Lärare och skolledare vänder sig ibland till NC med frågor om barn och elever som de uppfattar varken kan svenska eller sitt modersmål tillräckligt bra och man uttrycker farhågor om hur de ska klara skolan. Eftersom eleverna kan vara födda i Sverige eller ha kommit hit i tidig ålder finns förväntningar på att eleven borde ha kommit längre i sin språkutveckling och i den oron händer det att man talar i termer av att eleven inte har något språk alls eller frågar om eleven kan vara ”halvspråkig”? 

---

 

Vikten av att problematisera användandet av begreppet

Vi på NC vill problematisera användningen av begreppen ”halvspråkig” och ”halvspråkighet” eftersom vi anser att det kopplar till ett bristperspektiv. Det ger uttryck för att elevens språk inte lever upp till föreställningen om ett fullvärdigt ”helt” standardspråk. Begreppet används också som beskrivning av en individ i sig, som då också leder tanken till någon som är otillräcklig i vissa avseenden. Det finns också tendenser i samhället att då och då använda sig av resonemang om just språk och språkanvändning för att uttrycka egna attityder till specifika grupper eller individer. Inte sällan används då benämningen ”halvspråkig”. Mot bakgrund av detta avråder NC från användandet av begreppet halvspråkighet. Istället vill vi att man nyfiket undersöker hur eleven faktiskt använder sina olika språk, på olika sätt i olika situationer och sammanhang.

Begreppets ursprung 

Begreppet halvspråkighet myntades först av Nils-Erik Hansegård som under 1960-talet studerade flerspråkiga barn i Tornedalen. Han menade att en alltför snabb övergång från modersmålet till andraspråket svenska hos barn skulle kunna orsaka bestående språkliga och kognitiva brister och att barnen därigenom blev ”halvspråkiga”. Begreppet kom genom sin användning också att leda till en generell negativ syn på flerspråkighet. Trots att flerspråkighetsforskning sedan dess visat på språkliga, sociala och kognitiva fördelar med flerspråkighet, har begreppet levt sig kvar i vissa sammanhang även till våra dagar.

Domäner – olika språk används och utvecklas i olika sammanhang

Alla språkanvändare har olika sätt att utveckla och anpassa sig språkligt efter olika situationer och efter vilka vi kommunicerar med. Det gör att vi utvecklar olika språkliga register för att kunna använda språket på bästa sätt, beroende på sammanhang och behov. För personer som lever i flerspråkiga sammanhang kommer det också att innebära att man växlar mellan olika språk beroende på situation, så kallade domäner som till exempel familj, skola, kompisar, sport eller andra intressen, arbete och religion. Vilket också leder till att språken utvecklas lite olika inom sina respektive domäner och på så sätt ”täcker” behoven i de sammanhang där de används.

Poängen är att det inte finns någon anledning att utveckla olika språk på samma sätt, eftersom de används i olika domäner på olika sätt. Det fyller därför inte någon funktion att till exempel lära sig alla ämnesord i slöjden på sitt modersmål, om det språket aldrig är aktivt i sådana ämnessammanhang. 

Vikten av kartläggning av elevens språkliga resurser 

Genom kartläggning går det att ta reda på mer om vilka språk som barn och elever har kontakt med i sina olika domäner och hur väl de behärskar dessa. Det kan vara ganska svårt att uttala sig om en elevs behärskning av ett språk om man som lärare själv inte kan det aktuella språket. Då krävs en kollega som kartlägger och delger informationen så att alla övriga i personalen får en god bild av elevens språkliga repertoar, och språkförmågor, även i olika register och ämnesområden. Centralt kan vara att språken kartläggs i flera olika situationer så att eleven får möjlighet att visa sina kunskaper, både i mer vardagliga sammanhang men också inom olika ämnesspecifika områden i skolan. Utifrån den kartläggningen kan skolan sedan gå vidare utifrån de förutsättningar och behov som då visar sig.

I Skolverkets material för kartläggning av nyanlända elever ingår i Steg 1 Kartläggning av elevens språk och erfarenheter. Här finns både en lärarhandledning att få god hjälp av och ett samtals- och dokumentationsunderlag att utgå från. 

Skolverket Kartläggningsmaterial Steg 1 och 2 för nyanlända elever i grundskolan

---

 

Litteraturtips om du vill läsa mer om begreppet halvspråkighet

 

Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar

I forskningsöversikten vidrörs begreppet halvspråkighet på ett par ställen i kapitlet Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar av Hyltenstam och Milani
Hyltenstam K., Axelsson M. & Lindberg I. (2012) Flerspråkighet - en forskningsöversikt.  Vetenskapsrådet

Halvspråkighet och Rinkeysvenska som språkideologiska begrepp

I sitt antologikapitel redogör Christopher Stroud både för historiken kring begreppet halvspråkighet och diskuterar utförligt frågan om användningen av begreppet utifrån språkideologiska perspektiv.

Hyltenstam, K. och Lindberg I. (2013) Svenska som andraspråk - i forskning, undervisning och samhälle. Studentlitteratur

Språkideologi och det ofullbordade språkbytet

Artikeln behandlar historiska perspektiv på språkideologi och här ges också en mycket utförlig bakgrund till Hans-Erik Hansegårds myntande och användning av begreppet halvspråkighet. 

Hyltenstam K. och Salö L. (2022) Språkideologi och det ofullbordade språkbytet. Den språkliga försvenskningen av det meänkielitalande området. (en webbpublicerad artikel).

Flerspråkighet, identitet och lärande

Både i bokens inledande kapitel och i kapitlet om identitet som dynamisk process tas begreppet halvspråkighet upp och kopplas till teoretiska perspektiv av flerspråkighet och identitet.

Musk N. och Wedin Å. (2010) Flerspråkighet, identitet och lärande. Studentlitteratur

---

 

Relaterade artiklar

Här är förslag på relaterade artiklar på vår webb:

Lär dig mer om translanguaging

Så gör Kalmar för att alla språk ska bli resurser för lärande

Hur kan man tänka kring bedömning av elevers ämneskunskaper via andra språk än svenska?

Fler svar på vanliga frågor