Profiles

Åsa Sundelin

Åsa Sundelin

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för pedagogik och didaktik
Telefon 08-120 763 99
E-post asa.sundelin@edu.su.se
Besöksadress Frescativägen 54
Rum 2614
Postadress Institutionen för pedagogik och didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms Universitet.

Jag har min bakgrund inom området karriärutveckling och vägledning och har sedan 1999 varit verksam som lärare inom  karriärvägledningens teori och metod, på grund- och masternivå. Jag är sedan hösten 2018 programansvarig för studie- och yrkesvägledarprogrammet och ansvarig för den studiegång med inriktning mot Karriärutveckling och vägledning som ges inom Masterprogrammet i pedagogik. Jag har genom åren genomfört en mängd uppdragsutbildningar som utbildare och föreläsare, mer specifikt inom studie- och yrkesvägledning: metod- och verksamhetsutveckling, men även om samtal och kommunikation för lärande och utveckling i en vidare mening som exempelvis utvecklingssamtal, ledarskap och handledning. Uppdragsgivare är bl. a skolor, kommuner, verksamheter och myndigheter som t ex Skolverket, Posten, Trygghetsrådet och KTH. Jag arbetar även med pedagogisk professionshandledning, främst med studie- och yrkesvägledare men också med lärare.

Jag är  verksam internationellt och har genomfört uppdragsutbildning i bl a Tjeckien och Finland och medverkat i lärarutbyten med University of Dodoma, Tanzania. Jag deltar också i internationella nätverk inom karriärvägledningsområdet. Sedan några år är jag medlem av Etiska rådet i Sveriges Vägledarförening.

Forskning

I min forskning intresserar jag mig framför allt för studie- och yrkesvägledning som verksamhet och profession i relation till migration och karriärövergångar. Jag disputerade i januari 2016 på avhandlingen "Att skapa framtid. En analys av interaktionen i studie- och yrkesvägledande samtal med unga i migration". Syftet med studien var att undersöka hur meningsskapande om framtid och karriär formas i institutionella samtal och vilka möjligheter till meningsskapande  som elever i migration erbjuds i samtalen.  Samtalen analyserades inom ett dialogiskt ramverk (Linell, 2009). Studien ingick i projektet ”Vägledning mellan rättvisa, erkännande och skillnadsskapande” som finansierades av Vetenskapsrådet och leddes av Fredrik Hertzberg på institutionen för pedagogik och didaktik.

Jag medverkar nu i två forskningsprojekt som pågår under perioden 2018 – 2021, även dessa finansierade av Vetenskapsrådet:

Att komma vidare. Unga utan fullständig grundskola och stödet för att finna framtidsvägar i olika lokala kontext

Projektet syftar till att

(1)  öka kunskaperna om ungdomar på introduktionsprogrammen, och hur deras framtidsplaner formas av kommunens resurser och andra villkor.

(2)  fördjupa kunskaperna om hur man lokalt, och särskilt i skolan, arbetar med under­visning, vägledning och praktik för att underlätta ungdomarnas övergång till nationella gymnasieprogram och till arbete och vuxenliv. Vi vill finna vägar att stärka utbildnings- och arbetslivschanserna för elever utan fullständiga grundskolebetyg.

Forskningsprojektet har Umeå universitet som huvud­man och leds av Lisbeth Lundahl.

 

Inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna genom studie- och yrkesvägledning. En studie av professionella överväganden och prioriteringar.

Forskningsprojektet avser att studera studie- och yrkesvägledning för nyanlända ungdomar och unga vuxna i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning, med fokus på inkludering och erkännande. Syftet med forskningsprojektet är att studera betydelsen av a) inkludering till arbets- och samhällsliv, samt b)erkännande av kunskap och meningsskapande kring utbildning, yrke och framtid vid lokal organisering och utformning av studie- och yrkesvägledning.

Projektet har Stockholms Universitet som huvudman och leds av Fredrik Hertzberg. Umeå Universitet medverkar också i projektet.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • Avhandling (Dok) Att skapa framtid
    2015. Åsa Sundelin (et al.).

    This is an empirical study that aims to contribute to knowledge about the opportunities the career counselling conversation offers young migrants in shaping their future. Conversations play a central role in career counselling activities in Swedish schools; furthermore, the question of how the Swedish society promotes the inclusion of its immigrants has become an increasingly urgent issue. The study draws on a dialogical framework on interaction and meaning making and seeks to gain insight into how meaning about the future is formed in career counselling conversations. The following questions were formulated:

    • How is the interaction between migrant students and their counsellors formed in counselling conversations?
    • How can the interaction be understood in relation to the participants and their contexts?
    • What seems to enable or constrain students’ meaning making about the future in these conversations?

    The study was conducted in an introductory course for newly arrived immigrants at the upper secondary level. Researcher followed a series of two career counselling conversations between five students and five counsellors, respectively. The empirical material comprises three parts: audio-recordings of conversations, observations of these conversations and audio-recorded interviews with counsellors and students. The students, three men and two women, have a non-European background and had been in Sweden between one and three years. All except one can be considered a refugee. The material was transcribed, and the conversations were analysed with the concepts of communicative projects and strategies. The conversations are the primary empirical material.

    The results show that the counsellors’ and the students’ communicative projects primarily are complementary. Both the counsellor and the conversations appear as crucial for students learning about Swedish opportunity structures and meaning making about the future. The analysis also elucidated interactional patterns and interplay that seem to constrain the students’ possibilities to shape a future with their own conditions within the conversations. The conversations focused on Swedish career opportunities and lacked a transnational perspective. Furthermore, the students’ migrant background was not made relevant in the conversations; hence, the conversations risk contributing to students’ stigmatisation. The counsellors’ methods also seem at risk of individualising issues related to institutional preconditions and structural constraints. However, the analysis also displayed how the counsellor can counteract these constraining effects.

    The result implicates, in alignment with other studies, that the responsibility for the students’ career processes cannot be put on counselling conversations alone; more comprehensive and integrated activities for career learning in the schools are necessary to provide immigrant students with reasonable possibilities for shaping a future. Moreover, the conclusion is drawn that counsellor’s conversation skills are important for the students meaning making about the future but that counsellors also must have, among other things, the ability to comprehend migrants’ feelings and existential issues regarding the future and, not least, knowledge about the conditions of migrants and the ability to both comprehend and actively recognize injustices and different expressions of power. There are seldom others advocating for the rights of migrants.

Visa alla publikationer av Åsa Sundelin vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 23 oktober 2018

Bokmärk och dela Tipsa