Profiles

Karin Gunnarsson Foto: Eva Dalin

Karin Gunnarsson

Postdoktor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik
Telefon 08-120 766 60
E-post karin.gunnarsson@hsd.su.se
Besöksadress Svante Arrhenius väg 20 A, plan 5
Rum P 509
Postadress Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Efter att ha arbetat som gymnasielärare i samhällskunskap och psykologi i nio år och läst masterprogrammet i pedagogik påbörjade jag forskarutbildningen 2010. Jag disputerade i juni 2015 med en avhandling om skolors arbete med hälsofrämjande arbete. Från 1 feb 2017 har jag en tvåårig tjänst som postdoktor i ämnesdidaktik. Frågor kring värdegrund, kön och normer har varit centrala såväl i mitt arbete som lärare där jag hade funktionen som genuspedagog, till forskarutbildningen där jag bland annat arbetade med feministiska teorier.

Undervisning

Jag undervisar i och är kursansvarig för kursen Kommunikation och konfliktförståelse (CH204F). Undervisningen består av seminarier och föreläsningar utifrån socialpsykologiska, sociologiska och normkritiska perspektiv. Sedan höstterminen 2017 är jag kursansvarig för Fördjupningskurs i handledning i lärarprofessionen (HV430F). Jag undervisar främst i delkurs 2.

Därutöver deltar jag under hösten 2017 med en föreläsning om Normkritisk pedagogik i kursen Att motverka rasism som ges här på HSD. Jag deltar också vid den Nordiska forskarutbildningen i ämnesdidaktik med en presentation om posthumanistiskt perspektiv.

Forskning

Under höstterminen 2017 har jag varit initiativtagare och gruppledare för en forskningsgrupp på HSD med fokus på Ämnesdidaktik och post-teori. Gruppens fokus är forskning i ämnesdidaktik med koppling till postkoloniala, poststrukturalistiska och posthumanistiska teorier. En övergripande fråga är vilka analytiska och metodologiska verktyg kan dessa post-teorier erbjuda ämnesdidaktiska frågor och utmaningar?

Mitt postdoktor-projekt handlar om undervisning om identitet, normer och jämlikhet som delar av samhällskunskapsämnets centrala innehåll. Med en praktiknära ansats undersöker jag tillsammans med lärare hur det går att skapa en utmanande och produktiv undervisning. Det innefattar också ett metodologiskt förankrat syfte att undersöka vilken kunskap som blir möjligt att producera inom ämnesdidaktik i relation till ett sociomateriellt/posthumanistiskt perspektiv.

I min avhandling undersökte jag hur hälsa görs i skolors hälsofrämjande arbete med ett post-konstruktionistiskt perspektiv inspirerat av filosofer såsom Donna Haraway och Annmarie Mol. Med ett etnografiskt tillvägagångssätt spårade jag hälsa i och genom två skolpraktiker, skol- och hälsopolitiska policytexter och ett manualbaserat hälsofrämjande program kallat DISA (Depression in Swedish adolescens).   

I januari 2017 presenterade jag min forskning tillsammans med Linnea Bodén på Tema Barn vid Linköpings universitet. Jag medverkar också med ett kapitel i en antologi med namnet Posthumanistisk pedagogik som kom i april 2017. Kapitlet handlar om hur kännande kroppar deltar i pedagogiska praktiker. Vid konferensen NERA i mars 2017 medverkade jag tillsammans med kollegor från Sverige, Norge och Finland i ett symposium där vi presenterade ett pågående arbete med ett special nummer om affirmativ kritik.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2018. Gunnarsson Karin. Reconceptualizing Educational Research Methodology (RERM) 9 (1), 17-28

    By engaging with a manual based program called DISA this paper explores how care is enacted in educational health promotion and moreover elaborates on how to engage methodologically with a careful critique. Together with sociomaterialist scholars I propose a theoretical and methodological notion of care that includes the vital doings of materialities, discourses and affectivity. Working with this notion of care makes it possible to engage with exclusions and power while at the same time open up for the erratic and unpredictable. To do this I put to work the concepts translation and touch. With these concepts it becomes possible to acknowledge the transformations taking place within the practice and avoid becoming stuck in stabilization and negativity. Not to ignore the orderings of the practice but to work actively through negativity into a generative potential. This shows that how to respond with care cannot be determined by ready-made instructions. It involves creating an imaginative and fluid practice since care always becomes a moving and temporary matter.

  • 2017. Simon Ceder, Gunnarsson Karin. Studier i Pædagogisk Filosofi 6 (1), 5-24

    [A Hand on the Shoulder: Touch as a Posthuman Feminist Phenomenon] With a posthuman feminist perspective, we explore touch as a phenomenon in the philosophy of education. Our argument is that touch is one of the prominent phenomena in educational contexts and therefore it requires closer theoretical investigation. In this article, we seek to challenge a ‘subject centric’ and ‘anthropocentric’ perspective, proposing a posthuman approach where touch is relationally intra-active and constantly present with multiple directions. Inspired by the methodological approach ‘concept as method’, we explore the phenomenon of touch through tracing-and-cartographing how it is used in educational texts. Two central aspects – body and ‘natureculture’– appeared in the intersection of touch, education and posthuman feminism. Touch as an educational phenomenon is seen as active in highlighting everyday activities in educational practices, and pushing them to be questioned and disrupted. To conclude, we raise a few questions and discuss some challenges that emerged while working with touch as a posthuman feminist phenomenon.

