Jag leder masterseminariet i litteraturvetenskap (studiegången allmän och svensk litteraturvetenskap) och undervisar i barnlitteratur och ungdomslitteratur för blivande lärare. Under 2024 och 2025 har jag skapat och undervisar på kursen Häxor och trolldomsprocesser i svensk litteratur. På grundkursen i litteraturvetenskap håller jag storföreläsningarna om dels den äldsta, dels den kristna litteraturen.

Under årens lopp har jag undervisat på alla nivåer i litteraturvetenskap och inom lärarutbildningen, på Humfak:s forskarskola "Världslitteratur och textkulturer", samt handlett och examinerat många kandidat- och masteruppsatser och examensarbeten inom lärarutbildningen.  

Inom forskarutbildningen har jag varit huvudhandledare för Cecilia Aare, som disputerade i litteraturvetenskap i mars 2021 med avhandlingen Reportaget som berättelse, och för Jonas Thungren Lindbärg, som disputerade i idéhistoria i juni 2021 med avhandlingen Between New and Old Rome. Andreas Wahlbergs avhandlingsarbete om Erik Lindegren och teatern, som jag också handlett, är vilande sedan 2024.

Inom mitt övergripande intresse för hur litteraturen fungerar vid gränser av olika slag – mellan språk, folk och nationer, mellan konstarter och medier – ryms olika specialiseringar:

Konstantinopel (Istanbul) som flerspråkig litterär värld kring 1900
Under 2025 har jag slutfört arbetet med en monografi på svenska, Elden är lös! Janghen var! Konstantinopel som flerspråkig litterär värld 1878–1922 (Makadam/Kriterium). Genom aktuell forskning om litterär flerspråkighet, världslitteratur och översättning visar jag med exempel från skönlitteratur på ett dussin språk med fem alfabet hur en flerspråkigt föreställd gemenskap framträder. Boken tar till vara min forskning från en period som RJ:s gästforskare vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (SRII) och det RJ-finansierade forskningsprogrammet Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik (2016–21). Se också Literature and the Making of the World (red. Helgesson, Bodin & Mörte-Alling, Bloomsbury Academic 2022).

Litterär flerspråkighet runt Östersjön
Parallellt har jag arbetat med frågor om litterär flerspråkighet och flerskriftlighet också i området runt Östersjön, i samarbeten med svenska och nordiska forskare. Senast resulterade det i ett tema av tidskriften Barnboken, "Flerspråkighet och barnlitteratur – nya perspektiv", med nio artiklar som jag gästredigerade tillsammans med Julia Tidigs. Dit bidrog jag med artikeln ”Heterografi och högläsning. Om olika alfabet och deras funktioner i svenska bilderböcker”, som fokuserade på åren 2013–2023. 

Häxor och trolldomsprocesser i svensk litteratur – barnens roller och röster
Inför 350-årsminnet av de trolldomsprocesser och massavrättningar som ägde rum i Ångermanland 1675 inledde jag ett forskningsprojekt som gäller barnens roller och röster, sådana de återgivits först i den kungliga trolldomskommissionens rannsakningsprotokoll (1674–75), senare beskrivits av Jöns Hornaeus (1771) och ännu senare skildrats i skönlitteratur för vuxna och barn från 1800-talet och framåt. Frågor om gränser aktiveras ständigt i studiet av hur barnen spred Blåkullaberättelsen parallellt med kyrkans intensifierade satsning på undervisning i kristendomskunskap och läsning.

Modern litteratur och bysantinsk tradition
Länge har mina forskningsintressen gällt relationerna mellan modern litteratur och den bysantinska, ortodoxa traditionen, som jag studerat ur ett översättningsperspektiv i min avhandling Hjalmar Gullberg och bysantinismen (2002), ur ett kultursemiotiskt perspektiv i Bruken av Bysans (2011), och ur ett intermedialt perspektiv i Ikon och ekfras (2013), där flera kapitel gäller Gunnar Ekelöf och den bysantinska traditionen. I dessa sammanhang har jag ofta samarbetat med forskare i kollegiet vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och Collegium Patristicum Lundense. Tillsammans med Ragnar Hedlund redigerade jag den internationella antologin Byzantine Gardens and Beyond (2013). Därutöver har jag bland annat skrivit artiklar om begreppet bysantinism ur ett kultursemiotiskt perspektiv (2016); om det kosmopolitiska i bysantinsk tradition (JOLCEL 5, 2021); om Gudsmodern framställd som källa, fontän och (en levande) stad i bysantinska hymner och ikoner (2013, 2016 och 2022); om receptionen inom modern litteratur av den ortodoxa begravningsritualen och dess hymner (2022); och om Göran Tunströms roman Tjuven läst inom en senantik ram där den gotiska Silverbibeln spelar en viktig roll (2018).

