Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Maria RydellBiträdande lektor


Jag undervisar på kurserna Bedömning av språkfärdighet (SVA II), Provkonstruktion och bedömning av språkfärdighet samt kursen Flerspråkighet inom Kommunikatörsprogrammet. 


Jag är intresserad av språk och migration ur ett sociolingvistiskt perspektiv. Jag har ett särskilt intresse för bedömning av andraspråk ur olika perspektiv och synen på språklig kompetens.

Min avhandling handlar om sociolingvistiska perspetiv på bedömning och synen på språklig kompetens i ett andraspråk. Jag har ett särskilt fokus på muntlig färdighet och muntlig interaktion på sfi. Min studie bygger bland annat på analys av parsamtal i nationella prov i sfi och på intervjuer med sfi-deltagare.

Jag har tidigare arbetat som provkonstruktör i nationella slutprov i sfi och bland annat varit med och tagit fram bedömningsstödet för nyanländas språkutveckling Bygga svenska för Skolverket. 

För närvarande deltar jag i VR-projektet Migration, lärande och social inkludering tillsammans med en forskargrupp på Linköpings universitet. Vi intervjuar migranter om deras erfarenheter av olika typer av grundläggande språkutbildning och undersöker hur deras inkluderingsbanor ser ut. 

Tillsammans med fil. dr. Natalia Ganuza, Uppsala universitet, arbetar jag med projektet Flerspråkighet och migration: Sociolingvistiska perspektiv på svensk samtidslitteratur (FLOMS) där vi bland annat undersöker återkommande skildringar av språkets roll i förhandlingar om tillhörighet i dagens Sverige. 




I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Constructions of Language Competence

    2018. Maria Rydell (et al.).

    Avhandling (Dok)

    The current thesis is concerned with constructions and perceptions of what it means to be ‘a competent language user’ in the context of a language programme in basic Swedish called Swedish for Immigrants (SFI). A particular focus is given to the testing and assessment of oral interaction. The prevailing communicative approach to language teaching and testing makes it relevant to investigations of both language use and reflections on communicative experiences. The thesis is based on three studies. Drawing on insights from linguistic anthropology, multimodal interaction analysis, phenomenology and social theory, the three studies address different sociolinguistic perspectives on language testing and assessment. Whereas Studies I and II investigate paired speaking tests in the final national exam in SFI as a speech event, Study III builds upon focus group discussions with SFI participants with the aim of exploring the participants’ reflections on communicative experiences.

           Drawing on linguistic anthropological performance theory, Study I makes the case that the paired speaking tests can be analysed as staged institutionalized performances that put speaking and ideologies on display. Study I draws on an analysis of sequences in the test data where the participants expressed beliefs on language learning, language use and language competence. One important resource for the test takers to maintain the discussion in front of the examiners was to draw on dominant discourses on language and integration, such as stating the importance of learning Swedish, speaking only Swedish, attempting to find Swedish friends and taking responsibility for one’s learning, making testing practices an important site for the reproduction of such discourse. The orientation to being ‘a competent language user’ was performed by indexing other images of being ‘a good student’ and ‘a good immigrant’.

          Study II takes an interactional practice in the paired speaking tests, word searching sequences, as its starting point. Word searches tap into two aspects of communicative language testing: vocabulary knowledge and the ability to negotiate meaning and solve interactional problems. The test takers drew on different embodied semiotic resources to negotiate participation and meaning or to display an avoidance to participating in the fellow test taker’s word search. Overall, the participants prioritized the progressivity of talk over lexical precision. By avoiding using languages other than Swedish during the test, the test takers sustained and constructed a monolingual orientation to language competence.

         Study III discusses how the SFI participants’ lived experience of language constituted their understanding of what it means to be ‘a competent language user’. Accordingly, the participants’ comments primarily constructed a view of competence as made relevant through and being shaped in social interactions, making language competence a primarily relational construct. Corroborating the relational construction of language competence was the importance given to language assessments, both those made by others and internalized self-assessments. In the focus group discussions, overall, being ‘a competent language user’ was oriented to as a desired, but yet unstable and vulnerable subject position.

          Taken together, the three studies address ideological, embodied, emotional and relational perspectives on language and language competence. By contrast, language testing practices are built upon a view of language competence as an individual and objective ability that can be measured. The main conclusions drawn in the thesis are that testing and assessment practices constitute a social practice where perceptions and constructions of language competence are constructed and regimented metapragmatically as well as interactionally. Furthermore, embodied experiences of language assessment made in institutional and everyday practices make competence a powerful concept influencing L2 users’ self-perception and agency. 

