Stockholms universitet logo, länk till startsida

Länken mellan Östersjöns havsbotten och himlens svalor

På Stora Karlsös mäktiga klippväggar häckar 20 000 par sillgrisslor. Nu har ett gäng nyfikna unga forskare från tre olika lärosäten visat hur sillgrisslornas fiske göder mängder av fjädermygglarver, som i sin tur föder en stor koloni av svalor – näring från havsbotten till himlen.

Ön Stora Karlsö utanför Gotland är känd för sin enorma koloni av sillgrisslor och all forskning som bedrivits där sedan början av 1900-talet. Sillgrisslorna är en viktig pusselbit för vår förståelse av näringsväven och Östersjöns ekosystem. En av dem som forskat länge på frågor kopplade till sillgrisslorna är Jonas Hentati-Sundberg, vid Institutionen för Akvatiska resurser vid SLU. Han var med när en 11 meter hög forskningshylla installerades på klippkanten 2008 och har drivit flera projekt med teknik i framkant sedan dess.

Jonas Hentati-Sundberg. Foto: Aron Hejdström
Jonas Hentati-Sundberg är expert på kopplingarna mellan sillgrisslor, fisk och fiske. Foto: Aron Hejdström

- Sillgrisslekolonin är Östersjöns överlägset största och på ön lever uppemot 100 000 olika fåglar, berättar Jonas. De senaste åren har vi haft stor nytta av både artificiell intelligens och medborgarforskning för att bättre kunna analysera den enorma mängd data vi har i våra projekt. 

Nyfikenhet och samarbete …

Men på ön, vars natur är skyddad sen länge, trivs inte bara havsfåglar. För nästan tio år sedan pratade Jonas och en kollega om den ovanligt stora mängden hussvalor som huserade precis ovanför sillgrisslornas klippor. Kunde det finnas en koppling mellan svalorna och sillgrisslorna? Hade svalornas favoritmat; fjädermyggor, något med saken att göra?

… leder till resultat

Jonas lyckades sedan få några fler unga kollegor att bli intresserade av att knäcka hussvale-gåtan. 2017 beviljades de tid på det splitternya forskningsfartyget R/V Electra af Askö för att undersöka eventuella kopplingar mellan sillgrisslorna och svalorna.

Caroline Raymond. Foto: Jonas Hentati-Sundberg
Caroline Raymond, forskare vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, sållar sediment från botten utanför St Karlsö och letar efter fjädermyggornas larver. Foto: Jonas Hentati-Sundberg

- Det var nog tack vare vår samlade kompetens som vi kunde skriva en bra ansökan och få forskningsbidrag från Stockholms universitets strategiska Östersjösatsning, berättar Jonas. Med hjälp av Electras ekolod kunde vi undersöka bottnarna utanför ön. Det visade sig att sedimenten var syrefattiga och tomma på larver men däremot upptäckte vi mycket larver i tången nära stranden!

Utan fisk, inga svalor

Sen var det ’bara’ att mäta stabila isotoper i sillgrisslornas spillning och de flygande fjädermyggorna som svalorna åt. Isotoperna stämde överens - gåtan var knäckt: svalornas mat är beroende av sillgrisslornas spillning. Europas största koloni av hussvalor lever alltså av näring från havet och behöver, liksom sillgrisslorna, välmående fiskbestånd. Resultaten har precis publicerats i en vetenskaplig tidsskift och har enligt Jonas betydelse inom naturvårdsarbete:

En sillgrissla som fångat en fisk. Foto: Jonas Hentati-Sundberg
En sillgrissla som fångat en fisk. Foto: Jonas Hentati-Sundberg

- Sådana här samband är viktiga att ta hänsyn till när man tar fram planer för att skydda miljöer och arter, förklarar han. Nu har vi ett till typexempel på att naturvärden på en plats kan vara beroende av ett till synes helt separat ekosystem eller en art långt bort.

Övergöder som ett stort reningsverk

I samband med att forskarna undersökte dessa länkar räknade de också ut att mängden närsalter, framförallt fosfor, som sillgrisslornas spillning dagligen bidrar med till havsbotten är i paritet med mängden fosfor som ett av Sveriges största reningsverk släpper ut varje dag.

- De nya resultaten visar tydligt hur en biologisk process, som en koloni av havsfåglar, påverkar näringscirkulationen i havet säger Bo Gustafsson, chef för Baltic Nest Institute vid Östersjöcentrum och medförfattare till studien.

Även om sillgrisslorna inte tillför havet nya närsalter är kunskapen av vikt att känna till för alla som arbetar med åtgärder mot övergödning.

- I detta specifika fall, med en koloni av sillgrisslor som lever på en stor klippa ute till havs, kan näringstransporten vara positiv för ekosystemet. Den upprätthåller ju populationerna av insekter och svalor! Men vid en lika stor koloni inne i skyddad skärgårdsmiljö skulle vi nog se negativa övergödningseffekter, avslutar Bo.

 

 

Mer information

Läs den vetenskapliga studien ”Fueling of a marine‐terrestrial ecosystem by a major seabird colony”.