Stockholms universitet

Annika BergUniversitetslektor, docent

Om mig

Jag är docent och universitetslektor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Sedan våren 2020 är jag också studierektor för idéhistoria på grundnivå och avancerad nivå.

I min forskning intresserar jag mig mycket för medicinens – inklusive hälsovårdens och psykiatrins – sociala, kulturella och politiska historia, och för frågor om makt, samhällsstyrning och socialpolitik. I detta strävar jag också efter att anlägga intersektionella och transnationella perspektiv. Ett genomgående drag i alla mina forskningsprojekt är att jag försökt söka mig bortom den idéhistoriska kanon, för att lägga mer emfas på hur idéer omsätts och utvecklas i mer praktiknära sammanhang. Fokus har hittills främst legat på 1900-talet.

Mina två senaste böcker är: En svindlande uppgift: Sverige och biståndet 1945–1975, skriven tillsammans med historikerna Urban Lundberg & Mattias Tydén (Ordfront förlag, 2021) och Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, redigerad tillsammans med Martin Ericsson (Makadam förlag, 2021). Min senaste bok dessförinnan, De samhällsbesvärliga: Förhandlingar om psykopati och kverulans i 1930- och 40-talens Sverige, kom ut i december 2018 på Makadam förlag.

Parallellt med forskningen har jag undervisat på alla nivåer från a-kurs till forskarutbildning – för närvarande fungerar jag som huvudhandledare för två doktorander. I undervisningen har jag också rört mig över breda – kronologiskt och tematiskt – historiska och idéhistoriska områden. 

Jag disputerade i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet 2009, på avhandlingen Den gränslösa hälsan: Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen.  Studien utgick från det gifta paret Signe Höjer och Axel Höjer som centrala aktörer i konstruktionen av den svenska välfärdsstaten, från första världskrigets slut till tiden kring 1970, och inriktade sig särskilt på deras olika roller som experter på hälsa och välfärd och deras olika möjligheter att hävda unik kunskap. Jag undersökte härigenom också folkhälsa som ett flexibelt och på olika sätt expanderande begrepp samt problematiserade paret Höjers syn på hälsovård som nyckel till ett bättre samhälle och en bättre värld. Makt och genus var genomgående analysraster då jag studerade expertis i en dubbel betydelse: å ena sidan kunskap om hur saker ska göras (eller mer specifikt här, hur sociala problem ska lösas) å andra sidan, personer som gör anspråk på att företräda sådan kunskap. Jag strävade också genomgående efter att vidga historien om det svenska folkhemsprojektet genom att anlägga ett tydligt transnationellt perspektiv.

Efter disputationen var jag verksam som postdokforskare och lärare vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, som postdokforskare vid Institutet för framtidsstudier, som forskare vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet och som forskare och lärare vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet. Under flera år arbetade jag mer eller mindre parallellt inom flera forskningsprojekt: ”De sjukligt kränkta: Om kverulans som samhällsfara i folkhemmets Sverige” (VR-finansierat postdok-projekt, som huvudsökande); ”Patientens mening: Om handlingsutrymmen och alternativa subjektiveringar inom den anstaltsbundna sinnessjuk- och sinnesslövården 1870-1970” (VR-finansierat projekt, som medsökande, tillsammans med en etnolog och en historiker); ”Scientific Personae in Cultural Encounters in Twentieth Century Europe” (som medsökande, internationellt projekt finansierat av Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond, inkluderande ett knappt tiotal historiker från Sverige, Belgien och Nederländerna); samt ”Världen som arbetsfält: Svenskt bistånd under tre decennier” (VR-finansierat projekt, medsökande, tillsammans med två historiker).

Till institutionen för kultur och estetik kom jag som rekryterad universitetslektor hösten 2016.

För närvarande arbetar jag tillsammans med en grupp andra forskare inom ett tvärvetenskapligt projekt, ”Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921”, med fyra års forskningmedel från Vetenskapsrådet. Dessutom är jag sedan 2016 knuten till forskningsprogrammet ”Medicine at the Borders of Life” vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, inom vilket jag också arbetade på halvtid under två års tid. 

