Håkan Fischer Professor i Humanbiologisk psykologi

Om mig

Sedan 2011 har jag varit professor i humanbiologisk psykologi och chef för avdelningen för Psykobiologi och epidemiologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Jag var prefekt vid Psykologiska institutionen mellan 2015 och 2021. Dessutom är jag docent vid Karolinska Institutet (KI), knuten till Aging Research Center vid KI och till Stockholms universitets Brain Imaging Centre (SUBIC). Jag är också fakultetsmedlem vid Digital Futures, ett tvärvetenskapligt forskningscenter vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Sedan september 2025 är jag även gästprofessor vid Linköpings universitet.

Jag har en doktorsexamen i psykologi från Uppsala Universitet sedan 1998. Från 1999 till 2001 var jag postdoktoral forskare vid Harvard Medical School i Boston, USA. Därefter arbetade jag som forskare vid Aging Research Center, KI, innan jag började vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet 2011. Jag tillbringade läsåret 2021–2022 på sabbatsår vid University of Florida, Department of Psychology.

Nuvarande positioner och roller

  • Chef för avdelningen för Psykobiologi och epidemiologi (tidigare Biologisk psykologi), Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (2011–nuvarande)
  • Chef för enheten för Kognitiv neurovetenskap, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet (2024–nuvarande)
  • Ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap (2023–nuvarande)
  • Gästprofessor, Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Avdelningen för psykologi, Linköpings universitet (2025-09-01-)
  • Stockholms universitets representant i styrgruppen för EBRAINS Sweden (2022–nuvarande)
  • Stockholms universitets representant i styrgruppen för samarbetet mellan Stockholm Trio och University of Tokyo, Japan (2022–nuvarande)
  • Ledamot i styrgruppen för samarbetet mellan Stockholms universitet och RISE (Research Institutes of Sweden) (2019–nuvarande)
  • Representant i forskningsutvärderingsgruppen för humaniora och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet (2021–nuvarande)
  • Huvudforskare i spin-off företaget Empatik AI/Aiyo AB (2022–nuvarande)

Jag är kursledare för grundkursen Kognitiv neurovetenskap och masterkursen Emotionspsykologi och affektiv neurovetenskap.

Jag undervisar regelbundet på både grund- och avancerad nivå, främst inom biologisk psykologi, kognitiv neurovetenskap och emotionspsykologi, med fokus på samspelet mellan hjärna och beteende.

För närvarande är jag huvudhandledare för en doktorand och biträdande handledare för fyra doktorander.

Mitt huvudsakliga forskningsområde är att undersöka intra- och interindividuella skillnader i affektiv, kognitiv, social och perceptuell bearbetning, samt relationen mellan dessa beteenden och hjärnfunktion, med ett specifikt fokus på åldersskillnader hos vuxna. Målet är nu att använda single-subject small-N designs och variabilitet för att studera mekanismerna bakom dessa processer.

För att studera funktionell hjärnaktivering använder jag funktionell magnetresonanstomografi (fMRI), positronemissionstomografi (PET) och funktionell nära-infraröd spektroskopi (fNIRS). För att studera hjärnstruktur använder jag T1-viktad avbildning, diffusionstensoravbildning (DTI) och perfusionsavbildning. Jag samarbetar både nationellt och internationellt med andra forskare och är involverad i pågående projekt i Sverige, Tyskland och USA.

Jag deltar i nio pågående finansierade forskningsprojekt, två som huvudansvarig (totalt 6,9 miljoner SEK) och sju som medsökande (totalt 24,8 miljoner SEK).

Nuvarande forskningslinjer

  • Intra- och interindividuella skillnader i perception och igenkänning av socio-emotionell information: Tillsammans med forskare vid Stockholms universitet (SU), Uppsala Universitet (UU), Karolinska Institutet (KI) och University of Florida (UF), studerar vi förmågan att upptäcka socio-emotionell information.
  • Effekten av oxytocin på socio-emotionell informationsbearbetning: Undersökning av den neurobiologiska grunden för oxytocins effekter på socio-emotionell bearbetning hos yngre och äldre vuxna, i samarbete med forskare vid SU, UU, KI, UF och Göteborgs universitet.
  • Utveckling av artificiell intelligens (AI) för interpersonell kommunikation: Samarbetar med forskare vid SU, UU, UF och Institutionen för data- och systemvetenskap, SU, för att stödja läsning, tolkning och förutsägelse av interpersonella kommunikationsmönster.

