Stockholms universitet

Ett mentorspar som aldrig träffats

”Förut var det lite konstigt att bara ses online. Det skulle kanske ha varit annorlunda om vi hade träffats på riktigt någon gång. Men helst vill jag göra både och”, säger Nahid Amini.

Hon är mentor åt Atefeh Khorsand Kheirabad i Stockholm universitets mentorskapsprogram.

Nahid doktorerade i analytisk kemi 2010. Efter disputationen hade hon en postdoktjänst och jobbade några år vid Karolinska Institutet innan hon fick jobb utanför akademin på Oriflame Cosmetics. Nahids adept Atefeh är doktorand vid Institutionen för material- och miljökemi, samma institution som Nahid doktorerade vid.

Porträttbild på Nahid Amini. Foto: Privat
Nahid Amini
 

Ville få perspektiv på saker

Atefeh ansökte om att få en mentor eftersom hon funderade på om hon ska stanna inom akademin eller söka jobb på annat håll när hon disputerat. Hon ville träffa någon som kunde ge henne lite perspektiv på saker. 

– Jag är särskilt intresserad av företag inom farmakologi eller skönhetsbranschen, och jag hade tur som träffade Nahid som har en doktorsexamen från samma universitet som jag studerar vid. Vi har pratat om att vara ny i Sverige och hur det är att bo i Stockholm efter att ha disputerat. Vi blev en bra matchning.

Porträttbild på Atefeh Khorsand Kheirabad. Foto: Privat
Atefeh Khorsand Kheirabad

Nahids samtal med Atefeh påminde henne om tiden som doktorand när hon hade samma funderingar. Vad ska jag göra efter min doktorsexamen? Ska jag söka jobb på universitet eller företag? Kommer jag att vara överkvalificerad om jag gör en postdok och sedan söker jobb på företag? Nahid tackade ja till att bli mentor eftersom hon hade velat ha en själv när hon var doktorand.

– I början var jag osäker på vad jag kunde hjälpa till med, men det har kommit naturligt. Jag brukade också fråga folk runtomkring mig om vad jag skulle göra efter mina doktorandstudier. Det är intressant att träffa den nya generationen och höra vilka funderingar de har. Jag har också lärt mig nya saker som mentor. 

 

Smidigt med digitala möten

När mentorskapsprogrammet startade i november var det uppenbart att alla kommande möten skulle bli digitala. Men det var inte något som oroade mentorsparet, som hittills bara har träffats digitalt.

– Vi pausade labbarbetet under två månader i början av pandemin, men ett halvår senare när mentorskapsprogrammet startade var jag van vid det helt digitala kommunikationssättet, säger Atefeh. Nahid och jag hade vårt första möte på telefon. 
Mentorsparet gjorde en plan för sina kommande träffar varje månad. De har möten på Zoom men håller också kontakten via Whatsapp om det är något särskilt de vill prata om mellan mötena.

– Om du inte känner personen är det kanske bra att träffas på riktigt någon gång. Men om ni ska träffas på riktigt så måste ni bestämma en tid och en plats. Det är smidigare att träffas digitalt och det är också lättare att hålla koll på tiden på det sättet, säger Atefeh.

Förut var det lite konstigt att bara ses online.

Nahid Amini

Nahid håller med:
– Nu med sociala medier och olika appar är det enklare att hålla kontakten. Vi mejlade lite i början, men nu skriver vi oftast på Whatsapp. Det är inte lika formellt. Förut var det lite konstigt att bara ses online. Om det inte hade varit för pandemin skulle det kanske ha varit annorlunda om vi hade träffats på riktigt någon gång. Men helst vill jag göra både och. 

 

Saknar nätverkandet

En baksida med det digitala formatet är att det är svårt att nätverka inom programmet och att skapa vi-känsla. Runt 80 mentorspar deltar i programmet i år, vilket innebär att de gemensamma träffarna på Zoom blir väldigt stora.

– Det vore trevligt att träffa hela gruppen. Jag skulle vilja kunna prata med de andra och dela erfarenheter i mindre grupper. Det kanske skulle vara till hjälp att höra hur de har det, säger Nahid.

 

Vill hålla kontakten även fortsättningsvis

Nahid och Atefeh har överlag haft en positiv upplevelse av mentorskapsprogrammet såhär långt. Som en bonus råkar de komma från samma land och ha samma modersmål.

– Hela programmet är intressant, särskilt för folk från andra länder. I de paren kanske man inte bara pratar om doktorand- eller studentlivet, utan även om andra utmaningar. Om man har samma bakgrund kanske man förstår den andra personens behov lite bättre. Atefeh och jag förstår varandras kultur.

Nahid har verkligen hjälpt mig att känna mig mindre orolig inför framtiden.

Atefeh Khorsand Kheirabad

Atefeh säger att hon känner sig lugnare nu efter några samtal med sin mentor.
– För mig har det varit jättebra. Nahid har verkligen hjälpt mig att känna mig mindre orolig inför framtiden. Jag har tid att bestämma sen vad jag vill göra. 

Båda två vill gärna hålla kontakten även efter mentorskapsprogrammet. 
– Jag skulle gärna bygga vidare på det här, ställa mer specifika frågor till Nahid om att göra en postdok, fråga mer om utmaningarna med det och så vidare, säger Atefeh.
– Och förhoppningsvis kan vi träffas på riktigt senare i vår, säger Nahid.

Läs mer om Stockholms universitets mentorskapsprogram