Egenanställda är verksamma inom en rad olika yrken, på heltid eller deltid, ofta även efter pensionsåldern och vanligtvis med flera uppdragsgivare. Trots att denna arbetsform växer, både i Sverige och internationellt, finns det begränsad kunskap om hur olika grupper av arbetstagare använder denna anställningsform.

Mot bakgrund av en åldrande befolkning blir det allt viktigare att förlänga arbetslivet och främja äldre arbetstagares hälsa och karriärmöjligheter. I detta projekt översätter, anpassar och validerar vi det vetenskapligt utvärderade instrumentet Later Life Workplace Index (LLWI) till svensk kontext.

Syftet med projektet är att undersöka arbetsförhållanden, levnadsvanor och självskattad psykisk och generell hälsa före respektive efter Covid-19 pandemins början, och om det skett förändringar inom dessa områden, i ett rikstäckande urval av förvärvsarbetande individer i Sverige.

The Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) är Stressforskningsinstitutets undersökning av hur bland annat arbetsliv, arbetsmiljö, privatliv, pensionering och hälsa påverkar varandra över lång tid i Sverige.

Organisatorisk rättvisa avser subjektiva bedömningar av rättvisa inom organisationer i termer av resurstilldelning, organisatoriska rutiner och behandling av anställda.

Anställningskontrakt, otrygghet, fackligt medlemskap, arbetsvillkor, arbetsrelaterade attityder och hälsa bland kvinnor och män på en flexibel arbetsmarknad.

På grund av att befolkningen åldras, samtidigt som vårdplatser på äldreboende minskar, blir det allt vanligare att ge informell omsorg till en familjemedlem. Samtidigt förlängs arbetslivet för många, därmed innebär ett åtagande av vård av en anhörig en risk för konflikt mellan dessa två roller, vilket kan vara stressande och tidskrävande.

Många upplever att en alldeles för stor del av arbetstiden läggs på arbetsuppgifter som upplevs som antingen onödiga eller oskäliga.

För att främja ett hälsosamt åldrande har beslutsfattarna satt på sin agenda att prioritera ett förlängt arbetsliv. För att kunna genomföra denna omstrukturering är en huvudfråga att förstå påverkan av arbetsplatsfaktorer.

Under 2020 förändrades många svenska arbetstagares vardag drastiskt till följd av rekommendationer om distansarbete, arbete hemifrån via teknikstöd, för att minska smittspridningen av COVID-19; under ett fåtal veckor ökade distansarbetet med hela 400%. Många som övergick till distansarbete hade ingen eller bara begränsad erfarenhet av detta arbetssätt.