Forskningsprojekt Tid att städa. Om vardagsstädningens praktik och politik
Städning – eller omsorgen av tingen omkring oss - är en central del av alla samhällen. De allra flesta av oss har någon form av erfarenhet av att städa: vissa städar som yrke, de flesta städar sitt hem, åt sina gamla föräldrar eller andra släktingar.
Att ha ett städat hem är förknippat med både respektabilitet och status. Att utföra själva sysslan – vare sig det gäller att ta hand om andras eller sin egen skit – har däremot påfallande låg status, något som tenderar att smitta personen som måste befatta sig med sysslan. På så sätt genomsyras frågan om städning av makthierarkier kodade av bland annat genus, klass, etnicitet och ras.
Projektet, som utgår från människors berättelser, undersöker städningens betydelser i vardagen. Utifrån teorier om queer temporalitet och feministisk omsorgsetik vill jag fördjupa förståelsen för och kunskapen om den specifika praktik som omhändertagandet av smutsen utgör.
Projektbeskrivning
Städning – eller omsorgen av tingen omkring oss - är en central del av alla samhällen. De allra flesta av oss har någon form av erfarenhet av att städa: vissa städar som yrke, de flesta städar sitt hem, åt sina gamla föräldrar eller andra släktingar. Att ha ett städat hem är förknippat med både respektabilitet och status. Att utföra själva sysslan – vare sig det gäller att ta hand om andras eller sin egen skit – har däremot påfallande låg status, något som tenderar att smitta personen som måste befatta sig med sysslan. På så sätt genomsyras frågan om städning av makthierarkier kodade av bland annat genus, klass, etnicitet och ras.
I ett svenskt sammanhang har städning i hemmet haft en alldeles särskild laddning. Från 1970-talet och framåt har ett jämställdhetspolitiskt mål med välfärdsstaten varit att kvinnor och män ska dela på omsorgsarbetet i hemmet, huvudsakligen städning och matlagning. Snarare än att leja ut det tidsödande, tunga, reproduktiva arbetet (som varit lösningen i många andra länder) har städning betraktats som en syssla som bör skötas privat, enligt devisen att du ska ”ta hand om din egen skit”. Införandet av skattereduktion på städhjälp i hemmet (det s.k. RUT-avdraget) debatterades också i närmre tio år innan den infördes 2007. Städning i hemmet har på så sätt blivit en nyckelfråga i både jämställdhets- och jämlikhetspolitiken.
Städningen aktiverar, som synes, en rad politiskt brännbara frågor, som den svenska välfärdspolitiken adresserat under 1900-talet och som under senare år är under omformulering - frågor som rör jämställdhet mellan kvinnor och män, klassrelationer, den ojämlika världsordningen, men också vad som ska betraktas som arbete, vad som bör generera betalning, relationen mellan offentlig och privat, samt vårt förhållningssätt till smuts och respektabilitet. Detta till trots finns det påfallande lite forskat om städning. Inte minst lyser studier om städning som praktik med sin frånvaro. Inte heller i feministiska/genusvetenskapliga sammanhang har städning undersökts i någon större utsträckning. Det tycks helt enkelt som om själva städandet förefaller alltför trivialt eller ointressant för att kvalificera sig som kunskapsfält.
I följande projekt vill jag därför undersöka städningens praktik och politik. Materialet bygger på etnografiska metoder, där tyngdpunkten ligger på olika former av intervjuer, som har genomförts med ett drygt trettiotal personer. Dessa har sinsemellan olika åldrar (29 till 79 år), kön (kvinnor och män), bostadsort (i större och mindre städer, på landsbygden), yrken (medel-, respektive arbetarklass), sexualitet (hbtq-personer och heterosexuella), etnicitet (födda i Sverige eller utomlands), samt med olika samlevnadsformer (samboende, ensamboende, med eller utan barn). Utöver intervjuer har jag, i samarbete med Dialekt- och Folkminnesarkivet i Uppsala, utfört en mindre enkätundersökning för att på så sätt få ett ökat jämförelsematerial.
Forskningsfrågorna rör sig kring städning som kulturell symbol (för omsorg respektive död), som tid (en cirkulär, bakåtriktad tidsrytm) och praktik (som social organisering av vardagen), samt hur dessa nivåer samverkar. Hur kommer det sig att en så central del av vår vardag som det materiella omsorgsarbetet - omhändertagande av smuts – är så väsentlig i skapandet av maktrelationer och underordning? Mer konkret frågar jag mig: Vad betyder städning i människors liv? Hur organiseras den praktiskt? Hur upplevs städningen i vardagen? Och vad säger människors förhållningssätt till städning om mer övergripande frågor om samhällets organisering?
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Fanny Ambjörnsson
Professor
Publikationer
Publikationer inom forskningsprojektet
Nyheter
Mer om projektet
Intervjuer/samtal om projektet i media
"Fanny Ambjörnsson vill uppvärdera städningen"
Arbetet 2018-09-18
"Städning är ett fulfinger mot prestationshetsen"
SvD 2018-10-06
"Städning, frågan som folkhemmet sopade undan"
Feministiskt perspektiv 2018-12-07
"Bildningskvarten - om städning"
URplay 2020-06-04
"Jag städar, alltså är jag en ren människa"
Kyrkans tidning 2020-05-05