”What makes a mother?” Hårets semiotik, kulturell proveniens och identitet

På de högre seminarierna vid Institutionen för språkdidaktik presenteras och diskuteras pågående såväl som avslutad forskning, både av våra egna forskare och forskare som gästar oss.

Högre seminariet ISD
tisdag 23 november 2021

"What makes a mother?" Hårets semiotik, kulturell proveniens och identitet i Kitty Crowthers bilderbok Mamma Medusa

Sara Van Meerbergen är docent i nederländska vid Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Stockholms universitet.

Abstract

I min presentation utforskar jag hur hår används som semiotisk resurs för att uttrycka kulturell konnotativ betydelsepotential kopplad till representationen av kvinnlighet och moderskap i bilderboken "Mère Méduse" (2014, översatt som "Mamma Medusa" 2015) av belgiska Kitty Crowther.

När Crowther fick ta emot det prestigefyllda ALMA-priset 2010, fick hon beröm av juryn för "sin djupa inlevelse med dem som har det svårt" och för att hon "visar på vägar där svaghet kan vändas till styrka" (ALMA Jury, 2010). I en intervju har Crowther själv beskrivit bilderbokskaraktären Mamma Medusa som "an anarchistic, wild, a bit dangerous but very loving mother […] an alcoholic, a thief, even a prostitute" (Crowther, 2015). På omslaget och i hela bilderboken får Medusas hår en mycket prominent plats i den visuella kompositionen på grund av dess storlek, den guldgula färgen och eftersom det ofta täcker över Medusas ansikte och (andra karaktärers) kroppsdelar. Håret blir därmed ett centralt visuellt tema i boken.

För att analysera hårets betydelsepotential i Crowthers bilderbok, använder jag mig av ett sociosemiotiskt förhållningssätt där tecken ses som socialt och kulturellt motiverade och där kommunikation anses bygga på återanvändandet av kulturellt tillgängliga tecken inom nya kontexter för att skapa nya betydelser. I min presentation diskuterar jag Medusas multimodala gestaltning i Crowthers bilderbok och hur just hår verkar fungera som en symbolisk identitetsmarkör samt som en resurs för att uttrycka sociala betydelser av in/exkludering i berättelsen. Mer specifikt är jag intresserad av att utforska hårets så kallade 'konnotativa proveniens' och de historiskt och kulturellt initierade betydelsepotentialer och diskurser om kvinnlighet och moderskap som aktiveras men som också omförhandlas ('remedieras') genom Medusas gestaltning inom berättelsen. Detta diskuteras sedan i relation till annan forskning, bland annat från feministiska och posthumanistiska studier, om kropp/hår, makt och social identitet.

Här kan man läsa ett blogginlägg om Kitty Crowthers bilderbok "Mamma Medusa" samt se omslaget: Bokkoll.se.