Stressforskningsinstitutet
Stressforskning vid Psykologiska institutionen är inriktad på stress och återhämtning i vid mening vilket inkluderar hela kedjan från sociala och psykologiska strukturer, biologiska mekanismer, långsiktiga hälsokonsekvenser och behandling av stressdiagnoser.
Stressforskningens fokus är att utöka kunskaperna om mekanismerna, motmedlen och behandlingsformerna vid olika stressrelaterade tillstånd – med syfte att bidra till en förbättrad folkhälsa.
Om Stressforskningsinstitutet
I sömnlabbet. Foto: Jens Olof Lasthein
Stressforskningsinstitutet är ett väletablerat varumärke bland forskare och andra grupper i samhället som är intresserade av kunskap om stress, hälsa och vardagsliv.
Stressforskningsinstitutet avvecklades under januari 2024 och institutets forskning är numer integrerad med Psykologiska institutionen, Avdelningen för psykobiologi och epidemiologi. Men institutionen har beslutat att behålla varumärket ”Stressforskningsinstitutet”.
Institutets forskning med särskilt fokus på stressreaktioner, återhämtning och hälsa, utifrån tvärvetenskapliga och tvärmetodologiska ansatser, fortsätter som vanligt, liksom den kunskapsspridande verksamheten i form av Stressforskningspodden, Stressforskningsdagen, och andra sätt att nå ut med praktiska tips gällande till exempel sömn, schemaläggning för skiftarbetare, och liknande.
Stressforskning är ett av institutionens inofficiella profilområden. Forskningen bedrivs framför allt inom Avdelningen för psykobiologi och epidemiologi, men har också en naturlig plats inom Avdelningen för arbets- och organisationspsykologi och i viss mån inom Avdelningen för klinisk psykologi.
Stressforskningspodden
Stressforskningspodden drivs av Sandra Tamm, läkare och forskare, och Mats Lekander, professor och psykolog, båda verksamma vid Stressforskningsinstitutet.
Varje poddavsnitt tar avstamp i en kulturyttring kopplad till det aktuella temat för att locka forskare att samtala utifrån nya infallsvinklar, samtidigt som avsnitten blir mer lättlyssnade och kan tilltala en större lyssnarkrets.
Lyssna på Stressforskningspodden
Stressforskningsdagen
2023: Kris och utveckling
2023 tittade vi närmare på stress under kris med ett särskilt fokus på krishantering och beteendeförändring.
Nu kan du i efterhand ta del av Stressforskningsdagens föreläsningar och samtal om bland annat hur en ekonomisk kris påverkar folkhälsan och hur man bäst hanterar klimatångest på både ett personligt och globalt plan. Dessutom kan du se Stressforskningspoddens liveinspelning som gästas av jazzsångerskan Isabella Lundgren.
Stressforskningsdagen 2018 och 2019 på SU Play
Observera att nedanstående filmer ej är textade.
Informationsmaterial
Lilla sömnskolan
Välkommen till sömnskolan! Lilla sömnskolan riktar sig till dig som har besvär med din sömn eller vill veta mer om vad sömn är, vad som styr sömnen och vad man kan göra för att förebygga sömnbesvär.
Lilla sömnskolan pdf, 10.5 MB.
Stressforskningsrapporter
Stressforskningsinstitutet gav ut en egen serie med vetenskapligt granskade rapporter.
Temablad
Stressforskningsinstitutet presenterar i sin serie temablad en rad översiktliga kunskapsöversikter inom en rad olika områden gällande stress, sömn och hälsa.
Temabladen uppdaterades senast 2015.
Temablad från Stressforskningsinstitutet
Historik
Institutets verksamhet låg tidigare vid Institutet för Psykosocial Medicin (IPM), en forskningsmyndighet som inrättades 1980 under Socialdepartementet. I juni 2007 fattade riksdagen beslut om att IPM skulle avvecklas som myndighet och verksamheten överföras till universitets- och högskolesektorn med Stockholms universitet som ny huvudman.
I samband med övergången ändrade IPM namn till Stressforskningsinstitutet, som bättre anger den nya verksamhetens uppgifter och fokus.
Stressforskningsinstitutet blev en del av Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Stockholms universitet (SU) inom området stressreaktioner och hälsa. Från och med 2020 är institutet en del av Psykologiska institutionen. Stressforskningsinstitutet avvecklades under januari 2024 och institutets forskning är numer integrerad i Psykologiska institutionen, Avdelningen för psykobiologi och epidemiologi.
Årsredovisningar
Årsredovisningarna är formella dokument avsedda för institutets styrelse och medarbetare, för att de ska få information om vad institutet har åstadkommit under året och kan följa utvecklingen inom olika verksamhetsområden.
