Elisabeth MansénProfessor emerita

Om mig

Jag är professor em. i idéhistoria vid Stockholms universitet. Fram till 2005 var jag verksam vid Lunds universitet, där jag också disputerade. 

Min forskning rör främst 1700-talets kulturhistoria och svensk kurortshistoria. Intresset för de fem sinnenas idéhistoria är starkt, liksom engagemanget för feminismens klassiker.

Publikationer i urval:

Sveriges historia 1731–1830, del 5 i den nya svenska historien, utkom i november 2011. Det är en rikt illustrerad volym på nästan 700 sidor som sammanfattar den senaste forskningens rön och ger en bred och inklusiv skildring av politik och kultur. Det finns avsnitt om nation och identitet, om handel och kolonier, men också om känslornas roll i politiken, trädgård, mode och mat, dofter och parfymer, ruinromantik och labyrinter, roddarmadammer och västgöta-knallar. Jag försöker skriva om 1700-talet som man skriver om samtiden och nuet – i all sin mångfald och motsägelsefullhet.

Kurortsforskningen finns i första hand i monografin Ett paradis på jorden. Om den svenska kurorts-kulturen 1680–1880 (Atlantis 2001, 600 s).

Vattenkurerna har återkommit i flera artiklar och uppsatser, senast i en volym producerad till läkarsällskapets 200-årsjubileum. I en historik över Ronneby brunn utgörs höjdpunkten av ett fint arkivfynd från 1725.

Min avhandling hette Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös och romantikens Uppsala (Nya Doxa 1993) och behandlade idealrealismen och den litterära salongs-kulturen, teman som vidareutvecklades i Nordisk Salonkultur (Odense 1998) och i ett bidrag i Litteraturens underland”(Makadam 2011). Thekla Knös och hennes poesi har jag också presenterat i Ljud befriad min röst (2015).

Jag har också introducerat och översatt John Stuart Mill, Harriet Taylor Mill, Oscar Wilde, Edgar Allan Poe, Virginia Woolf och Mary Wollstonecraft.

Mary Wollstonecrafts Letters Written During a Short Residence in Sweden, Norway and Denmark (1796) utkom som Brev från en resa i Sverige, Norge och Danmark i översättning och med noter och kommentarer av Elisabeth Mansén i september 2022.

Forskning

Min forskning rör främst de fem sinnenas idéhistoria och svensk kurortshistoria. Intresset för svensk romantik och 1700-talets kulturhistoria är starkt, liksom engagemanget för feminismens klassiker. Sinnesforskningen har under senare år redovisats i en rad artiklar och uppsatser.

 

Sveriges historia 1731–1830, del 5 i den nya svenska historien, utkom i november 2011. Det är en rikt illustrerad volym på nästan 700 sidor som sammanfattar den senaste forskningens rön och ger en bred och inklusiv skildring av politik och kultur. Det finns avsnitt om nation och identitet, om handel och kolonier, men också om känslornas roll i politiken, trädgård, mode och mat, dofter och parfymer, ruinromantik och labyrinter, roddarmadammer och västgöta-knallar. Jag försöker skriva om 1700-talet som man skriver om samtiden och nuet – i all sin mångfald och motsägelsefullhet.

Läs inledningen till ”Sveriges historia 1731–1830”

 

Kurortsforskningen finns i första hand i monografin "Ett paradis på jorden". Om den svenska kurorts-kulturen 1680–1880" (Atlantis 2001, 600 s).

Läs abstract till "Ett paradis på jorden"

Vattenkurerna har återkommit i flera artiklar och uppsatser, senast i en volym producerad till läkarsällskapets 200-årsjubileum. I en historik över Ronneby brunn utgörs höjdpunkten av ett fint arkivfynd från 1725. 

 

Avhandling

Min avhandling hette "Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös och romantikens Uppsala" (Nya Doxa 1993) och behandlade idealrealismen och den litterära salongs-kulturen, teman som vidareutvecklades i "Nordisk Salonkultur" (Odense 1998) och i ett bidrag i ”Litteraturens underland” (Makadam 2011).Thekla Knös och hennes poesi har jag presenterat i "Ljud befriad min röst" (2015).

Läs abstract till "Konsten att förgylla vardagen. Thekla Knös och romantikens Uppsala"

Jag har också introducerat och översatt John Stuart Mill, Harriet Taylor Mill, Oscar Wilde, Edgar Allan Poe, Virginia Woolf and Mary Wollstonecraft.