Tovetorp – forskningsstationen där teori blir till praktik

Hur kan småfåglars sång berätta om klimatförändringar? Vad kan dovhjortar lära oss om djurs beteenden? Mitt i den sörmländska naturen ligger en plats för möten mellan djur och människor – för vetenskapens skull. Tovetorp är en biologisk forsknings- och utbildningsstation med fokus på ekologi och djurs beteenden.

En studentgrupp undersöker vad de hittar i vattnet i närheten av Tovetorps forskningsstation. Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet

– Vår fältundervisning i biologi använder naturen som laboratorium och undervisningen är alltid nära knuten till aktuell forskning, en förutsättning för att den ska kunna hålla hög nivå, säger Sven Jakobsson, professor emeritus och tidigare föreståndare för Tovetorp.

I skogarna kring forskningsstationen sitter hundratals fågelholkar, noggrant märkta och övervakade. Här pågår studier av bland annat svartvit flugsnappare och lövsångare – två småfåglar som kan berätta mycket om både beteenden, klimatförändringar och evolution.

Söker mönster

Bild 1. Reagerar hanen mer aggressivt om inkräktaren sjunger mer avancerat? Det försöker forskaren Mario Gallego-Abenza ta reda på. Bild 2. Forskargruppen tar en välförtjänt paus. Bild 3. En fågelattrapp för att se hur ungarna beter sig om det kommer en inkräktare. Bild 4. Lan Ma testar sin utrustning för att se om flugsnappare med en komplex fågelsång lättare förstår hur den kommer åt maten i en plastcylinder. Foton: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet

David Wheatcrofts forskargrupp studerar hur sången varierar hos svartvit flugsnappare. Innan hanen har hittat en partner och fått ungar sjunger han till exempel mer komplext, medan sången blir enklare efter parning och häckning.

– Jag vill ta reda på om det finns ett samband mellan sångens komplexitet och fågelns intelligens, säger Lan Ma som är doktorand vid Zoologiska institutionen.

Stationen har en lång tradition av forskning på djurs beteende och av att hålla djur i en miljö som liknar deras naturliga.

– Många djurgrupper har studerats här genom åren. Insekter, reptiler, fåglar och olika däggdjur, till exempel grävling, varg, hund, fjällräv, mård, rödräv, lodjur, älg, grisar, hjortar och silkesapor, berättar Cecilia Kullberg som, tillsammans med David Wheatcroft är föreståndare för Tovetorp.

Fältstudier på riktigt

Studentgrupper i sina olika projekt. Bild 1. Studenterna visar Niklas Janz vad de har fått upp i vattnet. Bild 2. Humlor fångas för att se om temperaturen har någon betydelse för storleken. Bild 3. Aggressivitet hos myror. Bild 4. Vad finns i vattnet? Foto: Ingmarie Andersson/Stockholms universitet

Sedan invigningen av ”kurshuset” 1994 har Tovetorp varit en viktig del av biologiundervisningen vid Stockholms universitet. Varje år kommer hundratals studenter till Tovetorp för att göra egna projekt. De formulerar hypoteser, designar experiment, samlar in data och skriver vetenskapliga rapporter. Under handledning av doktorander får de testa sina idéer i praktiken – från planering till analys – precis som i riktiga forskningsprojekt.

– Det är roligt att se hur mycket de engagerar sig och utvecklas när de får testa själva. Det är ofta första gången de får prova på forskning på riktigt och det är nyttigt att inse att forskning inte alltid går som planerat, säger Niklas Janz, som är kursansvarig och prefekt på Institutionen för biologisk grundutbildning.

Tama djur som kollegor

Bild 1. Cecilia Kullberg och Yvonne Silfverblad matar dovhjortar. - Alla har olika smak, vissa föredrar morötter, andra äpplen, berättar Yvonne. Bild 2. Yvonne Silfverblad med en gammelsvensk dvärghöna.

På stationen finns åtta tama dovhjortar, inte längre för forskning, men som en del av undervisningen. De är nyfikna, vana vid människor och hjälper studenter att förstå djurens beteenden.

– De har en komplex social hierarki och starka personligheter, berättar Yvonne Silferblad, som är djurvårdare på Tovetorp.

Tovetorp är också hem för gammalsvensk dvärghöna, en hotad ras som räddades i sista stund. Idag är hönorna en del av stationens charm och historia.

– En av våra hönor har till och med varit på omslaget till Nature, berättar Yvonne Silferblad.

Hur det började

Invigning av Tovetorp 1969. Eric Fabricius, professor i etologi, invigningstalar.

På 1960-talet inledde etologen Eric Fabricius, verksam vid Stockholms universitet, ett samarbete med Öster-Malma jaktvårdsskola, vilket ledde honom till ett tomt torp i Sörmland – Kronängen. Han arrenderade platsen 1964 och började bygga upp en enklare forskningsmiljö, några dammar anlades, inhägnader sattes upp och ladugårdsbyggnaden blev ett provisoriskt djurhus. Snart drogs flera forskare till platsen, och behovet av en mer permanent lösning växte.

Med hjälp av en donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse kunde drömmen om ett riktigt laboratorium börja ta form, men planerna drog ut på tiden, och våren 1968 dök ett nytt alternativ upp: den närliggande gården Tovetorp, då ägd av Domänverket. Det blev ett lyckokast. Den 13 juni 1969 invigdes det nya laboratoriet, och Tovetorp var fött som forskningsstation.

Om Tovetorp

Bild 1. I köket lagar kockarna Anna Lagerqvist och Susanne Åhlund all mat från grunden. Bild 2. Utanför kurshuset. Bild 3. Forskningsingenjör Thomas Giegold i verkstaden. Bild 4. Thomas Giegold, Cecilia Kullberg och Yvonne Silfverblad samtalar. Foto: Ingmarie Andersson

Tovetorp ligger knappt 2 mil söder om Gnesta och drivs av Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet. Förutom forskning och undervisning är Tovetorp också en plats för konferenser, workshops och skrivretreater. Omgivningarna ger möjlighet till lugn och fokus, och i köket serveras hemlagad mat som många deltagare uppskattar.

– Vi lagar allt från grunden och använder gärna lokala råvaror, säger Anna Lagerqvist som är husmor och kock.

På området finns 16 byggnader med allt från boende och undervisningssalar till labb, fågelvoljärer och konferensrum. Här har grunden lagts för över 70 avhandlingar.

– Det är en speciell plats med mycket historia. Och så är det väldigt mysigt också, säger Cilla Kullberg.