Men vi hoppas att de fakta och uppgifter som vi har ställt samman i dessa redovisningar även kan vara av intresse för andra, som till exempel institutets samarbetspartners och avnämare. Inte minst kan listorna med publikationer ge en tydlig fingervisning om omfattningen och vilken typ av forskning som sker vid institutet.
Trevlig läsning!
Årsredovisningar 2008 – 2022
Årsredovisning 2022 pdf, 6.9 MB.
Årsredovisning 2021 pdf, 583.7 kB.
Årsredovisning 2020 pdf, 544.1 kB.
Årsredovisning 2019 pdf, 1.1 MB.
Årsredovisning 2018 pdf, 1.1 MB.
Årsredovisning 2017 pdf, 594.5 kB.
Årsredovisning 2016 pdf, 4.6 MB.
Årsredovisning 2015 pdf, 1.1 MB.
Årsredovisning 2014 pdf, 1.1 MB.
Årsredovisning 2013 pdf, 2.3 MB.
Årsredovisning 2012 pdf, 3.4 MB.
Årsredovisning 2011 pdf, 1.7 MB.
Årsredovisning 2010 pdf, 1.8 MB.
Läs mer
Föreståndare för Stressforskningsinstitutet och verksamheten är sedan 2019 professor Göran Kecklund. Han efterträdde Hugo Westerlund som 2013 tog över efter professor Torbjörn Åkerstedt som var föreståndare sedan 2007.
Exteriör av Frescati Hagväg 16A. Foto: Björn Dalin.
Bakgrunden till IPM:s avveckling var den dåvaranderegeringens avsikt att renodla den statliga verksamheten där forskning ska vara konkurrensutsatt och inte bedrivas i myndighetsform. Regeringen bedömde också att den psykosociala forskningen inte längre behöver det särskilda skydd som en myndighetsorganisation utgör, utan att den kan bedrivas inom ramen för det sedvanliga forskningsväsendet.
Statens Institut för Psykosocial Miljömedicin, som IPM hette från början, inrättades 1980 efter ett initiativ av professor Lennart Levi som sedan 1950-talet hade lett Stressforskningslaboratoriet vid Karolinska Institutet (KI). Levi menade att de psykosociala frågorna var speciella och att de krävde en egen myndighet för att inte försvinna i de toxikologiska och fysiska miljöfrågorna. Han blev IPM:s förste föreståndare från starten till 1995 då professor Töres Theorell efterträdde honom som föreståndare. 2006 blev Louise Nordenskiöld, administrativ chef vid IPM, utsedd till föreståndare fram tills dess att IPM inordnades som Stressforskningsinstitutet vid Stockholms univeristet.
Vid Stressforskningslaboratoriet på KI grundlades en forskningstradition som utgjorde en ovanlig kombination av grundforskning och tillämpad forskning. Denna kombination har sedan förts vidare inom IPM och senare Stressforskningsistitutet, vilket innebär att det idag finns en starkt tvärvetenskaplig tradition med inslag av såväl medicinsk och fysiologisk stressforskning som psykologisk och samhällsvetenskaplig forskning.
IPM/Stressforskningsinstitutet har under de senaste tjugofem åren varit en viktig aktör i produktionen av kunskap om stress och psykosociala faktorer och kan sägas utgöra svensk stressforsknings traditionella kompetenscentrum. Här har en stor del av det aktuella tänkandet kring modeller för arbetsbetingade stressrelaterade sjukdomstillstånd utvecklats och introducerats, t.ex. krav/kontrollmodellen liksom modeller för socialt stöd och hälsa. IPM har också etablerat sömnen som en central faktor i utvecklingen av stresssjukdomar samt kunskap om arbetstidens betydelse för långsiktig hälsa. Vidare har central kunskap kring trauma och sårbarhet hos barn tagits fram samt metoder för psykosocialt omhändertagande av flyktingar och då särskilt när det gäller stressrelaterade tillstånd. Även när det gäller andra stressfrågor som t.ex. behandling av stressrelaterade utmattningstillstånd och mekanismer kring återhämtning från stress har kunskapsproduktion inom IPM/Stressforskningsinstitutet spelat en stor roll.
Stressforskningsinstitutet inrymde åren 2009–2019 "Stockholm Stress Center" som var ett tvärvetenskapligt centrum för forskning om arbetsrelaterad stress och hälsa. Centret bestod av sex samarbetande forskargrupper från Stressforskningsinstitutet och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet samt från Institutionen för klinisk neurovetenskap och Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet. Inom ramen för detta samarbete var syftet att bygga ett center of excellence med framstående forskning inom området arbete, stress och hälsa. Centret finansierades genom ett FAS-anslag på 50 miljoner kronor under tio år. Föreståndare för centret var professor Torbjörn Åkerstedt.
Senast uppdaterad: 2025-12-11
Sidansvarig: Psykologiska institutionen