Elisabeth ÖhmanUniversitetslektor

Vid Stockholms universitet undervisar jag i programkurser på grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem samt vid Specialpedagogiska institutionen. Undervisningen består av föreläsningar, workshops och seminarier.

Kurserna inom grundlärarprogrammet innefattar två valbara inriktningskurser i bild. Jag ansvarar främst för teori-­ och litteraturseminarier i första kursen och är kursansvarig för inriktningens andra fördjup­ningskurs. Inom den specialpedagogiska kursen på 7,5 hp för 4-6-studenter medverkar jag i utvecklingen av en didaktisk modell för hur blivande lärarstudenter kan arbeta med rörlig bild inom sin framtida profession i ungdomsskolan. Arbetet med film och visuella medier kan gynna utformandet av en undervisning som kan rikta sig till alla elever.

I min tjänst ingår arbetet som föreståndare för Medie­verkstan, som främst fungerar som ett pedagogiskt och digitalt resurscenter för universitets lärarutbildningar. I verkstans uppdrag ingår att stödja både studenter och lärares arbete med anpassning och utveckling av lärarutbildningens digitala uppdrag. Utöver mitt föreståndarskap examinerar jag uppsatser och arbetar med utvecklingen av en ny kandidat­utbildning för estetiska ämnen vid Stockholms universitet.

I fokus för mitt arbete såväl som lärare och forskare finns ett intresse för de estetiska ämnens didaktik med särskilt fokus på rörlig bild och nya mediers betydelse för lärande. Det gäller även frågor som berör barns och ungas meningsskapande inom skolämnet bild men även inom semi-informella och formella sammanhang. Att ta utgångspunkt i barns och ungas egna bilder är ett sätt att uppmärksamma hur bildskapande ingår i barns kulturella fri- och rättigheter i en demokratisk skola. Betydelsen av att ta med elevers perspektiv och använda bilder som en kunskapskälla i forskning motiveras bland annat av att det utgör en annan slags källa för tolkning än samtal, intervjuer eller enkäter.

I min licentiatstudie Movere – att sätta kunskap i rörelse (2006) analyseras ett ämnesintegrerat arbete i bild och samhällskunskap. Det övergripande syftet var att undersöka hur elever använder sig av visuella representationer för att bearbeta och skapa förståelse i sitt lärande. Vilka betydelseskapande möjligheter erbjuder skilda kommunikationsformer som bild, musik eller tal? Genom socialsemiotisk och multimodal teori analyserades elevernas berättelser och erfarenheter samt deras visuella material men också verbala uttryck, skriftligt material och musik.

Mitt teoretiska perspektiv vidareutvecklades i min avhandling Laddade bilder. Representation och meningsskapande i unga tjejers filmberättande (2008). I studien står unga tjejers arbete med film som en meningsskapande praktik i fokus. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att meningsskapande sker i interaktion med andra genom en kommunikativ process som är underkastad olika former av val, förhandlingar, transforma­tioner och gestaltningar, motiverade av individens intressen och lärandets kontext (Kress & van Leeuwen, 2001a; Kress, 2003). Då genus utgjorde en avgörande faktor för hur eleverna i min licentiatstudie valde att representera och kommunicera uppgiftens form och innehåll utvecklades dessa aspekter av elevernas bildskapande till ett betydelsefullt perspektiv även i avhandlingen.

Mitt forskningsprojekt 2018-2020 är en tvärvetenskaplig longitudinell praktiknära studie där bild­lärare och forskare i bild- och specialpedagogik gemensamt utvecklar ämnesdidaktiska professions­kunskaper inom gymnasie­skolans estetiska program. Metodutveckling och forsknings­fokus i studien formuleras via lärarnas och forskarnas prövande praktik. Materialet är tänkt att skapa erfarenheter för analys som i slutänden möjliggör förändringar i klassrummets praktik (Bradbury, 2015). Undersökningen lyfter även fram hur mötet mellan olika kunskapsfält, bild och special­pedagogik, kan utveckla olika kunskapsprocesser (Johansson & Öhman, 2017).