Forskningsprojekt Samskapad sex- och samlevnadsundervisning
Samskapad sex- och samlevnadsundervisning: en praktiknära studie av ett tvärvetenskapligt kunskapsområde i svensk grundskola.
Sexualitet och relationer är ett obligatoriskt kunskapsområde och ska vara en integrerad del i undervisningen i svensk skola. I det här forskningsprojektet studeras hur kunskapsområdet skapas som både ämnesövergripande och ämnesintegrerat men även hur undervisningen uppfattas av elever och lärare. Forskningen är praktiknära och innebär att forskare och lärare tillsammans utforskar hur undervisning om sexualitet och relationer kan utformas samt vilka utmaningar och möjligheter den omfattar.
Projektbeskrivning
Parallellt med den pågående samhällsdebatten om #metoo och sexuella trakasserier har skolans arbete med sex- och samlevnadsundervisningen uppmärksammats. Skolinspektionens rapport år 2018 pekar på brister i sex- och samlevnadsundervisning gällande bland annat likvärdighet. Rapporten lyfter även fram lärares behov av relevant kompetensutveckling inom kunskapsområdet. Sex- och samlevnadsundervisningen är idag ett obligatoriskt kunskapsområde som ska vara både ämnesintegrerat och ämnesövergripande. Historiskt sett har undervisningen varit kopplat till naturvetenskapliga ämnen men har idag en långt bredare ansats som förutom biologi och reproduktion även behandlar frågor om identitet, relationer, kön, jämställdhet och normer. Kunskapsområdets komplexa och känsliga karaktär gör att många lärare känner sig obekväma att undervisa i detta (Skolinspektionen 2018).
Trots ett stort samhällsintresse finns få svenska forskningsstudier om sex- och samlevnadsundervisning. Den forskning som finns är huvudsakligen inriktad mot frågor om hur normer och likabehandling görs i skolan. Bristen på ämnesdidaktisk forskning om den faktiska undervisningen, vilka effekter den har och hur lärare och elever uppfattar undervisningen har återkommande betonats.
Tidigare forskning om sex- och samlevnad har ofta utgått från kritisk och intersektionell teori för att identifiera hur olika diskurser påverkar. Utifrån denna forskning har ett normkritiskt perspektiv vuxit fram, vilket idag har en stark position inom svensk skola. Under de senaste åren har det dock skett en förskjutning av forskningsfronten inom sex- och samlevnadsstudier mot sociomateriella teorier. Denna förskjutning syftar bland annat till att överkomma dikotomier såsom natur/kultur, risk/möjlighet, man/kvinna. Utifrån denna bakgrund ska forskningsprojektet undersöka hur sex- och samlevnadsundervisning samskapas sett ur en sociomateriell teoriram, i olika skolämnen med ett ämnesdidaktiskt perspektiv samt hur den fungerar ämnesövergripande i ett tvärvetenskapligt perspektiv.
Med en sociomateriell teori blir det möjligt att sätta fokus på språk och diskurser men även innefatta materialiteter, kroppar och känslor. I denna studie betonas särskilt samskapande som teoretiskt begrepp. Samskapande är processer av språk, ting, kroppar - natur och kultur - som tillsammans rör sig, förändras och vävs samman. Detta sociomateriella förhållningssätt får inverkan på studiens metodologiska utgångspunkter och motiverar den praktiknära metodologin.
Projektet är på fyra år och innefattar samarbete med lärare på fyra skolor där deltagande lärare och forskare tillsammans undersöker sex- och samlevnadsundervisning. Den praktiknära ansatsen innefattar dels forskningscirklar som utgörs av workshops där lärare och forskare utforskar utmaningar och möjligheter i utformandet av sex- och samlevnadsundervisning, dels klassrumsstudier av undervisningen samt intervjuer med lärare och elever.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Karin Gunnarsson
Universitetslektor
Medlemmar
Auli Arvola Orlander
Docent
Simon Ceder
Lektor, Konstfack
Sara Planting-Bergloo
Adjungerad lärare
Elisabeth Öhman
Universitetslektor
