Denna studie kommer därför att undersöka och belysa relationerna mellan skola och museum genom att smälta samman utbildningshistoria och museiforskning i en bred didaktikhistorisk ansats.
Bidraget till det utbildningshistoriska fältet handlar om att vidga de historiska perspektiven på utbildning och undervisning då tyngdpunkten inom tidigare utbildningshistorisk forskning kan sägas ha legat på skolans historia samt att de materiella aspekterna av utbildning hållit sig inom skolans ram. I projektet visar vi att skolan sträcker sig längre än så, in i museet, men också att rörelsen var ömsesidig, att museet fanns även i skolan. Studien kommer att kunna visa vilket behov de båda institutionerna hade av varandra och att det objektbaserade lärandet – med konkret grund i samlingarna – var centralt i den pedagogiska verksamheten vid både skola och museum, men på lite olika sätt.
Genomförande
Projektet Samlingarnas didaktik kommer att genomföras under fyra år. Projektet Samlingarnas didaktik kommer att genomföras under fyra år. Projektet organiseras i två övergripande teman: Skolsamlingen (museet-i-skolan) och Museididaktiken (skolan-i-museet). Varje tema kommer att genomföras som två fallstudier (totalt fyra fallstudier).
Eftersom projektet föregås av preliminära arkivundersökningar har forskarna redan ganska god kännedom om det studiematerial som kommer att användas i projektet. Under 2022 genomförs arkivstudier i Stockholm och ute i landet, liksom sökning och sammanställning av tidigare forskning inom de forskningsfält som projektet berör. 2023 påbörjas arbetet med att bearbeta och analysera data, samt skrivandet av artiklar. Detta arbete fortsätter under 2024 och 2025 och vi presenterar tentativa resultat vid internationella konferenser.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Eva Insulander
Universitetslektor
Medlemmar
Eva Insulander
Universitetslektor
David Thorsén
Universitetslektor/Studierektor