Intresset för Gunnar Ekelöfs författarskap har jag fortsatt odla genom att studera Ingrid Ekelöfs roll i bevarandet av makens verk. Min artikel om hennes gärning och Gunnar Ekelöf-rummet på Sigtunastiftelsen publicerades 2021 i antologin Transforming Author Museums. I Signum 2024:4 recenserade jag Jesper Högströms Ekelöf-biografi.

Varje forskningsområde ovan rymmer därtill ytterligare artiklar och föredrag, se DiVA och academia.edu.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Heterografi och högläsning: Om olika alfabet och deras funktioner i svenska bilderböcker

  2025. Helena Bodin. Barnboken 48

  Artikel

  Multilingual literature that uses more than one alphabet or script system can be labelled as heterographic. The purpose of this article is to explore uses of heterographics as a literary device in a selection of Swedish picturebooks, published between 2013 and 2023. The intention is to exemplify different types of embedded heterographics. How are they shaped? Which functions do they fulfill? What impact may they have on the reading aloud of a picturebook? Guided by multimodal perspectives, as applied within literary multilingualism studies, intermedial studies, and picturebook research, reading aloud is regarded as a shared event. Both reader and listener are active and co-creative, as the visual-spatial dimension of the iconotext is realized in an auditory-temporal way. The article opens with a discussion of heterographics in relation to the page turn direction of picturebooks. Then four books in Swedish, which integrate Persian or Arabic script as well as an example of pseudo-script, are examined. It is demonstrated how heterographics may be inserted in the picturebooks’ verbal or visual texts, where they can take on aesthetic, thematic, and performative functions. In this way, they exhibit their beauty, contribute to strengthening themes of friendship and hope, or make readers experience similar feelings of threat or joy as the picturebooks’ characters, encountering scripts they do not know.

  Läs mer om Heterografi och högläsning

• Diplomater skriver om det tidiga 1900-talets Konstantinopel: Förmedling och fiktionalisering av (själv)biografiskt stoff

  2023. Helena Bodin. Med pennan i hand: Trehundra år av diplomaters berättelser, 165-187

  Kapitel

  Konstantinopel, dagens Istanbul, är en stad som länge kännetecknats av att vara en plats för ekonomiska utbyten och politiska förhandlingar. Diplomatin delar i mångt och mycket skönlitteraturens kommunikativa och semiotiska villkor‚ dess grundläggande ”som om”-förhållande. Från dessa utgångspunkter undersöker artikeln några biografiskt, självbiografiskt och fiktivt inriktade texter från 1900-talets första decennier. Några av dem är de mycket lästa och spridda skildringarna av sultanen-och-självhärskaren Abdülhamid II, där skribenten bygger på att han personligen kommit makthavaren nära. De är skrivna av pseudonymerna Georges Dorys och Ali Nouri, som båda hamnade i onåd hos sultanen, samt av de svenska diplomaterna Fredrik Martin och Birger Mörner, båda verksamma vid svenska beskickningen i Konstantinopel. Därtill uppmärksammas den brittiske diplomaten och författaren Harold Nicolsons roman Sweet Waters (1921) och en av hans noveller ur Some People (1927), som båda utspelar sig i Konstantinopel och här diskuteras i termer av autobiografiktion, ett slags metafiktion på självbiografisk grund. Harold Nicolson var gift med Vita Sackville-West och tjänstgjorde i Konstantinopel under Balkankrigen 1912–1913.

