AI – från utarmare av demokratin till stärkande kraft
AI kan vitalisera demokratin. Det menar Audrey Tang, Right Livelihoodpristagare 2025, som kommer till Stockholms universitet 1 december för att föreläsa på temat AI, demokrati och mångfald i en tid av polarisering.
– AI och algoritmer har i många sammanhang visat sig bidra till att förstärka misstro, konflikter och auktoritära tendenser, men Audrey Tang lyfter i stället fram hur tekniken kan användas för att stärka öppenhet, delaktighet och demokratiskt ansvar, säger Eva Hansson, vice föreståndare för Centrum för globala Asienstudier vid Statsvetenskapliga institutionen och den som bjudit in Audrey Tang till Stockholms universitet.
Audrey Tang är en pionjär inom deltagande digital styrning och har tidigare varit digitaliseringsminister i Taiwan. Besöket är ett sätt för Stockholms universitet att skapa ett öppet samtal om hur teknik påverkar demokrati och samhällsstyrning och att visa hur det som sker i Asien också är tätt sammanlänkat med samhällsutvecklingen här, berättar Eva Hansson.
AI förstärker konflikter
– Vi ser i dag en tydlig trend mot autokratisering i många delar av världen, samtidigt som polariseringen fördjupas i nästan varje land och på varje kontinent. AI är en viktig komponent i dessa processer, inte minst genom hur algoritmer styr informationsflöden, förstärker konflikter och formar vilka röster som får genomslag, säger Eva Hansson.
Hon förklarar att AI är en grundläggande demokratifråga, inte bara bara teknisk fråga. Det handlar om hur vi kan undvika att tekniken bidrar till demokratisk urholkning och i stället skapa system som bidrar till transparens, pluralism och ansvarsutkrävande.
Delaktiga medborgare
Eva Hansson hoppas att under föreläsningen få höra mer om Audrey Tangs konkreta erfarenheter av att arbeta med medborgardelaktighet i digitala styrningsprocesser och hur sådana modeller kan fungera bortom den taiwanesiska sammanhanget, liksom om vilka spänningar som uppstår när ideal om öppenhet och transparens möter politiska realiteter och tekniska begränsningar.
Själv säger Audrey Tang att AI är en kraft för det goda som kan bidra till att återuppliva den globala demokratin:
– När vi utformar system som optimerar konsensus snarare än engagemangsbaserad vrede, frigör vi den medborgerliga potentialen i vår digitala infrastruktur.
Praktiknära perspektiv möter akademisk analys
Det efterföljande panelsamtalet ser Eva Hansson som en möjlighet att låta Audrey Tangs praktiknära perspektiv möta akademiska analyser av demokrati, rättsstat och makt i en tid av teknisk omvandling.
Audrey Tang tänker utnyttja möjligheten att diskutera med studenter och forskare hur människor kan går från att vara i en ”AI-loop” så att AI i stället är i en ”mänsklighetsloop”.
– Det är avgörande att kliva av AI-hamsterhjulet och ta kontroll över AI-ratten. På så sätt kan AI stärka snarare än urholka demokratiska institutioner och omvandla den magma-liknande kraften i sociala konflikter till geotermisk energi för samskapande, säger hon.
Följ föreläsningen på plats eller digitalt. Anmälan och mer information på engelska
Centrum för globala Asienstudier
Centrum för globala Asienstudier, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, har fokus på demokrati, mänskliga rättigheter och internationell politik. Centret arbetar utifrån idén om Global Asia – där Asien förstås som en del av sammanflätade globala processer snarare än som en isolerad region.
Samhällsvetenskaplig forskning om Asien är central för att förstå bland annat globala maktförskjutningar, demokratiska utmaningar och framtidens politiska landskap. Målet är att synliggöra hur politiska, ekonomiska och kulturella flöden rör sig mellan kontinenter, hur Asien finns i Europa och Europa i Asien, och hur dessa relationer och flöden formar vår samtid.
Centrum för globala Asienstudier har förutom en öppen seminarieserie för asienintresserade också ett stort forskarutbyte och har bland annat samarbetat med Scholars at Risk. I oktober öppnades antagningen till centrets nya internationella masterprogram. Programmet har sin hemmabas på Statsvetenskapliga institutionen, men har vuxit fram i samarbete mellan forskare i statsvetenskap, socialantropologi och juridik.
Right Livelihoodpriset
Right Livelihood Award, även kallat det alternativa Nobelpriset, instiftades 1980 för att uppmärksamma, hedra och stödja människor som gjort insatser för att lösa globala problem inom områden som social rättvisa och miljö. I december varje år delas fyra priser ut till personer eller organisationer.
Senast uppdaterad: 27 november 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen