Profiles

David Malm

David Malm

Doktorand

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
E-post david.malm@idehist.su.se
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Har studerat på grundnivå i statsvetenskap och idéhistoria på Stockholms universitet. Masterexamen i idéhistoria på Uppsala Universitet.

Mitt forskningsintresse är politisk historia med en förkärlek för historiens förlorare. Intresset omfattar dessutom mediehistoria av kulturhistoriskt snitt, inte minst för att de aktörer jag arbetat med varit sådana ivriga kommentatorer av medier. Deras intresse har fått mig att förstå att medier inte är statiska utan att politiska aktörer spelar en viktig roll i formandet av olika medielandskap.

Forskning

Avhandlingsprojekt

I min avhandling, som för tillfället går under namnet Striden om tryckkulturen - förhandlingar om medier, offentligheter, teknologier och människor i Sverige åren kring 1800, vill jag undersöka de strider/kamper/förhandlingar som utkämpades till följd av tryckkulturens utbredning. Tanken är att en övergång från muntlig kultur krävde nya färdigheter och formerade nya gemenskaper, så som läs- och skrivkunnighet och olika offentliga rum, och att detta gav upphov till en strid om att vara den politiska aktör som bestämmer hur dessa färdigheter ska läras ut och hur de offentliga rummen ska formeras.

Ett genomgående tema – som även är ett av vår tids stora teman – är att övergången till ett nytt system gav upphov till en rad osäkerheter. Läskunnigheten var inte förbehållen fåtalet och offentligheten började sprida ut sig, eller stycka sig i flera offentligheter. Men snarare än att se detta som ett oundvikligt och faktiskt resultat av tryckkulturens utbredning vill jag studera hur exempelvis offentligheten och läskunnigheten hanterades. Jag förstår alltså dessa entiteter som böjbara och för att se hur tryckkulturens infrastruktur läggs i Sverige menar jag att det är viktigt att titta på de politiska aktörer som var ingenjörerna i detta bygge.

Denna ingång erbjuder ett inlägg i debatten om människor och medier, eftersom den tecknar ett samspel snarare än ett ensidigt förhållande (oavsett vad man väljer att betona). Dessutom, och framförallt, bidrar studien till att historisera en rad kategorier som (rätteligen) är oss så kära att de förblindar. Läskunnighet, litteratur, upplysning, utbildning har en speciell status som förnuftets väg till att frigöra enskilda individer och hela samhällen. Men om det är något som samtiden visar är det hur splittrade och tvetydiga sådana begrepp är, därför behövs en historisk förståelse av dem som visar hur de fick sin status, hur de sedan splittrades, och hur detta sedan doldes och såren från splittringen försvann. En sådan förståelse är åtkomlig om man studerar striden om de nämnda kategorierna.

Handledare

Staffan Bergwik, Karin Dirke, Victoria Fareld.

Publikationer

"Vad Selma Lagerlöf kan lära dig om smarta telefoner", OBS i P1, 23 maj, 2018.
 

”Mytologisk mediehistoria”, Molo idéhistorik studenttidskrift, 1/2017.

”Fake news är old news”, Aftonbladet kultur, 7 juni, 2017.

aftonbladet.se/kultur/a/q95eE/fake-news-ar-old-news [Hämtad 2017-09-19]

”En utmanad elit: Politiken och litteraturen antar form i 1790-talets England”, masteruppsats i idé- och lärdomshistoria, Uppsala, 2016.

Länk till uppsatsen i DiVA. [Hämtad 2017-09-19]

Senast uppdaterad: 26 maj 2018

Bokmärk och dela Tipsa