Elisabeth MansénProfessor emerita
Om mig
Jag är professor em. i idéhistoria vid Stockholms universitet. Fram till 2005 var jag verksam vid Lunds universitet, där jag också disputerade.
Min forskning rör främst 1700-talets kulturhistoria och svensk kurortshistoria. Intresset för de fem sinnenas idéhistoria är starkt, liksom engagemanget för feminismens klassiker.
Publikationer i urval:
Sveriges historia 1731–1830, del 5 i den nya svenska historien, utkom i november 2011. Det är en rikt illustrerad volym på nästan 700 sidor som sammanfattar den senaste forskningens rön och ger en bred och inklusiv skildring av politik och kultur. Det finns avsnitt om nation och identitet, om handel och kolonier, men också om känslornas roll i politiken, trädgård, mode och mat, dofter och parfymer, ruinromantik och labyrinter, roddarmadammer och västgöta-knallar. Jag försöker skriva om 1700-talet som man skriver om samtiden och nuet – i all sin mångfald och motsägelsefullhet.
Kurortsforskningen finns i första hand i monografin Ett paradis på jorden. Om den svenska kurorts-kulturen 1680–1880 (Atlantis 2001, 600 s).
Vattenkurerna har återkommit i flera artiklar och uppsatser, senast i en volym producerad till läkarsällskapets 200-årsjubileum. I en historik över Ronneby brunn utgörs höjdpunkten av ett fint arkivfynd från 1725.
Min avhandling hette Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös och romantikens Uppsala (Nya Doxa 1993) och behandlade idealrealismen och den litterära salongs-kulturen, teman som vidareutvecklades i Nordisk Salonkultur (Odense 1998) och i ett bidrag i Litteraturens underland”(Makadam 2011). Thekla Knös och hennes poesi har jag också presenterat i Ljud befriad min röst (2015).
Jag har också introducerat och översatt John Stuart Mill, Harriet Taylor Mill, Oscar Wilde, Edgar Allan Poe, Virginia Woolf och Mary Wollstonecraft.
En stor del av min forskning har ägnats filosofen och feministen Mary Wollstonecraft (1759–1797). Det började med en kandidatuppsats om synen på Mary Wollstonecrafts A Vindication of the Rights of Woman och en masteruppsats om Wollstonecraft och religionen.
På senare år har en kommenterad utgåva av Wollstonecrafts reseberättelse från Skandinavien år 1795 utkommit som Brev från en resa i Sverige, Norge och Danmark (2022) liksom hennes brev från samma period: Brev till en svekfull älskare (2024). Den senare volymen rymmer ny forskning om de personer som nämns i breven.
Jag har även översatt en rad mindre skrifter av Mary Wollstonecraft: Tankar; Om poesi och vår förtjusning över naturens skönhet samt Brev till min förläggare (2023).
Jag har också publicerat artiklar om hennes syn på vänskap och kärlek, män och manlighet, politik och religion, samt hennes komplicerade förhållande till Rousseau.
Forskning
Min forskning rör främst de fem sinnenas idéhistoria och svensk kurortshistoria. Intresset för svensk romantik och 1700-talets kulturhistoria är starkt, liksom engagemanget för feminismens klassiker. Sinnesforskningen har under senare år redovisats i en rad artiklar och uppsatser.
Sveriges historia 1731–1830, del 5 i den nya svenska historien, utkom i november 2011. Det är en rikt illustrerad volym på nästan 700 sidor som sammanfattar den senaste forskningens rön och ger en bred och inklusiv skildring av politik och kultur. Det finns avsnitt om nation och identitet, om handel och kolonier, men också om känslornas roll i politiken, trädgård, mode och mat, dofter och parfymer, ruinromantik och labyrinter, roddarmadammer och västgöta-knallar. Jag försöker skriva om 1700-talet som man skriver om samtiden och nuet – i all sin mångfald och motsägelsefullhet.
Läs inledningen till ”Sveriges historia 1731–1830”
Kurortsforskningen finns i första hand i monografin "Ett paradis på jorden". Om den svenska kurorts-kulturen 1680–1880" (Atlantis 2001, 600 s).
Läs abstract till "Ett paradis på jorden"
Vattenkurerna har återkommit i flera artiklar och uppsatser, senast i en volym producerad till läkarsällskapets 200-årsjubileum. I en historik över Ronneby brunn utgörs höjdpunkten av ett fint arkivfynd från 1725.
Avhandling
Min avhandling hette "Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös och romantikens Uppsala" (Nya Doxa 1993) och behandlade idealrealismen och den litterära salongs-kulturen, teman som vidareutvecklades i "Nordisk Salonkultur" (Odense 1998) och i ett bidrag i ”Litteraturens underland” (Makadam 2011).Thekla Knös och hennes poesi har jag presenterat i "Ljud befriad min röst" (2015).
Läs abstract till "Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös och romantikens Uppsala"
Jag har också introducerat och översatt John Stuart Mill, Harriet Taylor Mill, Oscar Wilde, Edgar Allan Poe, Virginia Woolf and Mary Wollstonecraft.
Forskningsprojekt
Publikationer
I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
-
Läs mer om En översättare önsketänker
En översättare önsketänker
2024. Elisabeth Mansén. Med andra ord (120), 14-21
Artikel -
Läs mer om Mary Wollstonecrafts hemliga brev till Gilbert Imlay
Mary Wollstonecrafts hemliga brev till Gilbert Imlay: En värld där det fortfarande finns vita fläckar
2024. Elisabeth Mansén. Biblis (107), 21-28
Artikel -
Läs mer om Aforismer och strödda tankar
Aforismer och strödda tankar: Inledning
2023. Elisabeth Mansén. Om poesi och vår förtjusning över naturens skönhet, 3-4
Kapitel
Visa alla publikationer av Elisabeth Mansén vid Stockholms universitet