  Läs mer om Diplomater skriver om det tidiga 1900-talets Konstantinopel: Förmedling och fiktionalisering av (själv)biografiskt stoff

• "Weeping at the Grave Creates the Song: Alleluia": The Nachleben of Russian Orthodox Funeral Hymns in Modern Culture

  2023. Helena Bodin. Why We Sing: Music, Word, and Liturgy in Early Christianity, 531-550

  Kapitel

  This chapter explores the reception within modern culture of Russian Orthodox Christian funeral ritual and its hymnography, grounded in early Byzantine traditions. The selected examples of modern literary and musical works span from the 1940s to the 1990s. They are produced in Russian (Anna Akhmatova; Boris Pasternak), Swedish and Finland Swedish (Vera Alexandrova; Hagar Olsson), Church Slavonic (Krzysztof Penderecki), and English (John Tavener). Through their references to Orthodox funeral hymns and practices, a religious and cultural heritage that was severely threatened and almost destroyed by the atheistic communist state of the Soviet Union was remebered and activated anew. Due to their transfer into a secular semiosphere, the funerary texts gained new meanings and functions according to the norms and values which set the standards for modern culture. 

  Läs mer om "Weeping at the Grave Creates the Song: Alleluia"

• "Dwelling Place and Palace": The Theotokos as a "Living City" in Byzantine Hymns, Icons and Liturgical Practice

  2022. Helena Bodin. Spatialities of Byzantine Culture from the Human Body to the Universe, 503-521

  Kapitel

  In Byzantine hymnography, the Theotokos is represented not only as a Virgin and Mother. She is often imagined as a city, a Byzantine cityscape—possibly Constantinople—modelled on Jerusalem, the heavenly city. This chapter aims to present and discuss some examples from Byzantine hymnography and Orthodox liturgical practice, where the Theotokos is represented in spatial verbal images as a city with its architectural structures, or is praised as a “living city”, that is, enspirited or ensouled (Gr. empsychos). Its exploration is inspired by intermedial studies, where verbal and visual arts are understood as necessarily interacting and inseparably intertwined, and reflects recent research in which sacred space in Byzantium is regarded as participative. It is demonstrated that the Theotokos is represented as a city in Byzantine hymnography, while in liturgical practice she is at the same time praised by the city itself within the city. The praising of the Theotokos as a “living city” carries not only theological meanings but also activates Constantinople and other historical Mediterranean towns as enspirited in the minds and cultural memory of Orthodox Christians.

  Läs mer om "Dwelling Place and Palace"

• Literature and the Making of the World: Cosmopolitan Texts, Vernacular Practices

  2022. .

  Bok (red)

  This open access book positions itself at the intersection of world literature studies, literary anthropology and philosophical critiques of 'world' and 'globe' concepts. Doing so, it investigates how literature imagines and shapes worlds for its readers through linguistically specific cosmopolitan-vernacular dynamics, both at the level of textual engagement and on a material level of textual production and circulation. Moving from textual analyses in Part One – 'Worlds in Texts' – to combined analyses of texts, media and agents in the literary field in Part Two – 'Texts in Worlds' – the concerns of these nine chapters range from multilingualism, genre and style to material forms such as the little magazine or the scrapbook archive and finally to activities such as travel (as a writing profession) and literary promotion. 

  With this focus on practice – which geographically engages with Constantinople, China, Russia, western Europe, North America, southern Africa and India – contributors demonstrate methodologically how world literature studies can bring the empirically specific detail to bear on global modes of analysis. It is precisely through such a dual optic that the world-making capacity of literature becomes apparent.

  Läs mer om Literature and the Making of the World: Cosmopolitan Texts, Vernacular Practices

• Modernist Writers and the Multilingual Print Culture of Constantinople

  2022. Helena Bodin. Parallax 28 (1), 28-42

  Artikel

  The productive challenges of the linguistic and cultural unknown provide a framework for this exploration of texts created or published between 1906 and 1915 on Constantinople by Virginia Woolf, Vita Sackville-West, Joseph Conrad, Wyndham Lewis, and Vasily Kamensky, which engage with the multifarious expressions and stimuli of the imperial capital. The heterogeneity of narrative and cognitive strategies with which they convey their experiences connotes Constantinople as a contested object of desire of several national and supranational forces between East and West that defies the single, monolingual community, be it imagined or real. The multilingual and multiscriptal print culture of Constantinople, as well as the modernist writers’ literary and artistic imagination and their various translation and transcription practices, delineate what Bodin defines as heterolingualism, namely, linguistic – or literary – situations where communication in one language directed to other languages and produced in otherscripts forms the expected precondition.