Handledning och finansiering

För närvarande handleder jag sex doktorander. Sedan 2002 har jag konsekvent erhållit finansiering från olika prestigefyllda källor, inklusive Vetenskapsrådet, Wallenbergstiftelsen (MMW och MAW), Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT), Riksbankens Jubileumsfond och Konung Gustav V och Drottning Victorias stiftelse.

Publikationer och akademiska bidrag

Mitt vetenskapliga arbete har resulterat i 136 forskningsartiklar publicerade i eller inskickade till peer-reviewed tidskrifter. Mina forskningspublikationer har citerats mer än 12 200 gånger i internationella vetenskapliga tidskrifter och har ett h-index (Google) på 53 och ett i10-index på 117. Jag har även suttit i flera halvtids- och doktorsexamenskommittéer, bedömt forskning och tjänstetillsättningar vid olika akademiska institutioner samt varit granskare för flera internationella peer-reviewed tidskrifter.

Manuskript under granskning och revidering

 

 

Inslag i media (urval på svenska)

Inslag i media (urval på engelska)


  • Active touch in tactile perceptual discrimination

    Artikel
    2025. Håkan Fischer, Elizabeth S. Collier, Amirhossein Manzouri, Kathryn L. Harris, Lisa Skedung, Mark W. Rutland.

    This study investigates the neural and behavioral mechanisms of tactile perceptual discrimination using fMRI and a set of wrinkled surface stimuli with varying textures. Fifteen female participants were tasked with distinguishing between different surfaces by touch alone. Behavioral results demonstrated variable discriminability across conditions, reflecting the tactile sensitivity of human fingertips. Neural analysis showed varied brain activations tied to the task’s difficulty. In the easiest least fine-grained discrimination condition, widespread activations were observed across sensory and integration regions. As task difficulty increased, stronger parietal and frontal lobe involvement reflected higher cognitive demands. In the hardest most fine-grained discrimination condition, activation concentrated in the right frontal lobe, indicating reliance on executive functions. These results highlight the brain’s intricate role in processing sensory information during tactile discrimination tasks of varying difficulty. As task difficulty increases, the brain adapts by engaging additional neural resources to meet higher cognitive demands. This research advances our understanding of the psychophysical and neural bases of tactile discrimination acuity, with practical implications for designing materials that enhance tactile feedback.

    Läs mer om Active touch in tactile perceptual discrimination
  • Associations between genetic variations in oxytocin pathway genes and hippocampal volume

    Artikel
    2025. Shanshan Xiao, Natallie C. Ebner, Junhua Dang, Gull Rukh, Lars Westberg, Helgi B. Schiöth, Håkan Fischer.

    The role of oxytocin-related genes in social-cognitive function has been previously established, but structural brain mechanisms underlying this link remain poorly understood. Utilizing a substantial dataset from the UK Biobank (N ≈ 30,000), this research determined associations between variations in ten single nucleotide polymorphisms (SNPs) within three oxytocin pathway genes (i.e., the oxytocin/neurophysin I prepropetide gene, the cluster of differentiation 38 glycoprotein gene, the oxytocin receptor gene) and whole-brain gray matter volume. Carriers of the AA or AG genotypes of the oxytocin receptor gene rs237851 SNP exhibited significantly larger hippocampal volume than carriers of the GG genotype. These results support the link between variations in the oxytocin receptor gene and hippocampal structure, with possible impact on social-cognitive function such as social recognition memory.

    Läs mer om Associations between genetic variations in oxytocin pathway genes and hippocampal volume
  • Age-dependent effects of oxytocin in brain regions enriched with oxytocin receptors

    Artikel
    2024. Shanshan Xiao, Natalie C. Ebner, Amirhossein Manzouri, Tie-Qiang Li, Diana Sanchez Cortes, Kristoffer N.T. Månsson, Håkan Fischer.