Idéhistoria som forskningsområde 

 

Publikationer i urval

 

Monografier

Annika Berg, Urban Lundberg & Mattias Tydén, En svindlande uppgift: Sverige och biståndet 1945–1975 (Stockholm: Ordfront, 2021).

De samhällsbesvärliga: Förhandlingar om psykopati och kverulans i 1930- och 40-talens Sverige (Göteborg & Stockholm: Makadam förlag, 2018). Finns även tillgänglig digitalt.

Den gränslösa hälsan: Signe och Axel Höjer, folkhälsan och expertisen (Uppsala: Uppsala universitet, 2009). Doktorsavhandling. Finns även tillgänglig digitalt.

 

Antologier

Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, red. Annika Berg & Martin Ericsson (Göteborg & Stockholm, Makadam förlag, 2021).

Par i vetenskap och politik: Intellektuella äktenskap i moderniteten, red. Annika Berg, Christina Florin & Per Wisselgren (Umeå: Boréa förlag, 2011).

 

Vetenskapliga artiklar och bokkapitel

”Psykopati”, i Svenska begreppshistorier: Från antropocen till åsiktskorridor, red. Jonas Hansson & Kristiina Savin (Stockholm: Fri tanke, 2022), s. 527–544.

”Det värdefulla liket: Om kunskap, begärlighet och sörjbarhet i anatomins idéhistoria” i Dödens idéhistoria, red. Karin Dirke, Andreas Hellerstedt & Martin Wiklund (Stockholm: Appell förlag, 2022), s. 196–277.

”Ur galen synvinkel? Om inlevelsens gränser och psykiatrihistoria ur patientperspektiv”, i Konsten att kontextualisera: Om historisk förståelse och meningsskapande, red. Staffan Bergwik, Linn Holmberg & Karin Dirke (Stockholm: Stockholm University Press, 2022), s. 119–137.

"Rösträttens skiftande gränser i den svenska representativa demokratin" [tillsammans med Martin Ericsson], i Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, red. Annika Berg & Martin Ericsson (Göteborg & Stockholm, Makadam förlag, 2021), s. 11-39.

"Ett straff på straffet: Om straffpåföljdsstrecket och varför det avskaffades", i Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, red. Annika Berg & Martin Ericsson (Göteborg & Stockholm, Makadam förlag, 2021), s. 65-85.

"Det sista strecket: Omyndigförklaring som rösträttshinder", i Allmän rösträtt? Rösträttens begränsningar i Sverige efter 1921, red. Annika Berg & Martin Ericsson (Göteborg & Stockholm, Makadam förlag, 2021), s. 121-155.

”Psychopaths, Querulants and Class: On Controversial Diagnoses, Money, Norms, and Networks in Sweden in the 1930s and 1940s”, i Social Class and Mental Illness in Northern Europe, red. Petteri Pietikäinen & Jesper Vaczy Kragh (Routledge, 2019), s. 133–152. [Disclaimer: Unfortunately, this text was heavily copyedited just before publication, without my knowledge or approval; in this process some factual errors were made too. If you are interested in the topic, please send me an e-mail to get my own final version of the text.]

”An Agent of Indirect Propaganda: Normalizing Nazi Germany in the Swedish Medical Journal Svenska Läkartidningen 1933–1945, in Intellectual Collaboration with the Third Reich: Treason or Reason?, red. Maria Björkman, Patrik Lundell & Sven Widmalm (Routledge, 2019), s. 150–165.

”Att straffas ut från vallokalen – om straffpåföljd som rösträttshinder”, Arbetarhistoria årgång 44 (2019) nr 2–3 [170–171], s. 36–39.

”De ovuxna vuxna: Om omyndighet som rösträttshinder”, Arbetarhistoria årgång 44 (2019) nr 2–3 [170–171], s. 49–53.

”Svensson, Ruth Margareta” i Svenskt biografiskt lexikon, häfte 170 Swenson-Swensson (Stockholm: Svenskt biografiskt lexikon, 2019), s. 738–742. (Finns även tillgänglig i digital form).

