Profiles

Kristina Fjelkestam

Kristina Fjelkestam

Professor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG)
Telefon 08-674 79 06
E-post kristina.fjelkestam@gender.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 E7
Rum E 715
Postadress 106 91 Stockholm 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är professor i genusvetenskap och genusvetenskapen har, som jag ser det, tre grundpelare som är förankrade i teori, politik och historia. Teori är den mång- och tvärvetenskapliga disciplinens sammanhållande kitt, politisk är tanken om att ämnet inte bara vill beskriva förtryckande mekanismer utan även förändra dem, vilken bygger på en emancipatorisk strävan med historiska rötter.

Jag är särskilt intresserad av forskning kring språk och sexualitet eftersom det är så centralt i människors liv. Men också för att det är komplicerat och paradoxalt nog utgör både det bästa och det värsta som kan hända oss – språk kan vara konstnärligt njutbart men också utöva våld, sexualitet kan leda till underbara men också till förskräckliga upplevelser.

 

Senaste publikationerna:

(2018) ”Retrofili och begäret efter det förflutna”, Tidskrift för genusvetenskap nr 2-3.

(2018) ”Does Time Have a Gender? Queer Temporality, Anachronism, and the Desire for the Past”, The Ethos of History. Time, Location and Responsibility, red. Stefan Helgesson & Jayne Svenungsson, Oxford:Berghahn.

(2018) ”Våldsam extas”, Ord och Bild nr 4.

Forskning

Min forskningsprofil är i övergripande mening feministiskt kulturteoretisk med historisk inriktning. För närvarande intresserar jag mig för forskningsfältet kring queer temporalitet som handlar om alternativa sätt att betrakta tid, och detta gör jag inom ramen för det RJ-finansierade forskningsprogrammet Tid, minne, representation: om historiemedvetandets förvandlingar. Tidigare har jag bland annat arbetat med kulturellt minne, det vill säga vad och hur ett samhälle väljer att minnas, och med olika perspektiv på historieskrivningens teori och praktik.

Sedan 2015 är jag tillbaka på Stockholms universitet där jag en gång i tiden disputerade i litteraturvetenskap med avhandlingen "Ungkarlsflickor, kamrathustrur och manhaftiga lesbianer: modernitetens litterära gestalter i mellankrigstidens Sverige" (Symposion 2002). Genom att här studera litteratur som är bortglömd idag ville jag problematisera litteraturhistorieskrivningars konsekrering av en litterär kanon. I min andra bok, "Det sublimas politik: emancipatorisk estetik i 1800-talets konstnärsromaner" (Makadam 2010) ville jag fortsätta att problematisera historieskrivning i praktiken, nu genom att analysera de politiska konsekvenserna av estetikens historia. I ”Ta tanke: feminism, materialism och historiseringens praktik” (Sekel 2012) reflekterar jag vidare kring historiefilosofiska frågor. Boktiteln anspelar både på att ta sig rätten att tänka och på insikters konkreta materialisering i mer teoretisk mening, och i led med detta väljer jag här att betrakta litterära verk som svar på samtida estetiska och politiska frågor och som sociala praktiker snarare än som statiska objekt. I mina läsningar blir då till exempel en roman som Djuna Barnes’  ”Nightwood” en allegorisk gestaltning av den traditionella historieskrivningens Andra.

I övrigt har jag publicerat både nationella och internationella artiklar, varit redaktör för antologierna ”Reflektionens gestalt” (2009) och ”Kvinnorna gör mannen: maskulinitetskonstruktioner i kvinnors text och bild 1500-2000” (2013, tillsammans med Helena Hill och David Tjeder), och deltagit i olika forskningsprojekt när jag tidigare varit verksam vid Södertörns högskola, Umeå universitet och Linköpings universitet. För en mer fullständig förteckning över mina skrifter, se SwePub-länken här intill.

Senast uppdaterad: 29 oktober 2018

Bokmärk och dela Tipsa