    Läs mer om Constructions of Language Competence
  • Continuity and change

    2020. Katrin Ahlgren, Maria Rydell. European Journal for Research on the Education and Learning of Adults 11 (3), 399-414


    This article aims to explore continuity and change in adult migrants’ experiences of Swedish for immigrants (SFI), a state-subsidised language programme for basic Swedish. The study has a longitudinal and comparative design, drawing on discourse analysis of qualitative interviews conducted with language learners in 2001/2002 and 2015/2016. This period was characterized by important societal shifts, defined by increased migration, growing tension between discourses on rights and obligations of adult migrants living in Sweden, and an intensified marketisation of the Swedish education system derived from neoliberal principles. The study describes how these changes affected SFI as well as the conceivable impact that restructuring the language programme had on the learners. Ultimately, the study highlights tensions between various state initiatives that impacted the language programme and the SFI participants’ experiences of being adult language learners.

    Läs mer om Continuity and change
  • Negotiating co-participation

    2019. Maria Rydell. Journal of Pragmatics 149, 60-77


    This study explores embodied word searching sequences in paired L2 speaking tests in a national test in basic Swedish for adult migrants in Sweden. A particular focus is given to sequences where the speaker invites the interlocutor to participate in the search and to extended word searches where co-participation is negotiated in different ways. Drawing on an embodied interactional analysis of 27 video recorded paired speaking tests, this study shows how embodied semiotic resources are used both to negotiate participation in the word searching sequences and to display an avoidance to participate in the word search even when being invited to do so. Overall, the participants prioritize the progressivity of talk rather than pursuing lexical precision. This study argues that the test takers' awareness of being assessed can have an impact on how they perform the word searches. Finally, the study makes the case that even though word search behavior is similar across languages, it remains important to treat word searching as a contextualized interactional practice.

    Läs mer om Negotiating co-participation
  • Being ‘a competent language user’ in a world of Others – Adult migrants’ perceptions and constructions of communicative competence

    2018. Maria Rydell. Linguistics and Education 45, 101-109


    This article investigates the lived experience of language (Busch, 2017) in relation to perceptions of what it means to be ‘a competent language user’. How to define language competence is an ongoing discussion in applied linguistics. However, relatively little attention has been given to the lived experiences of adult migrants with respect to their perceptions of competence. Drawing on an analysis of focus group discussions with adult migrants enrolled in a language program in basic Swedish, this article builds on understandings of communicative competence as a relational construct shaped by intersubjective processes. Corroborating the relational view of competence is the importance given to emotional perspectives on competence and the role played by assessments, both those made by others and internalized self-assessments. Meanwhile, discourses on the language competence of adult migrants often frame successful language learning as an individual responsibility and achievement, obscuring the relational process underlying the perceptions and constructions of communicative competence.

    Läs mer om Being ‘a competent language user’ in a world of Others – Adult migrants’ perceptions and constructions of communicative competence
  • Sfi:s olika skepnader

    2021. Helena Colliander, Maria Rydell, Sofia Nordmark. Utbildning i migrationens tid, 89-112


    I det här kapitlet fokuserar vi på sfi, lärarnas uppfattning om sfi:s uppdrag och hur det iscensätts i mötet mellan lärare och elever. Vi illustrerar den mångfacetterade roll som sfi spelar för det övergripande målet att eleverna ska ges språkliga verktyg för ett aktivt deltagande i samhället. Sfi organiserars i ett spänningsfält mellan nationell och lokal styrning, mellan olika myndigheters intressen samt mellan synen på sfi som en rättighet och en skyldighet. 

    Läs mer om Sfi:s olika skepnader
  • Performance and ideology in speaking tests for adult migrants

    2015. Maria Rydell. Journal of Sociolinguistics 19 (4), 535-558


    Language learning linked to migration is an important issue in many contemporary societies. This article discusses how adult migrants following a L2 Swedish course express beliefs on competence, language learning and language use during a test event. The theoretical framework is based on performance theory and the Bakhtinian notion of addressivity. Drawing on an interactional analysis of 27 video-recorded paired speaking tests (acandidate-candidate discussion) in the final national exam in an L2 Swedish course for adult migrants, the article discusses how the speaking tests could be interpreted as institutionalized staged performance. It is argued here that institutional performance puts ideologies on display. Stance-taking, interactional alignment and an orientation to dominant discourses on monolingualism and integration become important resources for keeping the discussion going in front of the examiners. Finally, the study argues that the view of speaking tests as performance provides a deeper understanding of the complexity of language use in test settings.