”Rösträtt för alla? Begränsningar i rösträtten efter 1921” [tillsammans med Martin Ericsson & Fia Sundevall], i Rösträttens århundrade: kampen, utvecklingen och framtiden för demokratin i Sverige, red. Ulrika Holgersson & Lena Wängnerud (Göteborg: Makadam förlag i samarbete med Riksbankens jubileumsfond, 2018). (Finns även tillgänglig digitalt)

”The people’s health, the nation’s health, the world’s health: Folkhälsa and folkehelse in the writings of Axel Höjer and Karl Evang” [tillsammans med Teemu Ryymin] i Conceptualising Public Health: Historical and Contemporary Struggles over Key Concepts, red. Johannes Kananen, Sophy Bergenheim & Merle Wessel (London & New York, Routledge, 2018).

Biografiska artiklar om Ruth Svensson, Signe Höjer och Anna Sissak Bardizbanian i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, 2018.

”Public health and persecution: Debates on the possible migration of Jewish physicians to Sweden from Nazi Germany”, i Doctors Beyond Borders: The Transnational Migration of Physicians in the Twentieth Century, red. Laurence Monnais & David Wright (Toronto: University of Toronto Press, 2016).

”Att skriva sig fri: Om 'psykopatiska' patienters förhandlingsutrymmen i 1930-talets Sverige” i Inspärrad: Röster från intagna på sinnessjukhus, fängelser och andra anstalter 1850-1992, red. Roddy Nilsson & Maria Vallström (Lund: Nordic Academic Press, 2016).

Introduktion (tillsammans med Per Wisselgren och Christina Florin) till Par i vetenskap och politik: Intellektuella äktenskap i moderniteten, red. Annika Berg, Christina Florin & Per Wisselgren (Umeå: Boréa förlag, 2011).

”Det politiska privatlivet: Samarbete, konflikter och omförhandlingar i Signe och Axel Höjers tidiga äktenskap, 1919—1929”, i Par i vetenskap och politik: Intellektuella äktenskap i moderniteten, red. Annika Berg, Christina Florin & Per Wisselgren (Umeå: Boréa förlag, 2011).

”’Men om Elin skulle jag velat skriva en hel bok’: Om den ofullkomliga vänskapen mellan Elin Wägner, Axel Höjer och Signe Höjer”, i Könsöverskridande vänskap, red. Ingrid Holmqvist (Göteborg/Stockholm: Makadam 2011).

”En ful vana: Cigaretten och den nya kvinnan i 1930- och 40-talens Sverige”, i In på bara huden: Medicinhistoriska studier tillägnade Karin Johannisson, red. Torbjörn Gustafsson Chorell & Maja Bondestam (Nora: Nya Doxa, 2010).

”A Suitable Country: The Relationship between Sweden’s Interwar Population Policy and Family Planning in Postindependence India” i Berichte zur Wissenschaftsgeschichte 33 (2010), s. 297-320.

”Power, Knowledge and Acknowledgement of Expertise: Signe and Axel Höjer’s Strategies to Launch Public Health Ideas, 1919–1970”, i In Experts We Trust: Knowledge, Politics and Bureaucracy in Nordic Welfare States, red. Åsa Lundqvist & Klaus Petersen (Odense: University of Southern Denmark Press, 2010).

”Åter från dödens väntrum: Om nära döden-upplevelser på film”, i Den mediala döden: Idéhistoriska variationer, red. Louise Nilsson & Mathias Persson (Lund: Ellerströms, 2008).

”From Copycats to Double Agents: Axel and Signe Höjer and the Transfer of Public Health Policies in 20th-Century Sweden”, i Transferring Public Health, Medical Knowledge and Science in the 19th and 20th Century: Conference Proceedings, red. Astri Andresen & Tore Grønlie (Bergen: Rokkansenteret, 2007).

Döda kroppar i vetenskapens tjänst: Om anatomiska dissektioner och utsatta människors rättigheter i 1920-talets Sverige, nr 4 i serien Dixi: Arbetsrapporter från institutionen för idé- och lärdomshistoria (Uppsala: Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet, 2003).

Forskningsprojekt