Fredrik HertzbergUniversitetslektor

Om mig

Inriktningen på min vetenskapliga verksamhet kan beskrivas med två begrepp som har varit centrala i modern, pedagogisk forskning under de senaste decennierna: reproduktion och identitet. Vad avser det förstnämnda begreppet, så har jag beskrivit och studerat såväl kulturell som social reproduktion, och därigenom har jag kommit att närma mig frågor kring identitet, i första hand etniska identiteter. Studiet av etnicitet som socialt fenomen medför gärna en samtidig uppmärk­samhet på just såväl kulturell som social reproduktion - en egenskap hos denna organisationsform är att dess medlemmar vanligen fokuserar på den kulturella reproduktionen i syfte att säkerställa den sociala reproduktionen, och den etniska identitetens stabilitet över tid; den enskilda etnicitetens fortlevnad blir därmed beroende av dessa reproduktionsprocesser samtidighet. Denna dubbelsidiga process har jag studerat i ett flertal olika sammanhang. Jag studerat reproduktionen av de normer, värderingar och förhållningssätt som anses vara väsentliga för reproduktionen av svenskhet på olika sociala arenor, till exempel lärandeprocesser som strävar efter att göra svenskhet­ens och den svenska identitetens gränser tydliga för de personer vars tillhörighet och identitet är omstridd, framför allt migranter. De strategier för den sociala och kulturella reproduktionen som jag har studerat är både exkluderande och inkluderande till sin natur, men har förenats i sin strävan efter den svenska identitetens och/eller det svenska samhällets bevarande. 

Vad gäller de konkreta forskningsobjektens karaktär, kan min vetenskapliga verksamhet delas upp tre delar, som är avgränsade från varandra, men ändå hänger ihop genom att de fokuserar på något eller några av de teman som beskrevs ovan. Den första delen består av studier i ungdomars förhållnings­sätt till studier, arbete och framtid, den andra av studier i organisationers och institutioners förhåll­ningssätt till personer med utländsk bakgrund, och den tredje av studier i hur invandrarskap, etnicitet och/eller medborgarskap tematiseras och diskuteras inom utbildningspolitisk policy. Gemensamt för samtliga delar är att de genomförs de är genomförda med kvalitativa forskningsmetoder. De två första har människors förståelse och tolkning av sin livsvärld som primärt studieobjekt. Ordet "för­hållningssätt" inbegriper både "sensemaking" och "evaluation" - hur människor tolkar sociala pro­cesser och fenomen, men också hur dessa tolkningar ligger till grund för och/ eller bygger på en "etik", dvs. värdeomdömen och ståndpunkter om samma livsvärld. Jag har tex studerat hur människor föreställer sig framtida möjligheter mot bakgrund av de hinder och möjligheter som de möter i sin tillvaro, hur de skapar mening åt den verksamhet som ingår i deras yrkesarbete, och/eller framför allt hur de förstår och tolkar handlandet hos de olika kategorier av människor som de där möter. 

Den teoretiska grunden för denna forskningsansats är den sociologiska fenomenologi som den utvecklades av Alfred Schütz, och sedan vidareutvecklats av Peter Berger och Thomas Luckmann. Den andra och tredje delen av min forskning har det gemensamt att de består av studier i det som Vilhelm Sjöstrand kallade för "edukationsprocesser": den ständiga påverkan som föreligger i varje samhälle "i avsikt att dessa genom inlärning skall formas på bästa möjliga sätt i överensstämmelse med vad man /.../ önskar göra dem till" (Sjöstrand 1970:22), och den första delen av den består delvis i studier av hur människor förhåller sig till denna påverkan.

Forskningsprojekt

Pågående

Avslutade

Inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna genom studie- och yrkesvägledning

Yrkesvägledningens roll för inkludering och erkännande av nyanlända ungdomar och unga vuxna är fokus för detta projekt. Studien är inriktad på vilka hinder och möjligheter yrkesverksamma inom studie- och yrkesvägledning ser för hinder i sin verksamhet och hur de utformar verksamheten i förhållande till detta.