  Läs mer om Modernist Writers and the Multilingual Print Culture of Constantinople

• Narrating the crisis of Constantinople 1908–1922: A lost world in Greek, Armenian, Turkish and Russian

  2022. Helena Bodin. Literature and the Making of the World, 15-49

  Kapitel

  Bodin explores a case of literary world-making which transgresses the languages of national literatures. She examines four novels by Theotokas in Greek, Yessayan in Armenian, Edib Adıvar in Turkish and Zdanevich in Russian. They are all set in Constantinople between 1908 and 1922, a period which meant a protracted political crisis for the then still multilingual, multi-ethnic and multireligious city. By positing Constantinople’s narrated site before the fall of the Ottoman Empire as a Bakhtinian chronotope of threshold, Bodin studies how time and space are fused with language and agency in the selected novels. Irrespective of the author’s ethnicity or the novel’s language, the analyses demonstrate that the novels deploy displaced narration, and that they recollect or reclaim a lost world. Thereby, the act of writing itself is challenged, questioned or interrupted. Together, these novels make a linguistically multifaceted contribution to world literature and crafts Constantinople as a literary world.

  Läs mer om Narrating the crisis of Constantinople 1908–1922

• Nordic Literary Translingualism

  2022. Julie Hansen, Helena Bodin. The Routledge Handbook of Literary Translingualism, 165-176

  Kapitel

  This chapter surveys the diverse landscape of literary translingualism in the Nordic region. A brief overview of contemporary language situations in the Nordic countries is followed by an examination of translingual aspects of the work of Henrik Ibsen, August Strindberg, Edith Södergran, Karen Blixen, and Kjartan Fløgstad. The subsequent sections discuss trends in Nordic literary translingualism from the late twentieth and early twenty-first centuries, focusing in particular on postcolonial contexts, minority literatures, and migration. The chapter concludes with a consideration of how works by Tomas Tranströmer, Caroline Bergvall, and Cia Rinne invite translingual readings.

  Läs mer om Nordic Literary Translingualism

• The Gunnar Ekelöf Room and the Poet’s Widow as Archivist and Author

  2022. Helena Bodin. Transforming Author Museums, 154-176

  Kapitel

  The Gunnar Ekelöf Room is a reconstructed memorial museum of the late home of the Swedish modernist poet at the Sigtuna Foundation not far from Stockholm. While Gunnar Ekelöf’s original manuscripts are archived at Uppsala University Library, their copies are accessible in the duplicate so-called Home Archive, set up by his widow Ingrid Ekelöf and housed in the Gunnar Ekelöf Room, as is also the extensive correspondence between her and the literary critic Brita Wigforss. Guided by cultural memory studies and archival studies which regard archives and writers’ houses as texts and media, this chapter explores how the Home Archive through this correspondence recounts its own origin, thereby offering new aspects of the metonymic principles that generally guide archival work.

  Läs mer om The Gunnar Ekelöf Room and the Poet’s Widow as Archivist and Author

• "So let me remain a stranger": Multilingualism and Biscriptalism in the Works of Finland-Swedish Writer Tito Colliander

  2020. Helena Bodin. The Aesthetics and Politics of Linguistic Borders, 242-262

  Kapitel

  This chapter examines the intriguing multimodal genre of "biscriptalism". It ties also into the role of the reader in the construction of literary multilingualism. The Finland-Swedish, polyglot writer Tito Colliander's memoirs show how Colliander embodied the three roles of author, translator and stranger in the Orthodox Christian diaspora, in both Finland and Estonia, ever since his decision to become a Russian-Orthodox Christian. The use of spoken Russian and Cyrillic script is analysed in order to discuss what these devices meant for Colliander's poetics and identity, also taking into account religion as an important parameter of diversity in the study of literary multilingualism and translingual life writing. It is demonstrated that the experience of translating, mediating and going in-between is crucial to Colliander's life and work: multilingualism and biscriptalism play decisive roles in his diaspora Orthodox Christian identity, but the reader is also invited to continue this task of the translator and to experience the in-betweenness of Colliander's stranger.

