Konferens om att inkludera samhällsfrågor i gymnasiets naturvetenskapsundervisning
Den 11 juni var MND värd för en fortbildningskonferens med temat: Att använda naturvetenskaplig kunskap för att hantera samhällsfrågor. Dagen var en final på 6 års forskning inom RiskEdu-projektet, ett praktiknära forskningsprojekt i samverkan mellan SU, KTH, Blackebergs gymnasium och Tumba gymnasium.
Konferensen samlade över 30 lärare i naturvetenskap från de två gymnasieskolor där RiskEdu-projektet genomförts, Blackebergs gymnasium och Tumba gymnasium.
Karim Hamza som är projektledare berättar:
- Konferensen handlade om metoder och modeller för att inkludera samhällsfrågor i gymnasiets naturvetenskapsundervisning. Till exempel genom att låta elever öva på att ta ställning till olika risker i samhället, baserat både på naturvetenskapliga kunskaper och värderingar.
Föreläsningar blandades med workshopar
Programmet bestod av tre föreläsningar som varvades med parallella workshops. De teman som behandlades var: Vad är risk?; Fukushimaolyckan och cancerrisker; Risk och klimatscenarier; Kunskaper och värden i undervisning om risk samt Didaktiska principer i undervisning om risk
Under workshoparna fick deltagarna först ta ett elevperspektiv och ”genomleva” idéerna bakom modellerna, för att sedan reflektera över modellernas användbarhet i den egna undervisningen. I den avslutande workshopen utformade deltagarna tillsammans konkreta förslag på hur man kan få in riskfrågor i biologi-, fysik-, kemi- och naturkunskapsundervisningen på gymnasiet.
Viktiga möten
Under konferensen fick deltagarna möta forskningsresultat från RiskEdu-projektet som handlar om hur risker i samhället kan inkluderas i naturvetenskapsundervisningen. Samtidigt fick projektets fem forskare möta erfarna lärares synpunkter på de metoder och modeller som de utvecklat. Slutligen fick ämneskollegor från de två skolorna möjlighet att mötas i erfarenhetsutbyten och diskussioner om utveckling av undervisningen i sina ämnen.
Summering av konferensen
-Konferensen fick på grund av pandemin genomföras on-line, men trots att vi helst velat mötas på riktigt så fungerade allt mycket bra. Konferensen blev så som vi hoppades, säger Karim
-Det kanske viktigaste som jag tar med mig från konferens är att resultaten från projektet togs emot så väl av lärarna – de var uppenbarligen professionsrelevanta. Det känns riktigt bra med tanke på att det är praktiknära didaktisk forskning vi ägnat oss åt i projektet, avslutar Karim.
Om RiskEdu
RiskEdu är ett forskningsprojekt som beviljats forskningsbidrag från Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond 2014 (RiskEdu I) och Skolforskningsinstitutet 2017 (RiskEdu II). Forskarna i projektet är:
- Leena Arvanitis, lektor vid Blackebergs gymnasium
- Karin Haglund, förstelärare vid Tumba gymnasium
- Karim Hamza, docent vid MND, Stockholms universitet
- Iann Lundegård, docent vid MND, Stockholms universitet
- Linda Schenk, docent vid Institutionen för filosofi och historia, KTH
- Andrzej Wojcik, professor vid Institutionen för Molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, Stockholms universitet
Fram till 2018 ingick även före detta universitetslektor Margareta Enghag i projektet.
Läs mer om:
Lärarnas betydelse i den praktiknära didaktiska forskningen
Senast uppdaterad: 22 juni 2021
Sidansvarig: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik