Profiles

Helena Honkaniemi

Helena Honkaniemi

Doktorand

View page in English
Arbetar vid Institutionen för folkhälsovetenskap
E-post helena.honkaniemi@su.se
Besöksadress Sveavägen 160, Sveaplan
Rum 351
Postadress Institutionen för folkhälsovetenskap 106 91 Stockholm

Om mig

My research has ranged across the health field, from the sociology of health, to mental health and migrant health. I am primarily involved in the Studies of Migration and Social Determinants of Health (SMASH) project at the new Department of Public Health Sciences, focusing on health policy and the mental health of migrants.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Helena Honkaniemi (et al.). BMC Public Health 17

    Background

    Immigration to the Nordic countries has increased in the last decades and foreign-born inhabitants now constitute a considerable part of the region’s population. Several studies suggest poorer self-reported health among foreign-born compared to natives, while results on mortality and life expectancy are inconclusive. To date, few studies have summarized knowledge on mortality differentials by country of birth. This article aims to systematically review previous results on all-cause and cause-specific mortality by country of birth in the Nordic countries.

    Methods

    The methodology was conducted and documented systematically and transparently using a narrative approach. We identified 43 relevant studies out of 6059 potentially relevant studies in August 2016, 35 of which used Swedish data, 8 Danish and 1 Norwegian.

    Results

    Our findings from fully-adjusted models on Swedish data support claims of excess mortality risks in specific categories of foreign-born. Most notably, immigrants from other Nordic countries, especially Finland, experience increased risk of mortality from all causes, and specifically by suicide, breast and gynaecological cancers, and circulatory diseases. Increased risks in people from Central and Eastern Europe can also be found. On the contrary, decreased risks for people with Southern European and Middle Eastern origins are found for all-cause, suicide, and breast and gynaecological cancer mortality. The few Danish studies are more difficult to compare, with conflicting results arising in the analysis. Finally, results from the one Norwegian study suggest significantly decreased mortality risks among foreign-born, to be explored in further research.

    Conclusions

    With new studies being published on mortality differentials between native and foreign-born populations in the Nordic countries, specific risk patterns have begun to arise. Regardless, data from most Nordic countries remains limited, as does the information on specific causes of death. The literature should be expanded in upcoming years to capture associations between country of birth and mortality more clearly.

  • 2017. Helena Honkaniemi (et al.). Metoder och verktyg för sociala nyttoberäkningar i kollektivtrafiken, 9-53

    Med skärpt fokusering på hållbar utveckling blir såväl politiskt ansvariga som akademiker allt mer sysselsatta inte enbart med infrastrukturens inverkan på ekonomi och miljö utan även dess sociala inverkan. Denna breda litteraturstudie har undersökt den sociala hållbarhetens roll i kollektivtrafikens infrastruktur. Den har siktat på att urskilja de olika komponenter i social hållbarhet som ingår i denna kontext, kvalitativa respektive kvantitativa analytiska metoder och deras krav på data samt tillämpbarheten av dessa rön i den svenska kontexten. Översikten utfördes med hjälp av indexeringstjänsten Web of Science, en kombinerad snöbollsmetod samt interna rekommendationer och analyser med hjälp av ett teoretiskt ramverk för hållbarhet anpassat från United Nations Environment Programme. Rönen ådagalade många kvantitativa tillvägagångssätt, däribland kostnads-/nyttoanalys [cost-benefit analyses (CBA)], tillämpningar av geografiska informationssystem (GIS), och jämlikhetsanalyser m.fl. Variabler för kollektivtrafik såsom tillgänglighet och rörlighet behandlades oftast tillsammans med sociala bestämningsfaktorer, liksom sociala utfallsvariabler däribland socialt utanförskap och socialt kapital. Kvalitativa infallsvinklar används däremot mer sällan i den här kontexten trots deras betydelse för att hjälpa till att fånga in användares erfarenheter och att urskilja nya sociala variabler. Utifrån dessa resultat och den rådande preferensen för kvantitativa metoder i svenska analyser av kollektivtrafik rekommenderar författarna mera fokus på de sociala utfallen av kollektivtrafikens infrastruktur genom att använda en blandning av kvantitativa och kvalitativa infallsvinklar.

Visa alla publikationer av Helena Honkaniemi vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 19 februari 2018

Bokmärk och dela Tipsa