    Although intranasal oxytocin administration to tap into central functions is the most commonly used non-invasive means for exploring oxytocin’s role in human cognition and behavior, the way by which intranasal oxytocin acts on the brain is not yet fully understood. Recent research suggests that brain regions densely populated with oxytocin receptors may play a central role in intranasal oxytocin’s action mechanisms in the brain. In particular, intranasal oxytocin may act directly on (subcortical) regions rich in oxytocin receptors via binding to these receptors while only indirectly affecting other (cortical) regions via their neural connections to oxytocin receptor-enriched regions. Aligned with this notion, the current study adopted a novel approach to test 1) whether the connections between oxytocin receptor-enriched regions (i.e., the thalamus, pallidum, caudate nucleus, putamen, and olfactory bulbs) and other regions in the brain were responsive to intranasal oxytocin administration, and 2) whether oxytocin-induced effects varied as a function of age. Forty-six young (24.96 ± 3.06 years) and 44 older (69.89 ± 2.99 years) participants were randomized, in a double-blind procedure, to self-administer either intranasal oxytocin or placebo before resting-state fMRI. Results supported age-dependency in the effects of intranasal oxytocin administration on connectivity between oxytocin receptor-enriched regions and other regions in the brain. Specifically, compared to placebo, oxytocin decreased both connectivity density and connectivity strength of the thalamus for young participants while it increased connectivity density and connectivity strength of the caudate for older participants. These findings inform the mechanisms underlying the effects of exogenous oxytocin on brain function and highlight the importance of age in these processes.

    Läs mer om Age-dependent effects of oxytocin in brain regions enriched with oxytocin receptors
  • Altered Empathy Processing in Frontotemporal Dementia

    Artikel
    2024. Olof Lindberg, Tie-Qiang Li, Cecilia Lind, Susanna Vestberg, Ove Almkvist, Mikael Stiernstedt, Anita Ericson, Nenad Bogdanovic, Oskar Hansson, Luke Harper, Eric Westman, Caroline Graff, Theofanis Tsevis, Peter Mannfolk, Håkan Fischer, Gustav Nilsonne, Predrag Petrovic, Lars Nyberg, Lars-Olof Wahlund, Alexander F. Santillo.

    Introduction: Loss of empathy is a core symptom of behavioral variant frontotemporal dementia (bvFTD). In particular, the affective aspect of empathy appears to be independent of decrease in the other socioemotional abilities and general cognition in bvFTD. We used an established functional magnetic resonance imaging (MRI) paradigm to assess bvFTD-related alterations in brain responses during empathy for pain (EFP) in a case-control study.

    Läs mer om Altered Empathy Processing in Frontotemporal Dementia
  • Cognition, prior aggression, and psychopathic traits in relation to impaired multimodal emotion recognition in psychotic spectrum disorders

    Artikel
    2023. Lennart Högman, Gabriela Gavalova, Petri Laukka, Marianne Kristiansson, Malin V. Källman, Håkan Fischer, Anette G. M. Johansson.

    Background: Psychopathic traits have been associated with impaired emotion recognition in criminal, clinical and community samples. A recent study however, suggested that cognitive impairment reduced the relationship between psychopathy and emotion recognition. We therefore investigated if reasoning ability and psychomotor speed were impacting emotion recognition in individuals with psychotic spectrum disorders (PSD) with and without a history of aggression, as well as in healthy individuals, more than self-rated psychopathy ratings on the Triarchic Psychopathy Measure (TriPM).Methods: Eighty individuals with PSD (schizophrenia, schizoaffective disorder, delusional disorder, other psychoses, psychotic bipolar disorder) and documented history of aggression (PSD+Agg) were compared with 54 individuals with PSD without prior aggression (PSD-Agg) and with 86 healthy individuals on the Emotion Recognition Assessment in Multiple Modalities (ERAM test). Individuals were psychiatrically stable and in remission from possible substance use disorders. Scaled scores on matrix reasoning, averages of dominant hand psychomotor speed and self-rated TriPM scores were obtained.Results: Associations existed between low reasoning ability, low psychomotor speed, patient status and prior aggression with total accuracy on the ERAM test. PSD groups performed worse than the healthy group. Whole group correlations between total and subscale scores of TriPM to ERAM were found, but no associations with TriPM scores within each group or in general linear models when accounting for reasoning ability, psychomotor speed, understanding of emotion words and prior aggression.Conclusion: Self-rated psychopathy was not independently linked to emotion recognition in PSD groups when considering prior aggression, patient status, reasoning ability, psychomotor speed and emotion word understanding.

    Läs mer om Cognition, prior aggression, and psychopathic traits in relation to impaired multimodal emotion recognition in psychotic spectrum disorders

Körsång och hälsosamt åldrande

Projektet avser att utvärdera hur deltagande i körsång potentiellt främjar fysisk hälsa, emotionellt välbefinnande, socialt engagemang, och kognitiva funktioner hos äldre individer.

SAGA-projektet

Syftet med studien "Internetförmedlad KBT-behandling vid sömnproblem för ungdomar med autism" är att undersöka effekten av internetförmedlad kognitiv beteendeterapi mot sömnproblem (iCBT-I) hos ungdomar med AST som lider av sömnproblem.