Magdalena HoldarUniversitetslektor, docent

Om mig

Magdalena är docent i konstvetenskap och curatoriella studier. Hon är ämnesansvarig för Curating, programansvarig för masterprogrammet Curating Art, samt pedagogisk studierektor i konstvetenskap.

Som docenti konstvetenskap och curatoriella studier fördelar jag min tid mellan undervisning och forskning. Jag har deltagit i utvecklandet av kandidat- och masterprogrammen i konstvetenskap, ett stort antal kurser i konstvetenskap och curating, och arbetar sedan lång tid också med Curating Art, ett internationellt masterprogram inom ämnet curating vid Stockholms universitet. Jag deltar regelbundet i olika projekt som innebär samverkan mellan universitetet och andra aktörer, såsom museer och olika privata, kommunala och statliga organisationer. Jag sitter i ledningsgruppen för Konstskolan i Stockholm sedan 2019. Sedan 2023 är jag pedagogisk studierektor i konstvetenskap.

Undervisning

Undervisning är en viktig och utvecklande del av mitt arbete. Genom kursutveckling och testandet av olika pedagogiska metoder strävar jag efter att förankra min undervisning i både ny pedagogisk forskning och mina egna, ämnesspecifika forskningsintressen. Under 2017 drev jag tillsammans med min kollega Anna Bortolozzi det pedagogiska utvecklingsprojektet Ämnesanpassade undervisningsformer för möten med konst, möjliggjort genom att vi gemensamt utnämndes till pedagogiska ambassadörer vid SU. Projektets resultat, undervisningsformatet ’on site-seminarier’, har implementerats i grundkursen och kandidatkursen i konstvetenskap.

Jag har undervisat på kurser och handlett studenter på alla utbildningsnivåer, inklusive forskarnivå, på SU, Södertörns högskola och Konstfack. Mellan åren 2015 och 2019 var jag Stockholms Universitets representant i lärarteamet för den mångdisciplinära projektkursen Utmaningar för den växande staden vid Openlab, KTH, tillsammans med tre kolleger från KTH, KI och Södertörns högskola. 2014 utvecklade jag och drev kursen Contemporary Art and Curatorial Practices vid Amherst College, MA, tillsammans med curatorer från Mead Art Museum. Vistelsen i USA ingick i STINT:s stipendieprogram Teaching Sabbatical.

Kursutveckling

Nya kurser på grundnivå

• The Politics of the Art Exhibition (sve/eng)
• Konstnärer om konst (sve/eng)

Utveckling av befintliga kurser på grundnivå

• Fortsättningskurs i konstvetenskap
• Kandidatkurs i konstvetenskap

Kurser på grundnivå för andra lärosäten

• Konstvetenskap I och II (Konstfack)
• Contemporary Art and Curatorial Practices (Amherst College, MA, USA) (eng)

Kurser på avancerad nivå

• Curatorship (eng, för masterprogrammet Curating Art)
• Exhibition and Master Thesis (examenskurser, eng, för masterprogrammet Curating Art)
• The Practice of Art History (sve/eng, för masterprogrammet i estetiska vetenskaper, SU)
• Remediating Art History (eng, för Internationella masterprogrammet i konstvetenskap)

Kurser på avancerad nivå för andra lärosäten

• Exponeringens effekter (Södertörns högskola)

Forskning

Det finns några teman som återkommer både i min forskning och i min undervisning, även om de syns på olika vis. De kretsar kring olika former av kreativa samarbeten och i synnerhet hur dessa förhåller sig till performativitet, nätverk och materialitet. Under senare år har min forskning varit koncentrerad kring konstnärsnätverket Fluxus och då huvudsakligen de transnationella konstnärliga strategier det utvecklade under 1960- och 70-talen. Resultaten från forskningen har publicerats i artiklar, diskuterats på konferenser och resulterat i monografin Fluxus as a Network of Friends, Strangers, and Things: The Agency of Chance Operations (Brill 2022). Nätverk som material, teori och metodologi, inklusive agensen hos ting, är en kärna i mitt arbete.

Även om en stor del av min forskning görs och delas i akademiska fora så använder jag också en praktik där gränsen mellan konventionell konsthistorisk forskning och andra forskningstraditioner suddas ut. Träskseminariet (The Moss Seminar, fr.o.m. 2022) är ett praktiknära forskningsprojekt som utforskar vad en så kallad våtmarksmetodologi kan innebära inom humanistisk forskning. Våtmarken fungerar i projektet som en metafor som tar fasta på agensen hos ting och organismer. Avsikten är att hitta en modell för forskning om sådant material som inte lämnar spår—aktiviteter på mikronivå som arbetar i det dolda och som vi enbart kan upptäcka genom de effekter de eventuellt har. Våtmarksmetodologi bejakar subjektivitet, empati och förförelse och ser dem som oumbärliga komponenter i humanistisk forskning. Genom Träskseminariets aktiviteter undersöker jag hur konstnärliga, konsthistoriska och curatoriella forskningspraktiker överlappar och berikar varandra. Mina projekt inom ramen för Träskseminariets är ofta performativa och både undersökningarna och deras resultat förmedlas huvudsakligen genom curerade aktiviteter och program.

Mitt mångåriga arbete inom det internationella masterprogrammet Curating Art (Institutionen för kultur och estetik, SU) har präglat mitt akademiska och kreativa tänkande och hur jag praktiserar detta. Det har resulterat både i forskning om curatoriella praktiker under 1900- och 2000-talen, och format hur jag ser på och kommunicerar min forskning.

Jag disputerade vid Stockholms universitet med avhandlingen Scenography in Action: Space, Time, and Movement in Theatre Productions av Ingmar Bergman (2005). I avhandlingen använde jag regissören Ingmar Bergmans sena produktioner för scenen som fallstudier i syfte att utveckla teoretiska och metodologiska verktyg för analys av efemär konst. Scenografi är en konstform som utmärks av att den hela tiden är stadd i förändring. Via tre centrala scenografiska element—rum, tid och rörelse—visade jag i avhandlingen hur de var för sig eller i tillsammans skapar förändringar i scenrummet; förändringar som rör sig långt utanför scenens materiella, byggda rum.