Profiles

Charlotta Bay

Charlotta Bay

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Företagsekonomiska institutionen
Telefon 08-16 37 10
E-post charlotta.bay@sbs.su.se
Besöksadress Kräftriket, hus 3, 7, 15 och 24
Rum 24:135d
Postadress Företagsekonomiska institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Charlotta Bay är universitetlektor i redovisning vid Stockholm Business School (SBS), Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Hon disputerade vid Uppsala universitet 2012 på en avhandling för vilken hon tilldelades Oskar Sillén-priset för bästa företagsekonomiska avhandling (FEI). Bay har varit anställd vid Stockholms universitet sedan 2014.

Undervisning

Charlotta Bay undervisar på kurser och handleder uppsatser på både grund- och avancerad nivå i redovisning. Bay är därutöver kursansvarig för kandidatuppsatser och handleder doktorander inom redovisningsämnet.

Forskning

Charlotta Bay är forskare i ekonomisk kommunikation. Hennes forskning är i huvudsak inriktad på hur ekonomisk information och, i synnerhet, privatekonomiska budskap kommuniceras till "vanliga" människor. På detta ämne har Bay publicerat flera vetenskapliga artiklar men också boken "Finansens folkdräkt: Om att översätta ekonomi så folk förstår" (2015). Boken är en svensk populärvetenskaplig version av hennes avhandling. (Se under "Publikationer").

Bays forskning visar att ekonomisk förståelse inte enbart handlar om instrumentella kunskaper utan också inbegriper hur människor känslomässigt relaterar till olika typer av ekonomi. Den ekonomiska informationens uttryck och siffror behöver därför översättas till att ta andra former som folk känner igen sig i och som berör, och som inte enbart omfattar rationella förnuftsmässiga argument. Hur detta översättningsarbete går till och uppfattas står i centrum för Bays forskning. För mer utförlig beskrivning, se: https://www.sbs.su.se/om-oss/press-och-nyheter/att-prata-ekonomi-s%C3%A5-folk-f%C3%B6rst%C3%A5r-1.303601

Pågående forskning

Sedan 2017 är Charlotta projektledare för forskningsprojektet "Ekonomisk läskunnighet" (finansiär: Handelsbankens forskningsstiftelse). Projektet omfattar ett flertal studier på hur ekonomisk information om pensioner, exempelvis minpension.se, uppfattas och förstås av pensionssparare. Projektet bedrivs i samarbete med forskarkollegorna Bino Catasús, Fredrik Svärdsten och Andreas Sundström, alla verksamma vid SBS.

Uppdrag (i urval)

Charlotta har anlitats som föredragshållare och debattör av myndigheter och finansiella aktörer, exempelvis: 

  • Fondsparande i en ny tid, 2018 (arr. Fondbolagens förening)
  • Investor Education for Life Time Financial Security, 2017 (arr. Aktiefrämjandet) 
  • Moneyweek Sweden, 2017 (arr. Bankföreningen)
  • Gilla Din Ekonomi, 2016 (arr. Finansinspektionen)
  • Almedalen "Unga och Ekonomi", 2015 (arr. Swedbank)
  • UR Samtiden: Att lära ungdomar ekonomi, 2014 (arr. Finansinstitutet)

Media (i urval)

. ​

 

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2018. Charlotta Bay. Accounting, Organizations and Society 64 (January), 44-54

    The constitutive ability of accounting to produce effects, influencing people's minds and behaviour, has been widely acknowledged in accounting literature. This paper argues, however, that in order for accounting to have an impact on people, its figures needs to be interpretable to its intended users. But what happens in situations where people are considered as inhibited in reading and interpreting financial information? This paper investigates how financial accounts are presented to individuals believed to be impaired in their ability to make sense of its figures. It does so by moving the empirical focus beyond the borders of the professional organisation and into the private sphere of everyday life, examining how a televised financial makeover show literally re-presents financial information in order to turn its participants into financially responsible citizens. The paper's empirical findings give reasons for problematising the conditions under which accounting is able to affect people, concluding that, without taking people's ability to interpret financial accounts into consideration, the possibilities of the accounts having an impact on their users risk falling short.

  • 2015. Charlotta Bay.

    Dagens finanansialiserade samhälle ställer allt högre krav på individers ekonomiska ansvarstagande. Den här boken handlar om hur det kommer till uttryck genom olika former av finansiell folkbildning. I tre studier av svenska staten, tv-programmet Lyxfällan och ett svenskt pensionsförsäkringsbolag, beskirver och analyserar författaren hur ekonomisk information genomgår en rad översättningar på vägen från avsändarna till mottagarna. Hon blottlägger de metoder och översättningsmekanismer som de studerade samhällsaktörerna använder i syfte att göra ekonomisk information mer tillgänglig och relevant för människor i deras vardag. 

    Efter vilken mall är då dagens finansiella fokdräkt skuren? Det handar om att fostra aktivt väljande medborgare som förstår sitt ekonomiska medborgarskap inte enbart som en rättighet, utan också som en skyldighet gentemot den egna ekonomiska välfärden. Detta kan vara en utmanande uppgift, visar bokens berättelser.

  • 2014. Charlotta Bay, Bino Catasús, Gustav Johed. Critical Perspectives on Accounting 25 (1), 36-45

    This paper comments on the conceptualisation of financial literacy by investigating how it is defined, problematised, and operationalised as a part of the efforts to overcome its perceived impediments. The backdrop of this study is the idea that the financial literacy movement goes hand in hand with the financialisation of society. By reporting from a study of financial literacy practices, the aim is to disentangle the notion of financial literacy from the assumption that it is a singular capability that, when gained, will automatically affect people’s financial practices. The paper draws on a recent development in literacy research, New Literacy Studies, and on its division into autonomous and ideological definitions of literacy. The empirical illustrations originate from the efforts made to decrease financial illiteracy among Swedish adolescents and the demand for financial literacy in audit committees. Contrary to earlier studies, this paper demonstrates that financial literacy does not merely refer to a character trait that researchers may find lacking among the marginalised actors in society. Financial literacy cannot merely be viewed as the ability to read and write in the language of finance and accounting. Instead, financial literacy is a concept that needs to be situated and studied in practice because the characteristics that constitute financial literacy, or those that apply to it, vary with time and place.

Visa alla publikationer av Charlotta Bay vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 28 maj 2018

Bokmärk och dela Tipsa