Stockholms universitet logo, länk till startsida

Ett labb med årsringsdata

Årsringar i en trädstam visar hur gammalt ett träd är, men säger också mycket om vilka yttre omständigheter som rådde vid olika tidpunkter, om det var kallt, torrt, varmt eller mycket regn. Det är till stor hjälp för att forskare ska kunna rekonstruera äldre tiders klimat på olika platser i världen.

Närbild av årsringar i tall från 1200-talet, Jämtland. Foto: Björn Gunnarson
Närbild av årsringar i en tall i Jämtlandsfjällen från slutet av 1200-talet. Färgen är blå på grund av ett optiskt fenomen som sker när man tar en bild i ett mikroskåp. Foto: Björn Gunnarson


På en trädstam i genomskärning framträder mönstret med årsringar tydligt. Trädens tillväxt sker under sommaren och kan delas in i vår- och höstved som tillsammans utgör den sammanlagda tillväxten under sommarsäsongen. Klimatets växlingar påverkar tillväxten så att årsringbredderna varierar. Under ett träds levnad kommer ringarna bestå av ömsom smala och ömsom tjocka årsringar bakåt i tiden som kommer spegla klimatet på den plats träden lever. Kallare temperatur gör ringen smalare och mörkare, varmare temperatur gör ringen bredare och ljusare. 

Björn Gunnarsson. Foto: Inez Jakobsson
Björn Gunnarsson. Foto: Inez Jakobsson

– Vi har en bra bevarandemiljö för trä. I fjällen, vid trädgränsen, kan träden stå som torrfuror  i omkring 500 till 1 000 år, och faller de i en sjö eller mosse kan de bevaras upp till 7 000-8 000 år. Så det finns mycket material för oss att undersöka, säger Björn Gunnarson, forskare vid Institutionen för naturgeografi och föreståndare för Stockholms dendrokronologiska laboratorium.
Laboratoriet ligger i en av korridorerna i Geohuset på Frescati. Här doftar sött och torrt från en mängd träbitar packade i olika lådor. På en bänk landar träproverna som kommer in, på en annan prepareras de. ”Skottland”, ”Grövelsjön”, ”Gotland” står det på lappar som pryder några tidskriftssamlare och lådor på en hylla. Och så datum på när proverna togs.
– Jag tycker inte om att slänga något så här finns flera tusen träprover. Allt är katalogiserat, men vi har inte hunnit digitalisera än, säger Björn Gunnarson.

Provtagning av talltimmer i Skottland. Foto: Hans Linderholm

Prover från levande och döda träd

Han är en av dem som har samlat in träprover genom åren, framförallt från Jämtland och från Torneträsk.
– Vi har hämtat prover både från levande och döda träd. För att hitta äldre material dyker vi i tjärnar och bärgar trädet, vi tar ett prov och lägger tillbaka trädet sen. Hårda träslag, som ek och tall är vanligast att vi samlar in, de bevaras bäst.
Om det inte finns lösa bitar av trä kan proverna tas med en tillväxtborr där trämaterialet kan plockas ut. Med hjälp av träproverna från Jämtland och Torneträsk har labbet sedan skapat långa kronologier över hur klimatet har sett ut och förändrats historiskt på just dessa platser.
– Metoden kallas dendrokronologi, det är en dateringsmetod som visar träets ålder. Bredden på årsringarna mäts och visar ett unikt mönster, en sekvens, som kan passas in med andra kända årsringskronologier. Då kan vi mycket exakt säga att en speciell årsring till exempel är från år 1077.  
Det som gör det speciellt med årsringar är att det också går att se hur klimatet har förändrats historiskt.

Årligt klimatarkiv

– Eftersom årsringar i träd är ett årligt klimatarkiv kan vi analysera och jämföra årsringsbredden med meteorologiska observationer och kalibrera mot temperatur och nederbörd. Sambandet mellan till exempel temperatur och trädtillväxt kan med statistiska modeller översätta årsringarnas tjocklek till temperatur.
Det finns förstås en begränsning i hur långt bakåt i tiden det går att rekonstruera klimatet med hjälp av dendrokronologi, påpekar han. Det äldsta materialet labbet har är omkring 7 500 år gammalt och kommer från området runt Torneträsk.
– Vi kommer inte lika långt tillbaka i tiden som de som studerar isborrkärnor som kan vara 800 000 år gamla, men det är just den årliga upplösningen som gör årsringsforskningen så unik, säger Björn Gunnarson.

Årsringsdata används till flera studier

Arkivet med årsringsdata utgör också en viktig källa för andra typer av forskningsprojekt.
– Träd ingår i ett viktigt samspel med fenomen i samhället, så det går att använda dessa data till en mängd olika undersökningar, till exempel hur landskapet har förändrats historiskt på olika platser, eller undersöka vilka miljögifter som tas upp av träd vid industriellt förorenade områden, som till exempel vid glasbruken i Småland.
Förra sommaren följde Björn Gunnarson med på en forskningsexpedition till Grönland med isbrytaren Oden för att hämta drivved i ett projekt som handlar om att studera hur klimatförändringar eventuellt kan påverka havsströmmar.
– Genom att ta prover på drivved kan vi se var de kommer ifrån och hur gamla de är, och på så sätt ta reda på hur strömmar och isförhållanden har sett ut.
Kronologin som labbet har från Torneträsk sträcker sig över 7 400 år bakåt i tiden och används av forskare i hela världen. Den finns tillgänglig i Bolincentrets databas och fortsätter att byggas på.
– Det finns en handfull sådana här långa kronologier i världen och vi har två av dem, Torneträsk och Jämtland. Just Torneträskkronologin är den mest använda, nästan alla klimatrekonstruktioner som har gjorts baseras på delar av den.
Hur känns det?
– Bra! Det känns lite som min payback till samhället, att den är publik och att den kommer till nytta.

Ett 2 000 år gammalt tallprov från Jämtland. Foto: Björn Gunnarson
Ett 2 000 år gammalt tallprov från Jämtland. Foto: Björn Gunnarson