Alla planetära gränser kartlagda för första gången, sex av nio passerade

Azote för Stockholm Resilience Centre, baserad på Richardson et al 2023

Från global uppvärmning till förlust av biologisk mångfald, från miljögifter och plastföroreningar till kvävets kretslopp och vattenanvändning: Sex av nio planetära gränser har passerats samtidigt som mänsklig påverkan på alla gränser – förutom ozonskiktet –fortsätter att öka, visar ny forskning publicerad i tidskriften Science Advances.

"Den här uppdateringen av planetens gränser visar tydligt att jorden är en patient som mår allt sämre, eftersom trycket på planeten ökar och vitala gränser överskrids. Vi vet inte hur länge vi kan fortsätta att överskrida dessa viktiga gränser utan att de sammanlagda påfrestningarna leder till oåterkalleliga globala förändringar och skador”, säger medförfattaren Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK) och professor i miljövetenskap vid Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet.

Den nya studien är den tredje stora naturvetenskapliga bedömningen av planetens gränser, ett ramverk som introducerades 2009. Nu har forskarna för första gången en fullständig bild av alla nio globala processer och system som upprätthåller planetens stabilitet och resiliens*. Att en planetär gräns överskrids innebär visserligen inte att drastiska förändringar kommer att ske över en natt, men när allt fler överskrids samtidigt är det ett tydligt tecken på att vi snabbt närmar oss kritiska trösklar med stor risk för människor och de ekosystem vi är en del av.

Huvudförfattaren Katherine Richardson, professor i biologisk oceanografi och chef för Sustainability Science Center vid Köpenhamns universitet, förklarar vidare:

– Vi kan tänka oss jorden som en människokropp och de planetära gränserna som blodtrycket. Över 120/80 betyder inte att du kommer att drabbas av en hjärtinfarkt imorgon, men det ökar risken och därför försöker vi med olika åtgärder att sänka blodtrycket. Gränsen för ozonnedbrytning överskreds på 1990-talet men tack vare globala initiativ, katalyserade av Montrealprotokollet, är denna gräns inte längre överskriden.

Bortom klimatet: Vad är nytt i denna uppdatering?

Nya vetenskapliga bevis gör det nu möjligt för forskarna att kvantifiera gränsen för aerosoler (luftburna partiklar, som sot och svavel) i atmosfären. Denna gräns har enligt den nya bedömningen inte överskridits på global nivå ännu, men på regional nivå har luftpartikelföroreningar redan visat sig kunna påverka monsunsystemen. 

Den nya kvantifieringen av gränsen för utsläpp av nya kemiska substanser (”novel enities”) bekräftar tidigare studier som visar att den har överskridits. Det inkluderar till exempel utsläpp av miljögifter, mikroplaster och radioaktiva ämnen.
Sötvattengränsen tar nu upp både så kallat grönt vatten (det osynliga vattnet, som finns t ex i form av fukt i jord och i gröna växter, träd etc.) och så kallat blått vatten (synligt vatten i floder, sjöar, grundvatten etc) – båda dessa gränser har nu överskridits.

Dessutom har ett nytt tillvägagångssätt för att bedöma påverkan på biosfären introducerats. Detta visar på försämrad funktion i de landbaserade ekosystemen, och att gränsen överskreds redan i slutet av 1800-talet när det globala jord- och skogsbruket började expandera.

Förstå planetens klimat och ekosystem som helhet

Mot bakgrund av dessa nya resultat betonar forskarna att vår påverkan på planetens resiliens handlar om så mycket mer än den globala uppvärmningen och klimatkrisen.

– Ramverket för planetens gränser hjälper oss forskare att övervaka och kommunicera hur ökande mänsklig påverkan riskerar att destabilisera vår planet. Jorden är en levande planet, så konsekvenserna är omöjliga att förutse. Det är därför vi arbetar mer och mer med beslutsfattare, företag och samhället i stort för att försöka mildra trycket på alla gränser, säger medförfattaren Sarah Cornell på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

Den nya studien bygger på omfattande datormodeller och simuleringar av samspelet mellan klimat, biologisk mångfald och ekosystem. Simuleringar gjordes för flera hundra år i framtiden för att även inkludera långsamma processer i jordens klimat och ekosystem, som på olika sätt påverkas av och samverkar med de miljöförändringar som sker idag.

– Vetenskapen och världen i stort ser med stor oro på alla extrema klimathändelser som drabbar hela planeten nu när vi befinner oss i den tredje mänskligt förstärkta El Niño på bara 25 år. Men vi oroar oss ännu mer för de allt tydligare tecknen på att hela planetens resiliens nu minskar när planetära gränser överskrids, vilket för oss närmare globala tippningspunkter, och stänger fönstret för att ha någon som helst chans att klara 1,5-gradersgränsen för klimatet, säger Johan Rockström.

Den nya studien understryker också de starka och komplexa kopplingarna mellan planetens gränser och påverkan på våra samhällen och ekonomier. På så sätt ger den nya analysen en grund för mer systematiska insatser för att trygga planetens klimat och återuppbygga ekosystemens resiliens.

– I ett större perspektiv sätter vår nya studie fingret på de globala miljökonsekvenserna av att leva i Antropocen, och på så sätt tydliggör den vårt ansvar som framtida förvaltare av planeten, avslutar medförfattaren Ingo Fetzer på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.