Stockholms universitet logo, länk till startsida

Rötter och grenar ska bli kläder åt vårdpersonal

Rester från svenskt skogsbruk ska ersätta bomull vid produktion av textilier till vården och därmed minska klimatbelastningen.

Hygge. Foto: Mostphotos/Kennerth Kullman
På hyggen finns stora mängder grenar och toppar som kan användas bland annat till textilier. Foto: Mostphotos/Kennerth Kullman


Skogen är en av Sveriges främsta råvaror och används huvudsakligen som virke och till olika produkter baserade på pappersmassa. På hyggena lämnas grenar, rötter, toppar och mindre stammar kvar. Dessa förmultnar och blir näring åt den skog som ska växa upp. Grot (grenar, rötter och toppar) är samlingsnamnet från resterna vid avverkningen. En del grot tas tillvara för att brännas och omvandlas till energi men det mesta blir kvar i skogen.

Joseph Samec är professor i organisk kemi och forskar om hur restprodukter från skogsbruket kan få nya användningsområden. Han studerar bland annat lignin som är ett ämne som binder ihop cellulosafibrer i trä, och som tidigare betraktats som en restprodukt i skogsindustrin, för att se om det kan användas till flygbränsle.

Aji Matthew. Foto: Niklas Björling
Aji Matthew. Foto: Niklas Björling

Aji Mathew är professor i materialkemi och forskar om biobaserade funktionella nanomaterial – det vill säga material som designas för att erbjuda en specifik mekanisk, kemisk eller biologisk funktion. Ett sådant material är nanocellulosa som kommer från biobaserade råvaror. Nanocellulosa kan användas till exempel för vattenrening och inom biomedicin.

Joseph Samec och Aji Mathew ska nu tillsammans med Region Stockholm se om det går att använda restprodukter från den svenska skogen för att ersätta bomull i kläder inom vården.

Stor klimatpåverkan av bomull

Bomull är en råvara med stor miljö- och klimatpåverkan. Det krävs stora landarealer för att odla bomull, produktionen kräver enorma mängder vatten och vid konventionell produktion går det åt en hel del kemikalier som är skadliga för miljön. Mot bakgrund av att oljan håller på att ta slut, klimatförändringarna accelererar och befolkningen ökar finns behov av att prioritera odling av mat på befintlig åkermark och att inte hugga ner mer skog. Går det att hitta ersättningar för bomull i textilproduktionen kan vidare enorma mängder mark frigöras för att istället odla matgrödor.

Det finns här en stor potential att använda mer av restprodukterna från skogen och att dessa kan ersätta andra råvaror med större klimat- och miljöpåverkan. Enligt Joseph Samec går det att i Sverige ta vara på 40 miljoner kubikmeter grot varje år utan att det skulle påverka hållbarheten inom skogsbruket. Runt 20 miljoner av dessa skulle täcka Sveriges totala behov av textilier och bränsle.

– Genom att använda grot kan Sverige bli självförsörjande på textilier och även täcka stora behov av plast och drivmedel. Sverige skulle till och med kunna bli nettoexportör av av material, kemikalier och drivmedel, från grot säger Joseph Samec.

Grot ska ersätta bomull

Region Stockholm (tidigare Stockholms läns landsting) arbetar för att uppnå FN:s globala mål om hållbarhet. Från regionens sida har man därför ett intresse av att minska konsumtionen av resurskrävande och miljöpåverkande bomull. Regionen har nu gått in med finansiering till den forskning som Joseph Samec och Aji Mathew redan bedriver med finansiering av bland annat Mistra.

I projektet tillsammans med regionen är fokus på att använda grot för att hitta en ersättning för bomull i textilier som används inom vården, då främst i kläder som vårdpersonal använder. Region Stockholm ger forskarna de ingångsvärden de behöver för att ta fram fibrerna som kan användas till textilierna, som till exempel krav på slittålighet. Det är även inom vården i Stockholms län som textilierna ska testas. Först ut är att se om grot kan användas som textil i bussaronger, de blusar vårdpersonalen använder. Första steget i processen är att forskarna fått tillgång till bussaronger i bomull. Dessa finfördelar de sedan för att kunna studera vilka egenskaper fibrerna har och därmed vad som krävs av det nya materialet.

Joseph Samec. Foto: Niklas Björling
Joseph Samec. Foto: Niklas Björling

Behov av att skala upp produktionen

Aji Mathew och Joseph Samec forskningsområden kompletterar bra varandra. Samecs grupp tittar på hur groten kan omvandlas till massa. Aji Mathews grupp koncentrerar sig på att omvandla massan till textil som det går att spinna av och har de egenskaper som är önskvärda. I ett första skede ska Aji Mathews grupp producera fibern i labbet. Men för att kunna använda materialet måste fibern även kunna framställas i en form så den kan spinnas och användas för textilproduktion. Aji Mathew och Joseph Samec samarbetar redan i ett Mistraprojekt kring att använda skogsbaserad fiber för textilier. De samarbetar även med andra parter, till exempel Karlstads universitet kring produktion av fiber.

Stor potential i skogsrester

Enligt Joseph Samec finns det en enorm potential i grot. Han ser heller inte att det ökade uttaget av grot ska innebära problem med näringsläckage från marken. Forskning från till exempel Skogforsk visar att de rötter som är kvar i marken räcker för att ge näring åt marken.

– Vi tror att Stockholms universitet kan spela en viktig roll för att skapa en plattform för att hitta nya användningsområden för skogsrester. Det rör sig om en i stort hållbar råvara och kan ha stor betydelse när vi ska hantera klimatutmaningarna, säger Joseph Samec.

Vid Stockholms universitet pågår även ett arbete med att skapa ett masterprogram inom grön och hållbar kemi:
– Det här projektet kan vara ett bra sätt att profilera grön kemi, säger Aji Mathew.

Läs mer om Aji Mathews forskning: Materialdesign i nanoskala för ökad hållbarhet.

Läs mer om Joseph Samecs forskning: Framtidens material och drivmedel snart här.

Läs mer om Stockholms universitets strategiska partnerskap med Region Stockholm och om höstens utlysning av projektmedel för samverkan med regionen på www.su.se/regionstockholm.