Ny forskningssatsning för alla barns och elevers rätt till likvärdig utbildning

Många skolor får det allt svårare att skapa de förutsättningar som krävs för att alla elever ska nå utbildningsmålen. Stockholms universitet startar nu tillsammans med fyra andra svenska lärosäten en forskningssatsning med fokus på skolverksamheter med stora utmaningar. Genom att ta fram ny kunskap vill vi bidra till att förverkliga ambitionen om alla barns och elevers rätt till en likvärdig utbildning.

Ryggtavlor på en grupp mellanstadieelever som springer

I satsningen ingår, förutom Stockholms universitet, Högskolan Dalarna, Karlstad universitet, Malmö universitet och Mittuniversitetet. Varje lärosäte bidrar med 500 000 per år under perioden 2023-2025, vilket tillsammans ger minst 7,5 miljoner kronor till ny forskning. Forskningssamarbetet sker inom ramen för Nationellt FOU-nätverk för verksamheter med stora utmaningar, som drivs av lärosätena tillsammans.

–Det är viktigt att stöd till skolan utformas med förankring i både vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom detta nationella samarbete kan vi nu kraftsamla och ta fram ny kunskap som både elever och personal i skolverksamheter kommer att ha verklig nytta av, säger Martin Rogberg, ordförande i styrgruppen för nätverket. 

I en första utlysning har nu sex projekt beviljats bidrag (listas nedan), nästa utlysning sker i april 2024. Medverkande vid Stockholms universitet är Institutionen för pedagogik och didaktik samt Specialpedagogiska institutionen. Framöver kommer även fler lärosäten att bjudas in till samarbetet.

 

Mål med forskningen

Målsättningen är att kunna erbjuda forskningsbaserad kunskap om och för utvecklingsarbete hos skolverksamheter med stora utmaningar genom att: 

  • stödja en vetenskaplig kraftsamling och framväxten av en gemensam nationell kunskapsnod,
  • utveckla kunskap om förutsättningarna för och ett ändamålsenligt stöd till skolverksamheter,
  • lägga en grundplatta för en ledande mångvetenskaplig forskningsmiljö inom kunskapsområdet,
  • bidra med vetenskapligt stöd och relevans för professionsutbildningar och samverkansinitiativ.

Inom satsningen ligger även att initiera samverkan med skolhuvudmän och att främja kunskapsspridning inom och mellan medverkande lärosäten samt mellan forskare och praktiker. 

 

Forskningsprojekt som startar 2024

Flera av projekten relaterar till Samverkan för bästa skola (SBS). Det är ett regeringsuppdrag där Skolverket, i samverkan med universitet/högskolor och skolhuvudmän, genomför insatser i utvalda skolverksamheter för att höja måluppfyllelsen och öka likvärdigheten i skolor, fritidshem och förskolor.

1. Skolors arbete med föräldrar till elever i riskfyllda övergångar

Hur samarbetar skolor med föräldrar till elever som riskerar att inte bli behöriga till gymnasiet? Vilka organisatoriska förutsättningar finns och vilka metoder använder skolpersonal för att samarbeta?

Ansvariga forskare

Åsa Sundelin, universitetslektor och Anneli Öljarstrand, universitetslektor, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

2. Uppföljning av Samverkan för bästa skola-insatser ur elevers perspektiv

Vad tycker eleverna själva? Vilka insatser från skolhuvudmän och skolan har faktiskt potential att direkt beröra och påverka elevers välmående, lärande och skolresultat?

Ansvarig forskare

Ulf Jederlund, universitetslektor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

3. Förutsättningar för läs- och skrivutveckling? Samverkan mellan skolor och bibliotek i socialt utsatta områden

Hur samverkar grundskolor med bibliotek för att främja flerspråkiga elevers läs- och skrivutveckling? En praktiknära studie med två deltagande skolor i socioekonomiskt utsatta områden i Karlstad och Malmö.

Ansvariga forskare

Anna Lindholm, lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Robert Walldén, docent i svenska med didaktisk inriktning, Malmö universitet.

4. Skolors erfarenheter av lärosätets bidrag till stärkt förbättringskapacitet under regeringsuppdraget "Samverkan för bästa skola"

Hur kan externt stöd skapa förutsättningar för stärkt förbättringskapacitet i skolverksamheter? Vilket inflytande har stödet haft? Vilka är framgångsfaktorer och fallgropar?

Ansvariga forskare

Ann-Britt Enochsson, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Anette Forssten-Seiser, docent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet, Susanne Mellerskog, universitetsadjunkt och masterstudent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet.

5. Samverkan för bästa skola (SBS) i förskolor med stora utmaningar

Hur skapar rektorer, förskollärare och barnskötare i förskolor med svåra förutsättningar mening om och iscensätter förbättringsinitiativet ”Samverkan för bästa skola” (SBS) för att utveckla verksamheten?

Anvariga forskare

Maria Olsson, lektor i pedagogik, Högskolan Dalarna, Maria Fredriksson, lektor i pedagogiskt arbete, Högskolan Dalarna, och Jan Håkansson, professor i pedagogiskt arbete (vetenskaplig rådgivare).

6. Elevröster i det systematiska kvalitetsarbetet

På vilka olika sätt används elevröster som underlag inom gymnasieskolans kvalitetsarbete på skol- och huvudmannanivå? Vad uppfattar skolchefer och rektorer att elevröster tillför?

Ansvariga forskare

Anna Östlin Brismark, fil.dr, pedagogiskt utvecklingscentrum (PUD), Högskolan Dalarna, Jan Håkansson, professor i pedagogiskt arbete (PUD), Högskolan Dalarna och Anna Hannersjö, verksamhetsutvecklare vid pedagogiskt utvecklingscentrum (PUD), Högskolan Dalarna.

 

 

Kontakt

Martin Rogberg, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Martin Rogberg
Martin Rogberg

Ordförande i styrgruppen "Nationellt FOU-nätverk för skolverksamheter" med stora utmaningar samt verksamhetsansvarig för Nationellt FOU-center Samverkan för bästa skola vid Stockholms universitet.