    Läs mer om Performance and ideology in speaking tests for adult migrants
  • Bedömning på sfi

    2021. Maria Rydell.


    Den här texten riktar fokus mot bedömning av språkfärdighet. En central del av lärares yrkesvardag handlar om att förhålla sig till hur och på vilka sätt elever uttrycker kunskaper, förmågor och färdigheter. Bedömning är därför en viktig del i det pedagogiska uppdraget och kan ta sig olika uttryck beroende på syftet med bedömningen. Bedömning kan också ha olika funktioner och olika betydelser för de som är inblandade. Eftersom sfi, precis som den övriga vuxenutbildningen, inte har fasta terminer kan bedömning sägas ha en framträdande roll. Elever ska kunna gå vidare i kurssystemet löpande under året och sfi-lärare behöver därför göra återkommande avstämningar om eleverna uppnått målen eller inte. Bedömningsarbetet påverkas även av den stora heterogeniteten bland målgruppen, vilket gör det viktigt att ha kännedom om elevers olika styrkor och utvecklingsområden för att kunna anpassa undervisningen så att den främjar elevernas språkutveckling. Den här artikeln behandlar utgångspunkter för bedömning av språkfärdighet som är relevanta både för summativ bedömning och för formativ bedömning. 

    Läs mer om Bedömning på sfi
  • Gester

    2020. Ali Reza Majlesi, Gunilla Jansson, Maria Rydell. Multimodal interaktionsanalys, 123-141


    Social interaktion är alltid förkroppsligad och multimodal, det vill säga när vi interagerar med andra använder vi olika kommunikativa resurser där flera av dem utgår från vår kropp. En av de mest framträdande förkroppsligade kommunikativa resurserna är gester. Gester används frekvent och fyller olika funktioner i interaktion. I vissa fall kan de rentav ha en avgörande roll i meningsskapandet.

    Läs mer om Gester
  • Konsten att föra ett samtal framåt - om bedömning av muntlig interaktion på sfi

    2016. Maria Rydell. Flerspråkighet som resurs, 236-247


    Muntlig färdighet är centralt för människan men samtidigt svår-bedömt för läraren. I det här kapitlet vill författaren lyfta fram att det är viktigt för lärare att ingående studera samtal för att bli bättre på att bedöma dem. För att öka kvaliteten i samtal –och därmed ge mer underlag för bedömning –beskrivs i det här ka-pitlet vikten av att ge alla elever utrymme i samtalen, lyfta lyss-nandetsroll i samtal och visa hur förhandling om mening utgör en viktig del i interaktion. Författaren beskriver också hur dis-kussioner kring muntlig språkanvändning synliggör resurser och strategier för elever samtidigt som det bygger upp deras språkliga medvetenhet kring talat språk.

    Läs mer om Konsten att föra ett samtal framåt - om bedömning av muntlig interaktion på sfi
  • Förbättrad kvalitet måste vägleda sfi

    2020. Maria Rydell.


    Att utbildningsformen kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare, mer känd som sfi, är politiskt laddad är svårt att undgå. Men politiska och offentliga diskussioner kring sfi sker sällan utifrån de kvalitativa förutsättningar som är nödvändiga för att utbildningen ska kunna möta de högt ställda förväntningarna. De pedagogiska utmaningarna för att lyckas är många, skriver Maria Rydell, biträdande lektor i svenska som andraspråk. I en nu pågående utredning finns dock en ny chans att ta kvalitetsaspekten på allvar.

    Läs mer om Förbättrad kvalitet måste vägleda sfi
  • Om att använda pedagogiska bedömningar för beslut i migrationsprocessen

    2021. Maria Rydell.


    Att bedömningar gjorda i pedagogiskt syfte används för beslut i migrationsprocessen innebär att en viss grupp elever försöker tillgodogöra sig en utbildning under stor press, vilket i sig kan påverka möjligheterna till lärande. I ett mer övergripande perspektiv handlar det även om en risk för en påtvingad förändrad lärarroll och att ämnen som svenska som andraspråk och utbildningar som sfi politiseras. Det är frågor som behöver lyftas mer.

    Läs mer om Om att använda pedagogiska bedömningar för beslut i migrationsprocessen

Visa alla publikationer av Maria Rydell vid Stockholms universitet