Hur kan man tänka kring bedömning av elevers ämneskunskaper via andra språk än svenska?
NC får ibland frågor om flerspråkiga elevers möjligheter att få ämneskunskaper bedömda via ett annat språk än svenska. Frågan är komplex. Här kommer vi att resonera utifrån några olika aspekter med fokus på elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieskolan.
Frågorna om bedömningsunderlag på flera språk uppstår utifrån att man på skolan har nyanlända elever som ännu inte hunnit komma så långt i sin språkutveckling i svenska, men som uppfattas ha god skolbakgrund och goda ämneskunskaper i något specifikt skolämne eller i flera. Det finns dock en osäkerhet kring hur man bäst kan gå tillväga och vad det är som gäller. Ibland kan det även råda viss oenighet i ett lärarkollegium om hur man bäst ska hantera frågan, både rent praktiskt men också i relation till ett regelverk.
Vilka regler gäller?
Idag finns inte någon specifik förordning i fråga om flerspråkiga elevers möjligheter att få ämneskunskaper bedömda på annat språk än svenska. I våra kontakter med Skolverket uppger de att det inte heller finns någon reglerad rättighet för en elev att få visa sina kunskaper i ett ämne på ett annat språk än svenska. Det är i varje enskilt fall upp till den undervisande läraren att avgöra om och hur bedömning av ämneskunskaper kan göras. Om det på skolan finns möjlighet att med bibehållen giltighet i bedömningen låta en elev visa sina kunskaper på andra språk än svenska, finns inga hinder för detta, menar Skolverket.
Vad kan krävas för att göra en giltig bedömning?
Det som enligt Skolverket ger stöd för att en elev får bedömas på sitt starkaste språk är helt enkelt att betyget ska spegla elevens kunskaper i ämnet. Det är detta som ska ligga till grund för betyget – inte det språk på vilket kunskaperna visas. Om en elev kan visa kunskaper om ämnets centrala innehåll och till exempel använda och beskriva matematiska begrepp är det alltså inget krav på att eleven kan göra detta på svenska. Samma regler vid betygssättning gäller för nyanlända elever såväl som för övriga elever, det vill säga elevens kunskaper ska bedömas i relation till betygskriterierna. Den betygssättande läraren behöver säkerställa giltig och tillförlitlig information om elevens kunskaper. Det betyder att det är upp till läraren att avgöra om dessa förutsättningar finns.
Om ämnesläraren själv inte behärskar det aktuella språket, kan det kräva ett nära och förtroendefullt samarbete över tid mellan betygssättande ämneslärare och till exempel en studiehandledare som också är delaktig i klassrum och undervisning. Några enstaka tillfällen av översättning kan det då förmodligen inte bli tal om, utan det handlar om att kontinuerligt följa eleven. En självklar aspekt är att studiehandledaren, modersmålsläraren eller annan flerspråkig lärare som engageras i detta, har goda kunskaper om ämnesinnehållet i den aktuella kursplanen. Men också att personen har sådana kunskaper i svenska som krävs för att vidarebefordra/översätta på adekvat sätt.
Läs mer om bedömning med flerspråkiga elever
Carla Jonsson, professor vid Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, resonerar i en artikel kring frågan om transspråkande och bedömning:
Medan det finns talrika studier om flerspråkighet i undervisningen är flerspråkighet i bedömning ett mindre utforskat område. (s.42) [---] Frågan om flerspråkig bedömning rymmer många utmaningar. Hur kan man gå tillväga för att bedöma ett prov där läraren inte behärskar elevers olika språk? Kan man i sådana fall samarbeta med modersmålslärare? Eller hur kan man arbeta med flerspråkig bedömning om den nödvändiga språkliga kompetensen i ett visst språk inte finns bland skolans pedagoger? [---] Dessa och andra frågor kan med fördel diskuteras i de lärarlag som vill arbeta med flerspråkig bedömning. Även mer övergripande frågor behöver diskuteras och utvecklas inom kollegiet – både bland lärare och skolledare – som synen på språk, kommunikation, flerspråkighet och flerspråkig kompetens. (s.45).
Jonsson, Carla (2022). Med flerspråkighet som utgångspunkt i ett kritiskt perspektiv. I: Aldén, Kristina & Olofsson, Mikael (red.) Möjligheter till lärande - andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Symposium 2022. Liber.
Betyg E till varje pris?
