This page in English

Forskningsprojekt Den kyliga naturen. Utopiska ekologier i Sverige 1780–1840

”Cool Nature” undersöker hur naturen gestaltades och upplevdes i Sverige under perioden 1780-1840. Projektet fokuserar på samspelet mellan natur och kultur, och hur naturen användes för att skapa utopiska visioner och gestalta en nationell identitet.

Utsikt mot Hallsnäs herrgård, Ramkvilla socken - Småland. Målning av Jonas Carl Linnerhielm, ca 1790

Utsikt mot Hallsnäs herrgård, Ramkvilla socken - Småland. Målning av Jonas Carl Linnerhielm, cirka 1790.

Syftet med projektet Cool Nature är att visa hur gestaltningar av den svenska naturen 1780–1840 utforskar ekologiska och utopiska existensmöjligheter. Källmaterialet – dramatik, musik, opera, romanser, dikter, bilder, vetenskapliga, politiska, estetiska och religiösa texter – visar att den svenska naturen, som den gestaltas, blir den plats där frågor om nationen, om frihet, om manligt och kvinnligt, om hälsa, estetik och skapande ställs på sin spets.

Projektbeskrivning

De gestaltningar som undersöks i projektet är knutna till fyra tidstypiska mötesplatser: salongen, teaterscenen, akademierna och kurorten. Här överskrids samhällets vanliga sociala normer, vilket banar väg för kreativitet och nytänkande, och till gestaltningen av utopiska möjligheter med utgångspunkt i naturen. Cool Nature utgår från följande frågor: Hur gestaltas den svenska hybridnaturen inom de fyra platserna (salongen, teatern, akademierna och kurorten)? På vilket sätt, och för vilka syften, etableras en utopisk natur i källmaterialet? På vilket sätt skapar denna utopiska natur nya ekologiska existensmöjligheter? Vi kombinerar kulturekologiska teorier och med kulturtransfer för att undersöka denna svenska hybridnatur. Vår hypotes är att den säregna svenska naturgestaltningen, just eftersom den är en hybrid, har en stark utopisk och ekologisk kraft under en historisk brytningstid.

Landskap med gran, målning av Elias Martin cirka 1780.

Elias Martin, Landskap med gran, cirka 1780.

Människans tidsålder, Antropocen, inleds enligt många forskare i slutet av 1700-talet, med ångmaskinen och den begynnande industrialiseringen. I dikter och bilder framställs naturen som ekologisk, som ett sammanhang, där människan samverkar med djur, växter och den icke-levande naturen. Nyare forskning har ifrågasatt dikotomin mellan 1700-talets påstått mekanistiska natursyn och romantikens besjälade natur. Forskningen har även börjat studera fler kulturområden och geografier och vidgat fältet till en global angelägenhet. Den aktuella forskningen kring naturen i litteratur, bildkonst, musik och teater i Sverige och andra delar av Norden från denna tid är begränsad, samtidigt som den svenska kulturen kring 1800 är en unik källa till komplexa och outforskade naturgestaltningar under en revolutionär tidsperiod. I ord, ton och bild framstår den äldre svenska naturen som en hybrid av ett arktiskt klimat och kulturella föreställningar om den behagliga platsen, ofta hämtade från Medelhavsområdet. Det är hög tid att undersöka denna hybridnatur och dess roll, då och nu.