Håkan Fischer Professor i Humanbiologisk psykologi

Kontakt

Namn och titel: Håkan FischerProfessor i Humanbiologisk psykologi

Telefon: +468162357

ORCID0000-0001-6710-1744 Länk till annan webbplats.

Arbetsplats: Psykologiska institutionen Länk till annan webbplats.

Besöksadress Albanovägen 12

Postadress Psykologiska institutionen106 91 Stockholm

Forskargrupper

Fischers forskningslabb

Fischers forskningslabb studerar olika aspekter av emotionell, social, perceptuell och kognitiv bearbetning. Laboratoriet undersöker också hur intraindividuella variationer över stimuli och tid, samt interindividuella skillnader i ålder, kön, genetik, personlighet och sömnbrist påverkar dessa processer.

Om mig

Sedan 2011 har jag varit professor i humanbiologisk psykologi och chef för avdelningen för Psykobiologi och epidemiologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Jag var prefekt vid Psykologiska institutionen mellan 2015 och 2021. Dessutom är jag docent vid Karolinska Institutet (KI), knuten till Aging Research Center vid KI och till Stockholms universitets Brain Imaging Centre (SUBIC). Jag är också fakultetsmedlem vid Digital Futures, ett tvärvetenskapligt forskningscenter vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Sedan september 2025 är jag även gästprofessor vid Linköpings universitet.

Jag har en doktorsexamen i psykologi från Uppsala Universitet sedan 1998. Från 1999 till 2001 var jag postdoktoral forskare vid Harvard Medical School i Boston, USA. Därefter arbetade jag som forskare vid Aging Research Center, KI, innan jag började vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet 2011. Jag tillbringade läsåret 2021–2022 på sabbatsår vid University of Florida, Department of Psychology.

Nuvarande positioner och roller

  • Chef för avdelningen för Psykobiologi och epidemiologi (tidigare Biologisk psykologi), Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (2011–nuvarande)
  • Chef för enheten för Kognitiv neurovetenskap, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (2024–nuvarande)
  • Ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap (2023–nuvarande)
  • Gästprofessor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Avdelningen för psykologi, Linköpings universitet (2025-09-01-)
  • Stockholms universitets representant i styrgruppen för EBRAINS Sweden (2022–nuvarande)
  • Stockholms universitets representant i styrgruppen för samarbetet mellan Stockholm Trio och University of Tokyo, Japan (2022–nuvarande)
  • Ledamot i styrgruppen för samarbetet mellan Stockholms universitet och RISE (Research Institutes of Sweden) (2019–nuvarande)
  • Representant i forskningsutvärderingsgruppen för humaniora och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet (2021–nuvarande)
  • Huvudforskare i spin-off företaget Empatik AI/Aiyo AB (2022–nuvarande)

Jag är kursledare för grundkursen Kognitiv neurovetenskap och masterkursen Emotionspsykologi och affektiv neurovetenskap.

Jag undervisar regelbundet på både grund- och avancerad nivå, främst inom biologisk psykologi, kognitiv neurovetenskap och emotionspsykologi, med fokus på samspelet mellan hjärna och beteende.

För närvarande är jag huvudhandledare för en doktorand och biträdande handledare för fyra doktorander.

Mitt huvudsakliga forskningsområde är att undersöka intra- och interindividuella skillnader i affektiv, kognitiv, social och perceptuell bearbetning, samt relationen mellan dessa beteenden och hjärnfunktion, med ett specifikt fokus på åldersskillnader hos vuxna. Målet är nu att använda single-subject small-N designs och variabilitet för att studera mekanismerna bakom dessa processer.

För att studera funktionell hjärnaktivering använder jag funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), positronemissionstomografi (PET) och funktionell nära-infraröd spektroskopi (fNIRS). För att studera hjärnstruktur använder jag T1-viktad avbildning, diffusionstensoravbildning (DTI) och perfusionsavbildning. Jag samarbetar både nationellt och internationellt med andra forskare och är involverad i pågående projekt i Sverige, Tyskland och USA.