Värt att ta i beaktande är huruvida betyget E i ett ämne i årskurs 9 alltid är det mest eftersträvansvärda för eleven på längre sikt. Många nyanlända elever på högstadiet kommer av förklarliga skäl – det vill säga alltför kort tid i Sverige – inte att nå behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan, och är därför till en början hänvisade till gymnasieskolans språkintroduktion. Enligt gymnasieförordningen ska en elev på språkintroduktion enbart läsa de ämnen eleven har behov av för att få behörighet till vidare studier, och kan följaktligen inte läsa ämnen i vilka eleven redan erhållit slutbetyg. Eleven är därför inte alltid betjänt av att ha fått betyg E i ämnen som eleven kan fortsätta läsa på språkintroduktion. Det kan till och med vara en fördel att inte sätta betyget E, så att eleven i stället får möjlighet att fortsätta studera ämnet för att bibehålla och utveckla sina ämneskunskaper, och samtidigt få möjlighet att utveckla ämneskunskaperna på svenska. I detta sammanhang kan även nämnas att det inte är möjligt att på språkintroduktion höja godkända betyg som eleven har med sig från grundskolan.
En annan aspekt är att kunskapsinnehållet i vissa ämnen är nära kopplat till en svensk kontext, till exempel i samhällskunskap där kunskaper om Sveriges demokrati hänger ihop med specifika svenska begrepp. Detta innebär att eleven behöver ha fått undervisning i ämnena i svensk grundskola för att ha dessa kunskaper. Det är en förutsättning för att eleven ska kunna både förstå ämnesinnehållet och kunna uttrycka sina kunskaper på svenska i gymnasieskolan.
Frågan om likvärdighet
Det finns ingen statistik över antalet modersmål som talas av elever i grundskolan, men det är ett försvarligt antal. Det är därför inte är möjligt att ge alla elever likvärdiga möjligheter att få visa sina kunskaper på sitt modersmål/starkaste språk. Detta bör dock inte vara ett argument för att inga elever ska få göra det. Jämför exempelvis med elevers möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning, som inte heller är likvärdiga.
Både vid betygssättning och i all annan bedömning av flerspråkiga elevers kunskaper är det angeläget att utgå från ett resursperspektiv. Nyanlända elever kan ha goda kunskaper i såväl teoretiska som praktisk-estetiska ämnen och yrkesämnen. Att få sina kunskaper erkända och synliggjorda, även om man inte behärskar undervisningsspråket, är viktigt både för elevens självbild och en bekräftelse på att ens kunskaper har ett värde. Här är Skolverkets kartläggningsmaterial för nyanlända elever ett utmärkt verktyg i ett initialt skede. Kartläggningen är inte ett underlag för betygssättning men är däremot nödvändigt i planeringen av elevens fortsatta undervisning.
Ett annat sätt att utgå från elevens resurser är att se över vilka anpassningar som kan göras, till exempel låta en elev helt eller delvis få visa sina kunskaper muntligt istället för skriftligt.
Validering av betyg
Grundskolebetyg kan inte valideras. När det gäller validering av utländsk gymnasieexamen är det UHR som gör det. De validerar endast fullgjord gymnasieutbildning. Elever som fått sin utländska gymnasieutbildning bedömd får ett utlåtande om vad utbildningen motsvarar i Sverige, det vill säga vilka gymnasiekurser.
Läs mer om validering av gymnasieexamen på UHR:s webbsida: Bedömning av utländsk utbildning
Läs mer om validering av andra kunskaper på Skolverkets webbsida: Bli behörig genom validering
Vad gäller kring nationella prov?
På Skolverkets webbsida Genomföra och bedöma nationella prov i grundskolan finns följande att läsa:
I matematik, NO- och SO-ämnena kan elever få språkligt stöd under genomförandet, till exempel genom tillgång till modersmålslärare, tvåspråkig lärare eller lexikon (inte en ordförklarande ordbok). Modersmålsläraren kan då översätta vissa ord och begrepp muntligt. Strax före provet kan du som ordinarie lärare gå igenom svåra ord och uttryck, dock inte sådana som eleven ska visa särskild kunskap om vid själva provgenomförandet.
Det är inte tillåtet att skriftligt översätta delar av eller hela provet till andra språk. [---] Däremot kan modersmålsläraren muntligt översätta vissa ord och begrepp i provet under provtillfället. Du som lärare behöver vara noga med att inte på något sätt hjälpa eleven med svaren, eller bekräfta elevens svar.
De nationella proven i matematik, NO- och SO-ämnena finns översatta till engelska. Dessa prov är endast avsedda för elever som har sin undervisning på engelska och har särskilt tillstånd för detta.
Här är förslag på relaterade artiklar på vår webb:
Lär dig mer om translanguaging
Så gör Kalmar för att alla språk ska bli resurser för lärande
Kan man säga att eleverna är "halvspråkiga" om varken modersmålet eller svenskan räcker till?
Senast uppdaterad: 2 oktober 2025
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk