Tuffa tag och tillit
- "En rapport om utslussning, eftervård och återfall för dömda till sluten ungdomsvård (2023:9)", skriven av professor Tove Pettersson vid Kriminologiska institutionen till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi.
Från ESO:s hemsida:
Ungdomar mellan 15 och 17 år som begår så allvarliga brott att påföljden skulle varit fängelse om individen varit myndig straffas sedan 1999 i regel med sluten ungdomsvård. Verkställigheten sker vid något av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Att vara frihetsberövad är i allmänhet negativt för de unga. För att minska individuella skador och risken för återfall, men även ytterligare brottsrelaterade kostnader för samhället, är det viktigt att det finns en väl fungerande utslussningsverksamhet och stöd för den unge efter avtjänat straff.
I den här rapporten till ESO undersöker Tove Pettersson återfall, utslussningsverksamhet och eftervård bland dömda till sluten ungdomsvård 1999–2017. Andelen ungdomar som återfaller är hög och många har efter två år återfallit i brott som lett till en ny frihetsberövande dom. Samtidigt är en viktig slutsats att andelen som återfaller faktiskt minskar över tiden. En annan slutsats är att varken utslussning eller efterföljande stöd från socialtjänsten fungerar tillfredsställande. Rapporten visar på problem när hårdare tag riktas mot en mindre grupp dömda med hög risk för rymning och återfall eftersom det påverkar balansen mellan säkerhet och behandling i negativ riktning för alla intagna. Mer elektronisk övervakning (till exempel fotboja), större samverkan i utslussningsverksamheten mellan Sis och socialtjänsten och fler kompletta Sis-hem med låsbara och öppna avdelningar samt utslussningsavdelning, är några av de förbättrande åtgärder som föreslås i rapporten.
Fakta. Återfall efter Sis-dom
Varje år döms i genomsnitt cirka 70 ungdomar, mest pojkar, till sluten ungdomsvård på låsta Sis-hem.
Ett år efter frigivning hade 40 procent av pojkarna och 21 procent av flickorna lagförts igen.
Motsvarande siffror två år efter frigivning var 60 respektive 36 procent.
Under perioden 1999–2017 har andelen unga som återfaller i brott minskat för samtliga brottstyper utom narkotikabrott.
Flickor återfaller inte bara mer sällan än pojkar utan även i mindre allvarlig brottslighet.
Den vanligaste brottstypen vid återfall är narkotikabrott för pojkar och våldsbrott för flickor.
Tove Pettersson är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar bland annat om ungdomar i låst institutionsvård, men även om tvångsvård av unga mer generellt. Hon har också forskat på frågor om genus och brott och polisens arbete riktat mot unga i socialt utsatta områden.
Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten
Här kan du läsa rapporten i sin helhet
Här är ett urval av vad media publicerat kring rapporten:
Dagens Nyheter: ”Så hindrar vi dömda unga från att återfalla i brott” (2023-09-18).
OMNI: "Kriminolog: Krävs stora satsningar på utslussning" (2023-09-18).
Ekot: "Kriminolog: Behöver satsa på återanpassning" (2023-09-19).
Aftonbladet: "Inburade barn löser inte Kristerssons bekymmer" (2023-09-26).
Senast uppdaterad: 15 november 2023
Sidansvarig: Kriminologiska institutionen