Från runstenar till retrofili – genusforskare berättar
Evenemang
Datum:fredag 8 mars 2024
Tid:16.00 – 17.15
Plats:Tranströmerbiblioteket
Vad gör genusforskningen idag? För att uppmärksamma den internationella kvinnodagen framträder en rad spännande genusforskare under ledning av programledaren och författaren Moa Svan.
Forskare från både Stockholms universitet och Södertörns högskola berättar om sin mångskiftande verksamhet och varför den är särskilt relevant i vår tid.
Från runstenar till regnbågsromance – queerlitteratur från då till nu
Sam Holmqvist undervisar i genusvetenskap vid Södertörns högskola och forskar om transhistoria och HBTQI-litteratur.
Striden om genus: politik, vetenskap och social kamp
Åsa Eriksson är fil. dr i genusvetenskap vid Stockholms universitet och disputerade 2018 på avhandlingen Resisting feminised precarity: Farm workers in post-strike Western Cape, South Africa. Därefter har hon bland annat forskat kring frågor om genusmotstånd samt om reproduktiv rättvisa.
Annika Berg är docent i idéhistoria vid Stockholms universitet. Hon disputerade 2009 på avhandlingen Den gränslösa hälsan: Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen och har därefter fortsatt att forska om olika ämnen i skärningspunkten mellan medicinhistoria och intersektionell genushistoria, däribland frågor om psykiatri och medborgarskap, bistånd och reproduktion.
Att göra utrikesfödda mödrar till goda mödrar – från jämställdhetsnationalism till femonationalism
Soheyla Yazdanpanah är lektor på genusvetenskap vid Södertörns högskola. Hennes forskning kretsar kring ojämlikhetfrågor , särskilt när det gäller försörjning och arbete ur ett intersektionellt perspektiv. Hennes senaste studier har fokuserat på att problematisera berättelsen av de utomeuropeiska migrantkvinnorna i Sverige.
Kontroversen om könsskillnader – varför är biologer oense?
Malin Ah-King är genusforskare och evolutionsbiolog vid Stockholms universitet. Hennes forskningsintressen är genus/queerperspektiv på biologi och feministiska vetenskapsstudier om evolutionsforskning. Förra året kom hon ut med en bok om hur synen på honor förändrats i biologin, The Female Turn, How Evolutionary Science Shifted Perceptions About Females.
Att queera bilden av Ryssland i Sverige
Kirill Polkov är doktorand i genusvetenskap vid Södertörns högskola med forskningsintressen i sexualitet, genus och nation. Han disputerar i april 2024 med avhandlingen Att queera bilden av Ryssland i Sverige.
Retrofili
Kristina Fjelkestam är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet och forskar framförallt på populärkultur och skönlitteratur utifrån queerteoretiska och historieteoretiska perspektiv.
Arrangörer
Stockholms universitet, Södertörns högskola och Tranströmerbiblioteket
Om evenemanget
Evenemanget är en del av ett initiativ från Ämnesföreningen för genusvetenskap (ÄG) där ett trettiotal genusforskare över hela landet berättar om sin forskning, med syfte att uppmärksamma den internationella kvinnodagen. Mellan den 7 och 12 mars anordnar universiteten i Uppsala, Örebro, Lund, Stockholm, Östersund och Göteborg olika typer av genusstafetter, panelsamtal och workshops för att sprida kunskap om, och visa på djupet, bredden och variationen i den samtida genusforskningen.
Under det senaste decenniet har rörelser som motsätter sig sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) och jämställdhet vunnit mark och blivit alltmer sammanlänkade globalt. Denna mobilisering, och hur den påverkar och bemöts av feministiska och SRHR-rörelser i Sverige och Sydafrika, undersöks i detta postdokprojekt.
I offentliga debatter används ofta biologi för att slå fast fundamentala könsskillnader. Samtidigt är evolutionsbiologer oense om könsskillnader och deras orsaker. Projektet syftar till att undersöka hur och varför denna kontrovers har uppstått.
Projektet "När man riktade blicken mot honorna – en vetenskapsstudie av en ändrad forskningskanon i evolutionsbiologi 1980-2000" utforskar hur det internationella forskarsamhället inom evolutionsbiologi radikalt förändrade perspektiv på honors roll i evolutionsbiologin. Projektet syftar till att undersöka hur och varför synen på honor förändrats.
Genom att studera forskning i den omstridda skärningspunkten feminism/biologi bidrar projektet till den internationella forskningsfronten i feministiska vetenskapsstudier.
I allt från modevärldens nostalgitrender till politiska retrotopier vänds blicken numera mot historien snarare än mot framtiden. När det inte längre är möjligt att ens skönja en ljusnande framtid bortom klimathot, pandemier och krig blir istället det förflutna något eftersträvansvärt.
Senast uppdaterad: 21 februari 2024
Sidansvarig: Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap