Stockholms universitet logo, länk till startsida

Så formas framtidens undervisning om sex och relationer

Ett nystartat forskningsprojekt ska ta reda på hur undervisningen om sex och relationer går till, vilka utmaningar som finns och hur den kan stärkas.

Hur kan undervisningen om sex och relationer lyfta normer utan att förstärka dem? Det är en av flera frågor som forskarna undersöker tillsammans med lärare. Foto: Eugenio Marongiu/Mostphotos


Många lärare känner sig obekväma att undervisa om sex och relationer. Och trots ett stort samhällsintresse finns det få svenska forskningsstudier om sex- och samlevnadsundervisning som visar hur lärare undervisar och hur lärare och elever uppfattar undervisningen. Det ska Karin Gunnarsson tillsammans med tre forskare och en doktorand ta reda på i ett fyraårigt projekt.

Karin Gunnarsson. Foto: Eva Dahlin

– Undervisning är över huvud taget otroligt komplext och det gäller att vara ödmjuk inför det. Men vi hoppas kunna stärka undervisningen och lärarna genom att ta reda på vad som händer i mötet med eleverna, hur lärare kan stärka delaktigheten, och vilka didaktiska verktyg de kan använda för att lyfta frågorna och skapa förutsättningar för goda samtal.

Det finns forskning om ungdomars sexualitet och relationer och det finns metodmaterial, konstaterar Karin Gunnarsson. Men det saknas forskning om själva undervisningen.

– Att sätta undervisningen i fokus och studera vad som händer i klassrummet är ett av syftena och kunskapsbidraget för detta projekt.

Vill stärka ämnesövergripande samarbete

Tidigare har undervisningen om sex och relationer främst varit kopplad till de naturvetenskapliga ämnena, men idag är det ett obligatoriskt kunskapsområde som ska vara både ämnesintegrerat och ämnesövergripande. Det bidrar till komplexiteten, menar Karin Gunnarsson.

– Vi vill stärka det tvärvetenskapliga och ta reda på hur undervisningen samskapas i olika skolämnen och ämnesövergripande. Det blir lätt så att biologilärare får ta frågor kring fortplantning och kroppens anatomi, och SO-lärare tar frågor kring normer och identitet. Men då ser varken elever eller lärare hur det hänger samman.

Forskningsgruppen har olika ämnestillhörigheter, vilket är en styrka i sammanhanget, påpekar Karin Gunnarsson.

– Vi är alla lärare i grunden men arbetar inom estetiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga discipliner. Och i forskningscirklarna medverkar lärare från olika ämnen, både från NO, SO, estetiska ämnen, bild och musik, och idrott och hälsa. Varje ämne har något viktigt att bidra med till kunskapsområdet.

Forskningscirklar utmanar undervisningen

För att genomföra sina undersökningar använder forskarna en så kallad praktiknära ansats som innebär att de involverar dem som ingår i själva praktiken eller verksamheten, alltså både lärare och elever. Tolv lärare fördelat på två skolor i olika delar av Stockholms län ingår i en första omgång och två ytterligare skolor i en andra omgång.

– Vi vill utgå från lärarnas förutsättningar för att skapa förändring. Just nu har vi forskningscirklar med lärare, där de som är engagerade möter oss forskare i samtal där vi tillsammans utmanar hur undervisningen görs och skulle kunna göras.

– Frågeställningarna handlar till exempel om hur undervisningen kan lyfta normer utan att förstärka dem, hur den kan väva samman det som ses som fakta och värderingar, hur den kan hitta en balans mellan risk och frisk-perspektiv, hur elevernas delaktighet kan stärkas, och hur man kan arbeta så att undervisningen blir mer inkluderande.

Forskarna har också deltagit under en temavecka om sex och relationer, som en av skolorna arrangerade.

– På så vis får vi möjlighet att se hur undervisningen realiseras och hur den blir till i mötet med elever och klassrum. Detta är ett kunskapsområde som i mycket berör frågor om kropp, känslor och makt, och då är det intressant att till exempel se hur undervisningen förmår omfatta det som skaver i stället för bara det stereotypa.

Fokus på materiella aspekter

Den forskning som tidigare gjorts kring sexualundervisning har utgått från kritiska teorier som bland annat påvisat att undervisningen har ett snävt fokus på reproduktion, preventivmedel och könssjukdomar. Denna forskning har också visat att lärare och elever tenderar att upprepa tvåköns- och heteronormer i undervisningen.

Karin Gunnarssons forskargrupp bygger vidare på denna forskning, men utgår från ett så kallat sociomateriellt perspektiv som sätter fokus på både talad kommunikation, materialiteter, kroppar och känslor. Teorin är stark i förskoleforskning och börjar komma internationellt i sex- och samlevnadsforskningen.

– Utgångspunkten är att bredda fokus för att studera hur inte bara mänskliga relationer utan även kroppar, klassrum och ting är med och skapar det som sker i undervisningen. Det innebär att vi kan skapa kunskap om hur centrala aspekter inom sex och samlevnad, såsom natur och kultur, kropp och känslor, materialiteter och mening alltid är sammanvävda.

Ny kurslitteratur på gång

Sedan Karin Gunnarsson och hennes kollegor inledde sin forskning har regeringen beslutat att förstärka innehållet om sex och relationer även i alla lärarutbildningar. Det finns redan nu som examensmål för grundlärarutbildningen mot arbete i årskurs 4 - 6. Och från höstterminen 2021 även i övriga grundlärarprogram och ämneslärarprogrammet.

– Vi jobbar intensivt med en bok för lärarutbildningarna om sex- och samlevnadsundervisning, som kommer ut tidigt nästa höst. Den bygger på tidigare forskning och kunskaper på området och är tänkt att möta det nya examensmålet.
 

Läs mer om forskarna som deltar i projektet:
Karin Gunnarsson, Stockholms universitet
Auli Arvola Orlander, Stockholms universitet
Lisa Öhman, Stockholms universitet
Simon Ceder, Konstfack
Doktorand Sara Planting-Bergloo, Stockholms universitet