  • 2017. Karin Gunnarsson. Educational action research

    This article takes as its point of departure an action research project conducted in an upper secondary school in Sweden. The project had a practitioner research approach and was carried out with students in one class. In this article, I elaborate on the tensions that appeared during the project concerning collaboration and action. This is done by revisiting the project with a theoretical approach of sociomaterialism. Revisiting entails critically and creatively exploring how to comprehend collaboration and action differently. It raises question about who or what are involved in the collaborations and what are to be considered ‘good’ actions. Within the elaboration, collaboration and action become intertwined phenomena that are always working together. Furthermore, it proposes how the notion of intervention embraces the distributed and collective disposition of both collaboration and action. By addressing the notions of collaboration and action with a sociomaterial approach changing a teaching practice becomes a relational experiment without preset goals. The potential for change becomes within speculative interventions that affords various encounters and relations.

  • Artikel Editorial
    2018. Gunnarsson Karin, Riikka Hohti. Reconceptualizing Educational Research Methodology (RERM) 9 (1), 1-5

    We begin this special issue by relating to two affective events situated in academia and education. These moments, and many similar, have stayed with us and kept us thinking about what kind of research we want to advance. These moments are laden with ambivalence. On the one hand, there was the joy of learning about power: being able to distract what was “behind” the everyday practices we had grown used to. After all, it was our uncompromised responsibility as researchers to uncover processes of oppression and discrimination. On the other hand, there were disturbing feelings as this kind of critical research seemed to drive both research subjects and researcher into positions that failed to connect: positions that did not facilitate dialogue or the creation of something different. For us, the main question arising was: how might we investigate pressing problems such as racial or gender discrimination while fostering the opportunity to make a difference? How can we raise these issues while at the same time creating possibilities for movement and change?

  • 2017. Gunnarsson Karin. Posthumanistisk pedagogik
  • Artikel Donna Haraway
    2015. Karin Gunnarsson. Barnehagefolk (3), 31-34
  • Avhandling (Dok) Med önskan om kontroll
    2015. Karin Gunnarsson (et al.).

    Avhandlingen tar sin utgångspunkt i två sammanvävda tendenser, den ökade förekomsten av psykisk ohälsa bland unga och skolors uppdrag att främja hälsa. Larmen om att ohälsa bland unga ökar har skett i takt med att skolans hälsofrämjande arbete allt starkare efterfrågas. Hur skolans hälsofrämjande arbete på så vis fått en alltmer generell prägel som innefattar hela skolan och alla elever samt vad detta innebär för skolans verksamhet är frågor som diskuteras i denna avhandling. Forskningsfrågorna formuleras såsom hur produceras hälsa som olika figurationer i skolors hälsofrämjande arbete och vad producerar i sin tur dessa figurationer. Figurationer förstås här som samtidigt stabila och temporära figurer eller uttryck. De sätter fokus på göranden som formar hälsa till olika formationer, språkligt och diskursivt men också materiellt och affektivt utifrån ett post-konstruktionistiskt perspektiv (Lykke, 2010). Inom ramen för detta perspektiv sammankopplas teorier och begrepp från Michel Foucault, Donna Haraway, Karen Barad, Bruno Latour och Ann-Marie Mol. Det formar en teoretisk apparatur med möjligheter att undersöka hälsa och skolors hälsofrämjande arbete genom att utmana uppdelningar av ting, texter, kroppar, känslor och diskurser. Här blir inte bara människor utan också materialiteter aktiva aktörer i produktionen av hälsa. Det görs med ett etnografiskt tillvägagångssätt där fenomenet hälsa spåras i två skolpraktiker, skol- och hälsopolitiska policytexter och ett manualbaserat hälsofrämjande program kallat DISA (Depression in Swedish Adolescens).

    Spårandet följer fyra figurationer av hälsa; hälsa som plats, hälsa som kompetens, hälsa som känslor och hälsa som könad kropp. Genom dessa figurationer återkommer komponenterna kontroll och förändring. Hälsa produceras i relation till kontroll och förändring som en förmåga att kontrollera och förändra såväl egna tankar och känslor som omgivning. Spårandet av hälsa har skett i och genom praktiker som syftar till förändring, en förbättrad hälsa, men som genom en önskan om kontroll framförallt producerar stabiliserande och faslåsande effekter. Hälsa, känslor och lärande blir genom spårningen ytterligare sammanvävda aspekter vilket i avhandlingen förstås som en hälsofiering av skola där ett hälsofrämjande arbete ska vara del av hela skolan och riktas mot alla elever. Samtidigt spåras hur materiella, diskursiva och affektiva aktörer är delaktiga i händelser som inte går att förutse, bestämma eller kontrollera. Det formades händelser där texter, rum, manualer, spiraler, lappar, soffor och kroppar blev aktiva genom att koppla samman, beröra och producera hälsa. På så vis framträdde hur önskan om kontroll både är tillfällig och imaginär. Avslutningsvis konstrueras och diskuteras begreppet tekno-biopedagogik och hur det kan göra det möjligt att undersöka hur pedagogiska praktiker tillsammans med kroppar och materialiteter formar biopolitiska processer. Därutöver artikuleras en figuration av hälsa som omsorg med en utvidgad teoretisk diskussion om vad den skulle kunna innebära, dels sammankopplat med skolors hälsofrämjande arbete, dels sammankopplat med en forskningspraktik.

Visa alla publikationer av Karin Gunnarsson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 26 april 2018

Bokmärk och dela Tipsa