Psykologi har varit ett ämne på gymnasiet sedan 1965, när den nationella läroplanen för gymnasiet infördes. Det lyfts ofta fram som ett relativt nytt skolämne, men psykologi har funnits med i undervisning på sekundär nivå i Sverige sedan långt tidigare. Det finns notiser som visar på att ämnet fanns med i undervisningen redan på 1600-talet.

De senaste läsåren har cirka hälften av alla elever som tar gymnasieexamen minst ett betyg i ämnet psykologi. Det gör psykologiämnet till det största ämnet vid sidan av de obligatoriska och programgemensamma ämnena.

Trots denna bakgrund saknas närmare beskrivningar av psykologi som skolämne.

Om avhandlingen

I avhandlingen tas läsaren med på en resa genom psykologiämnets brokiga historia och framväxt i Sverige. Från 1960-talet till 1970-talets förändringsvindar, genom ämnets osynlighet under 1990-talet, fram till läroplanen Gy11 och åren därefter. I undersökningen har hon studerat texter som styrdokument, läromedel och lärarnas debatt kring ämnet.

–Något som är grundläggande för mig med den här avhandlingen är att jag har fått chansen att lyfta fram psykologiämnet och dess historia. Redogörelserna för empirin kring ämnet, styrdokumenten, läroböckerna och hela lärardebatten, med sina citat och exempel, är i sig en avgörande och viktig del i avhandlingen. Det är ny kunskap på området som öppnar upp för vidare diskussioner.

Från de övergripande analyserna tar hon särskilt med sig de aktiva förändringsvindar som rådde under 1970-talet då ämnets vetenskapliga sida, som tidigare i princip utgjort ämnet, fick träda tillbaka och hur flera inslag som tidigare inte ansetts vara en del av ämnet blev till dess huvudsakliga fokus.

Hur den nya kunskapen om psykologiämnet kan användas

En förhoppning hon har är att hennes studie kan öka förståelsen och kunskapen bland lärare och skolledare och utgöra en grundsten för att ta diskussionen kring psykologiämnet vidare. Särskilt nu när en ny läroplan är på gång och arbete pågår med den nya ämnesbetygsreformen, vilken innebär att alla gymnasieämnen får nya ämnesplaner. Psykologiämnet tillhör ett av de ämnen som får en lite större översyn och en helt ny struktur.

–Jag har avsiktligt skrivit de empiriska kapitlen på ett sätt som gör de lättillgängliga även för mer ovana läsare och det går också bra att läsa utvalda delar med behållning.

Hon vill se mer psykologi på schemat

Att hon som legitimerad ämneslärare och även fil.dr i psykologi ser psykologisk kunskap som ett självklart inslag i livet är inte överraskande. Men hon vill också se mer psykologi på schemat framöver, även i grundskolan.

–Psykologiska aspekter av tillvaron är något som är ständigt närvarande i våra liv. Varför förväntas inte alla lära sig om exempelvis grundläggande emotioner och tolkning av sinnesintryck? Något vi som människor inte kommer undan en enda sekund i livet med. Trots det har ämnet, som är ett helt vetenskapsområde, en blygsam position i läroplanerna. Det är få elever som har psykologi på schemat och de som har det har det på gymnasienivå.

Om forskaren

Ebba Christina Blåvarg är fil.dr i psykologi och i pedagogik samt även ämneslärare. Hon disputerade med sin avhandling ”Psykologi på schemat. Formeringen av ett skolämne, 1960–2015” vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet, den 12 januari 2024.

Foto: Sören Andersson