Jag deltar i nio pågående finansierade forskningsprojekt, två som huvudansvarig (totalt 6,9 miljoner SEK) och sju som medsökande (totalt 24,8 miljoner SEK).

Nuvarande forskningslinjer

  • Intra- och interindividuella skillnader i perception och igenkänning av socio-emotionell information: Tillsammans med forskare vid Stockholms universitet (SU), Uppsala Universitet (UU), Karolinska Institutet (KI) och University of Florida (UF), studerar vi förmågan att upptäcka socio-emotionell information.
  • Effekten av oxytocin på socio-emotionell informationsbearbetning: Undersökning av den neurobiologiska grunden för oxytocins effekter på socio-emotionell bearbetning hos yngre och äldre vuxna, i samarbete med forskare vid SU, UU, KI, UF och Göteborgs universitet.
  • Utveckling av artificiell intelligens (AI) för interpersonell kommunikation: Samarbetar med forskare vid SU, UU, UF och Institutionen för data- och systemvetenskap, SU, för att stödja läsning, tolkning och förutsägelse av interpersonella kommunikationsmönster.

Handledning och finansiering

För närvarande handleder jag sex doktorander. Sedan 2002 har jag konsekvent erhållit finansiering från olika prestigefyllda källor, inklusive Vetenskapsrådet, Wallenbergstiftelsen (MMW och MAW), Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT), Riksbankens Jubileumsfond och Konung Gustav V och Drottning Victorias stiftelse.

Publikationer och akademiska bidrag

Mitt vetenskapliga arbete har resulterat i 136 forskningsartiklar publicerade i eller inskickade till peer-reviewed tidskrifter. Mina forskningspublikationer har citerats mer än 12 200 gånger i internationella vetenskapliga tidskrifter och har ett h-index (Google) på 53 och ett i10-index på 117. Jag har även suttit i flera halvtids- och doktorsexamenskommittéer, bedömt forskning och tjänstetillsättningar vid olika akademiska institutioner samt varit granskare för flera internationella peer-reviewed tidskrifter.

Manuskript under granskning och revidering

 

 

Inslag i media (urval på svenska)

Inslag i media (urval på engelska)


Hjärnstruktur och funktionell anslutning senare i livet

Är hjärnstruktur och funktionell anslutning senare i livet påverkad av medelålders psykosocial arbetsstress? Psykosocial stress på arbetsplatsen har föreslagits påverka utvecklingen av kognitiv dysfunktion. Dock är bevisföringen på neuralt substrat (hjärnstruktur och funktion) av psykosocial arbetsstress begränsad.

Körsång och hälsosamt åldrande

Projektet avser att utvärdera hur deltagande i körsång potentiellt främjar fysisk hälsa, emotionellt välbefinnande, socialt engagemang, och kognitiva funktioner hos äldre individer.

SAGA-projektet

Syftet med studien "Internetförmedlad KBT-behandling vid sömnproblem för ungdomar med autism" är att undersöka effekten av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi mot sömnproblem (iCBT-I) hos ungdomar med AST som lider av sömnproblem.

Livsloppets psykosociala faktorer och tidiga tecken på demenssjukdom

Genom att identifiera livsförloppsfaktorer som påverkar risken för tidiga tecken på Alzheimers sjukdom och relaterad demens och dess underliggande mekanismer kan vi utveckla förebyggande strategier som kan förbättra hjärnans hälsa och minska risken för kognitiv dysfunktion.

Kontakt

Namn och titel: Håkan FischerProfessor i Humanbiologisk psykologi

Telefon: +468162357

ORCID0000-0001-6710-1744 Länk till annan webbplats.

Arbetsplats: Psykologiska institutionen Länk till annan webbplats.

Besöksadress Albanovägen 12

Postadress Psykologiska institutionen106 91 Stockholm

Forskargrupper

Fischers forskningslabb

Fischers forskningslabb studerar olika aspekter av emotionell, social, perceptuell och kognitiv bearbetning. Laboratoriet undersöker också hur intraindividuella variationer över stimuli och tid, samt interindividuella skillnader i ålder, kön, genetik, personlighet och sömnbrist påverkar dessa processer.