"Elitens skolor påverkas inte av vinstförbud"

Internatskolan Lundsberg väcker återkommande starka reaktioner. Enligt Petter Sandgren beror det på att skolan synliggör klasskillnader i ett land som gärna ser skolan som jämlik.

– Det blir som en påminnelse om att de här skolorna finns även i Sverige, som en nagel i ögat på vår självbild av den svenska skolan. Förutom att de också bär på en särskild mytologi, med associationer till Harry Potter och Jan Guillous ”Ondskan”, säger han.

 Skolor som inte berörs

Petter Sandgren menar att Lundsbergsdebatten också pekar mot en mindre uppmärksammad del av friskolefrågan, nämligen vilka skolor som påverkas av ett vinstförbud. Den politiska diskussionen om vinster i skolan rör framför allt stora friskolekoncerners möjligheter att dela ut vinst till sina ägare. I stället ska överskottet återinvesteras i verksamheten och komma eleverna till del.

– Men de skolor där elevgruppen domineras av ekonomiskt starka hushåll fungerar redan enligt den principen, påpekar han.

Ett stopp för vinstuttag skulle därför inte få någon större effekt på den här typen av skolor, som till exempel Lundsberg, Sigtuna, Franska skolan, Campus Manilla, Enskilda gymnasiet och Viktor Rydbergs gymnasium.

– De som har mest pengar, och som ofta själva arbetar med ekonomi, vill inte att deras barn ska gå i skolor där resurserna inte kommer deras barn till del. De väljer aktivt skolor där överskottet återinvesteras i verksamheten. Det gäller inte bara i Stockholm, utan även i Göteborg och Malmö, säger han.

Ett vinststopp slår olika

Enligt Petter Sandgren skulle skillnaderna i skolsystemet i stor utsträckning bestå om ett stopp för vinstuttag införs.

– Om de vinstdrivande skolorna avskaffades skulle det inte påverka den sociala, ekonomiska eller kulturella eliten eftersom dessa grupper inte har sina barn i vinstdrivande friskolor.

– Ett vinststopp skulle i stället främst påverka den icke-läsande fraktionen av medelklassen, det vill säga grupper med relativt god ekonomi men svagare utbildningstradition. De besitter ekonomiskt kapital, men har samtidigt svårare att navigera i det marknadsstyrda svenska skolsystemet.

Från riksinternat till friskola

Internatskolorna har i dag en annan roll i det svenska skolsystemet än tidigare, inte minst i relation till framväxten av friskolereformen i början av 1990-talet.

– Deras existensberättigande är speciellt eftersom de från början var till för utlandssvenskar. I dag gäller inte det längre, och då kan man fråga sig vilken funktion de fyller, säger Petter Sandgren.

Undervisningen vid dessa skolor finansieras genom skolpengen, medan familjerna betalar för boendet.

– I teorin skulle man kunna bo i en husvagn och gå där gratis, men Lundsberg ligger mitt ute i skogen, så i praktiken är eleverna hänvisade till internatet, som kostar omkring 360 000 kronor per läsår.

”Probleminsikten saknas”

Petter Sandgren satt själv i Lundsbergs styrelse 2016–2019 och beskriver att det då fanns ett tydligt förändringsmandat.

– När jag satt i styrelsen var tanken att ingen som gått på skolan skulle ingå i styrelsen. Det fanns ett uppdrag att förändra verksamheten, men tidigare elever kom ändå tillbaka. Då tyckte jag att utvecklingen gick åt fel håll och valde att lämna.

Det som förvånar honom i den aktuella debatten om Lundsbergs skola är reaktionerna från många föräldrar och tidigare elever.

– Jag fascineras av att de inte visar någon probleminsikt alls, trots det som har framkommit om vad som händer på skolan. Det blir nästan som ett kollektivt Stockholmssyndrom. Det finns en stark lojalitet som gör att problemen snarare förnekas än hanteras. Den typen av försvar säger något om skolans kultur, säger han.

Läs mer om Petter Sandgrens forskning om internatskolor och skolmarknaden

Petter Sandgren kommenterar SVT:s granskning av Lundsbergs skola