Astronomi, kosmologi och astrofysik – vem kan svara på vad?

Foto: Credit: DESY, Science Communication Lab

Stjärnor, planeter och astrobiologi

Alexis Brandeker, universitetslektor vid Institutionen för astronomi
Om utvecklingen av rymdteleskop för att studera planeter runt andra stjärnor, deras atmosfärer och hur de utvecklats. Om astrobiologi och förutsättningarna för liv i universum.
Kontakt: alexis@astro.su.se, 08-553 785 39 

Beatriz Villarroel, forskare vid Nordita, Stockholms universitet 
Är vi ensamma i universum? Finns det andra civilisationer ute i rymden? Och kan underliga fenomen som just upptäckts på natthimlen förklaras som utomjordisk teknologi? Beatriz driver sedan flera år tillbaka projektet Vasco som handlar om att upptäcka försvinnande astronomiska objekt på natthimlen samt driver ExoProbe-projektet som letar efter rymdsonder från utomjordiska civilisationer. Kan även svara på frågor som rör kvasarer och aktiva galaxkärnor, liksom aktuella frågor som berör UFO-ämnet. 
Kontakt: beatriz.villarroel@su.se 

Markus Janson, professor vid Institutionen för astronomi
Forskningsprojektet ”Sikte mot nya jordar” syftar till att utveckla och använda metoder för att i detalj studera planeter som liknar jorden. 
Kontakt: markus.janson@astro.su.se, 08-553 785 48

Karin Lind, universitetslektor vid Institutionen för astronomi
Stjärnors egenskaper, hur våra grundämnen bildas i stjärnor och vintergatans historia. 
Kontakt: karin.lind@astro.su.se, 0733-762089 

Solen

Jorrit Leenaarts, professor vid Institutionen för astronomi 
Solen är vår närmaste stjärna och kan därför studeras med mycket hög precision. 
Institutet för solfysik ansvarar för det svenska solteleskopet, SST, på kanarieön La Palma. Forskningen är huvudsakligen inriktad mot studier av solfläckar, småskaliga magnetfält, spektrallinjebildning och solens atmosfär.
Kontakt: jorrit.leenaarts@astro.su.se, 08-553 785 50

Moa Skan, doktorand vid Institutionen för astronomi
Studerar solens atmosfär, med fokus på studier av små och stora strukturer såsom loopar och utbrott. Forskningen är främst inriktad på simuleringar av evolutionen av solatmosfärens magnetfält och plasmadynamik. Dynamiken i solens atmosfär är den drivande faktorn i rymdväder, dvs hur jorden påverkas av de tidsvarierande förhållandena i solsystemet. 
Kontakt: moa.skan@astro.su.se, 070-783 98 71

Galaxer

Göran Östlin, professor vid Institutionen för astronomi
Om hur galaxer bildas och utvecklas. Om universums byggnad och storskaliga struktur. 
Kontakt: ostlin@astro.su.se, 08-553 785 13

Supernovor och svarta hål 

Jesper Sollerman, professor vid Institutionen för astronomi. 
Kan svara på frågor om supernovor, alltså massiva stjärnor som slutar sina liv i gigantiska explosioner. 
Kontakt: jesper@astro.su.se, 08-553 785 54 

Ariel Marcelo Goobar, professor vid Fysikum och föreståndare för Oskar Kleincentret för kosmopartikelfysik
Undersöker universums sammansättning, exempelvis mängden mörk materia och mörk energi, genom att mäta dess expansionshistoria med hjälp av supernovor.
Kontakt: ariel@fysik.su.se, 08-553 786 59

Claes Fransson, professor vid Institutionen för astronomi och Oskar Kleincentret för kosmopartikelfysik
Kan svara på frågor om supernovor (exploderande stjärnor), svarta hål och kompakta objekt. 
Kontakt: claes@astro.su.se, 070 16 10 333 
 

Universums uppkomst och utveckling 

Matthew Hayes, universitetslektor vid Institutionen för astronomi
Universums historia sedan Big Bang. Kan svara på frågor om galaxbildning och evolution, de första galaxerna i universum, bildning av svarta hål och quasarer samt kosmisk rejonisering och intergalaktiskt medium. 
Kontakt: matthew.hayes@astro.su.se, 08-553 785 21

Edvard Mörtsell, professor på Fysikum 
Universums expansion. Söker svar på varför mätningar av universums expansionsfart ger olika resultat, och vad det betyder för vår förståelse av universums utveckling och innehåll.
Kontakt: edvard@fysik.su.se, 08-553 785 35

Garrelt Mellema, professor vid Institutionen för astronomi
Forskningsfokus på den period i universums historia då de första stjärnorna och galaxerna bildades för cirka 13 miljarder år sedan.
Kontakt: garrelt.mellema@astro.su.se, 08-553 785 52

Mörk materia

Jan Conrad, professor vid Fysikum
Försöker att hitta mörk materia i kosmos med olika experiment.  
Kontakt: conrad@fysik.su.se, 08-553 787 69

Joakim Edsjö, professor vid Fysikum
Forskar inom astropartikelfysik och teoretisk fysik med huvudfokus på universums mörka materia.
Kontakt: edsjo@fysik.su.se, 08-553 787 26

IceCube

Chad Finley, professor i astropartikelfysik vid Fysikum
IceCube är ett neutrinoteleskop vid Sydpolen som kan undersöka högenergetiska neutriner (en typ av elementarpartiklar som är svåra att detektera) från rymden och deras astrofysiska källor.
Kontakt: cfinley@fysik.su.se

Himlafenomen

Linda Megner, forskare och docent vid Meteorologiska institutionen 
Forskar om atmosfärens övre delar (dvs Stratosfären, Mesosfären, Termosfären) och hur de kopplar till rymden, med hjälp av atmosfärsmodeller, satelliter, raketer och markbaserade instrument. Till exempel Sveriges nya forskningssatellit MATS som sköts upp i november 2022. Forskar även om meteoriskt material och hur det transporteras i atmosfären, hur solvinden och högenergetiska partiklar och gravitationsvågor påverkar atmosfären.
Kontakt: linda@misu.su.se, 08-16 31 51 

Jonas Hedin, forskare vid Meteorologiska institutionen 
Forskar om mellanatmosfären (gränsen mellan vår vanliga atmosfär och rymden) främst med hjälp av sondraketer, men även satelliter och markbaserade instrument, och studerar fenomen som till exempel luftsken (airglow) och nattlysande moln. 
Kontakt: jhedi@misu.su.se, 08-16 43 46

Vetenskapsfilosofi

Siska De Baerdemaeker, forskare vid Filosofiska institutionen 
Siska är vetenskapsfilosof med fokus på kosmologi och astrofysik – två discipliner som undersöker enorma strukturer som utvecklas på tidsskalor som är mycket längre än mänskligt liv. Hur kan man förklara universum trots att man inte kan göra experiment på många system de är intresserade av (det skulle vara ganska svårt att sätta en galax i ett provrör)? Siskas fokusområde är mörk materia, men hon diskuterar gärna andra ämnen också. 
Kontakt: siska.debaerdemaeker@philosophy.su. Pratar helst engelska.  

Rymden inom populärkulturen

Jerry Määttä, docent i litteraturvetenskap och lektor i historia med kulturvetenskaplig inriktning vid Historiska institutionen
Jerry har forskat och undervisat om science fiction-litteratur och filmer och kan svara på frågor om berättelser om rymden och föreställningar om rymdresor och liv på andra planeter inom litteraturhistorien och populärkulturen
Kontakt: Jerry.Maatta@historia.su.se