  Läs mer om "So let me remain a stranger"

• Skriftens roll i skådespelet: Flerspråkighet och flerskriftlighet i Göran Tunströms Chang Eng

  2020. Helena Bodin. Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning 107 (3), 196-210

  Artikel

  Artikeln undersöker användningen av flerspråkighet och flerskriftlighet i bokutgåvan av Göran Tunströms drama Chang Eng. Ett skådespel (1987). Dramat tar upp det siamesiska tvillingparet Chang och Eng Bunker (1811–1874) och deras livshistoria, inklusive den freakshow (missfostercirkus) där de uppträdde. Med fokus på skådespelets användning av flerspråkighet (svenska, engelska, franska och thai) och flerskriftlighet (latinskt alfabet och thaiskrift) visas hur skriftens visuellt-spatiala modalitet och bokmediets materialitet gör läsningen av Chang Eng till ett skådespel som utspelar sig på boksidorna. Härvid är också den av dramats personer som kallas Romanen viktig. Kunskapen om Tunströms synsätt, presenterat i Under tiden (1993), att ord är skrift och att ord är kroppsliga leder fram till att en läsare som jag, som annars inte behärskar thai, kan läsa ut skådespelets avslutande ord i thaiskrift. Den heterografiska relationen mellan de båda skriftsystemen inom bokens materiella form speglar Changs och Engs sammanvuxna, enda kropp – Chang Eng.

  Läs mer om Skriftens roll i skådespelet

• ‘The clamour of Babel, in all the tongues of the Levant’: multivernacular and multiscriptal Constantinople around 1900 as a literary world

  2020. Helena Bodin. Textual Practice 34 (5), 783-802

  Artikel

  With a focus on the crafting of Constantinople as a literary world, this article considers how the city’s particularly rich and composite soundscape, linguascape and scriptworld around 1900 contributes to a vernacular poetics. Such a poetics, I suggest, could be described in terms of a heterolingual and multivernacular foregrounding of linguistic difference and asymmetry. Issues relating to the materiality of language and linguistic diversity, including the role of scripts, are explored in a selection of ten Western European travelogues and narratives set in Constantinople during the last period of the Ottoman era (1876–1922) and written in Italian (De Amicis), French (Loti), Danish (Jerichau-Baumann), Norwegian (Skram), and Swedish (Lindberg-Dovlette and Beyel). Proceeding from the soundscape via the linguascape to the scriptworld of the city, it is demonstrated how these ‘-scapes’ and worlds are established, rendered, thematised, transcribed, and inscribed as heterolingual, multivernacular and multiscriptal in Constantinople as a literary world. Different textual and paratextual strategies are identified and analysed with regard to their auditory, visual and material features. However, as a part of monoscriptal Western European literature using Roman script, this literary world becomes cosmopolitanised. In this case the vernacular poetics did not embrace the many scripts of Constantinople.

  Läs mer om ‘The clamour of Babel, in all the tongues of the Levant’

• Heterographics as a Literary Device: Auditory, Visual, and Cultural Features

  2018. Helena Bodin. Journal of World Literature 3 (2), 196-216

  Artikel

  Heterographics (“other lettering”) refers to the use of two scripts in one text or a translation of a text from one script to another. How might the occasional use of heterographics in literary texts highlight issues of cultural diversity? Drawing on intermedial theory and studies of literary multilingualism, literary translation, and pluriliteracies, this article examines various functions of heterographics in selected contemporary literary texts. Examples of embedded Greek, Chinese, Cyrillic, and Arabic script are analysed in works published in Swedish, French, and English between 2004 and 2015, selected because they thematise cultural diversity and linguistic boundaries. The conclusion is that heterographic devices emphasise the heteromediality of literary texts, thereby heightening readers’ awareness of the visual-spatial features of literary texts, as well as of the materiality of scripts. Heterographics influence readers’ experiences of cultural affinity or alterity, that is, of inclusion or exclusion, depending on their access to practices of pluriliteracies.

  Läs mer om Heterographics as a Literary Device

Visa alla publikationer av Helena Bodin vid Stockholms universitet