I artikeln Women in the Malestream Study of Crime: Exploring Three Swedish Journals throughout the Last Century granskas vart femte år av tre svenska tidskrifter som berör kriminologiska frågor. Syftet är att närmare undersöka hur svensk kriminologisk forskning har behandlat ’den brottsliga kvinnan’, som i kriminologi har varit tämligen osynlig och ibland framställts på ett ytligt och stereotypt vis. Mot bakgrund av att materialet sträcker sig över ett helt sekel (1920–2015) kan författarna visa de olika sätt som kvinnor framträder på och under vilka perioder. Analysen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. 

Den kvantitativa delen visar att de förklaringsmodeller som används för att förklara kvinnors och mäns brott är mer lika än vad tidigare forskning antytt. Den kvalitativa delen visar att när kvinnors brottslighet diskuteras fram till omkring 1970, riktas ofta fokus mot brister i deras moral, livsstil och sexuella vanor. Därefter sker en marginalisering av kvinnor i kriminologisk forskning genom att de sällan inkluderas i kvantitativa studier – och ibland inkluderas men inte alls omnämns i texten. 

Camenius och Sandman visar också att kvinnor ofta synliggörs i förhållande till breda och aktuella samhällsfrågor. Bland annat diskuteras kvinnans roll i familjen, arbetslivet och samhället under välfärdsstatens framväxt. Och under 1980-talet och framåt är 'det kvinnliga brottsoffret' en central aktör i frågan om jämlikhet mellan könen. Genom hela den studerade perioden förskjuts därmed ofta fokuset på brottsliga kvinnor mot andra frågor.

Läs hela artikeln här.