Från dödliga toxiner till nya behandlingar med omdesignad botox

Vid Institutionen för biokemi och biofysik (DBB) arbetar Pål Stenmarks forskargrupp med att omkonstruera botulinumtoxiner, kända för att orsaka förgiftningssjukdomen botulism, i syfte att utveckla säkrare och mer verksamma behandlingar.

– Det kan vara svårt att förklara ibland, för när man säger ”Botox” tänker många bara på estetiska behandlingar. Men det finns redan idag medicinska användningsområden. Vi kan behandla både vuxna och barn med olika neurologiska sjukdomar, och i framtiden kanske ännu fler sjukdomar, säger Pål Stenmark.

Forskargruppen är nu i slutfasen med att ta fram en prototyp av en ny generation Botox-variant.

– Vi har utvecklat en version som binder bättre till mänskliga receptorer och som troligen har längre effekt, förklarar Geoffrey Masuyer.

– Det innebär färre injektioner för patienter, särskilt de med kroniska besvär, vilket kan ge bättre behandlingsresultat och höjd livskvalitet.

Projektet har nyligen beviljats 2,5 miljoner kronor i finansiering från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och SciLifeLabs Proof of Concept-program för vidare utveckling av terapeutiska toxiner för neuromuskulära sjukdomar.

Från labb till läkemedel – broar mellan forskning och marknad

Arbetet har redan väckt intresse hos läkemedelsindustrin – men vägen dit har varit långt ifrån självklar.

– Inom akademin lär vi oss att fokusera på upptäckter, inte på patent eller affärsplaner. Men ingen patient kommer någonsin få nytta av forskningen om vi inte tar de stegen, säger Stenmark.

Både han och Masuyer lyfter det tidiga stödet från innovationskontoren, särskilt KI Innovations och Stockholms universitets innovationskontor, som avgörande för att kunna navigera i den kommersiella miljön.

– Det krävs stöd för att fatta rätt juridiska och strategiska beslut. Tajmingen är avgörande – att ansöka om patent för tidigt eller för sent kan förstöra ett helt projekt, säger Masuyer.
Med hjälp av pitchträning och affärsutbildning har forskarna också lärt sig att kommunicera sin vetenskap på nya sätt.

– Vi pratar fortfarande om forskningen, men nu lyfter vi framför allt fram vad vår innovation kan innebära för patienter och för hälso- och sjukvården, säger Masuyer.

Vill inspirera fler forskare att bli innovatörer

Stenmark och Masuyer hoppas att fler forskare ser sig själva som potentiella innovatörer.

– Alla vid ett universitet är innovatörer, det handlar bara om att någon ställer rätt frågor och guidar genom processen, säger Stenmark.
Han menar att innovationsstödet på Stockholms universitet behöver bli mer synligt och lättillgängligt:

– Det är fortfarande stor skillnad i innovationskultur mellan universitet som KI, KTH och SU. På SU måste vi sänka tröskeln för att fler ska våga satsa på tillämpade projekt, säger han.

– Om vi vill att vår forskning ska göra verklig nytta i samhället behöver vi fortsätta bygga broar mellan akademi och näringsliv – och Stockholm är en fantastisk plats att göra det på, avslutar Masuyer.

Läs mer om Pål Stenmarks forskning här.

Är du forskare vid Stockholms universitet?

För stöd och rådgivning kring din idé – kontakta Innovationskontoret vid Avdelningen för forskningsstöd, samverkan och innovation (REIS).

Läs mer här.

Text: Madeleine Bäckman