Stockholms universitet
This page in English

Inger ErikssonProfessor

Om mig

Jag är professor i pedagogik med inriktning mot lärande och läroplansteori och docent i didaktik vid Stockholms universitet. Mitt forskningsintresse handlar främst om vilket lärande som möjliggörs i olika undervisningspraktiker och hur forskare och lärare kan förenas kring ett gemensamt intresse för en didaktiskt och innehållsligt mera kvalificerad undervisning. Kunskapsfrågor relaterat till design av undervisning är också ett stort intresse med den centrala frågan om ”vad är det den som är kunnig kan?”

Teoretiskt arbetar jag huvudsakligen inom ramen för verksamhetsteoretiska och sociokulturella perspektiv. Speciellt intresserar jag mig för den didaktiska varianten av verksamhetsteori som vanligen går under benämningen learning activity som på svenska benämns lärandeverksamhet. För närvarande är jag vetenskaplig ledare för det av Skolforskningsinstitutet finansierade forskningsprojektet Problemsituationer, lärandemodeller och undervisningsstrategier (PLUS). Under perioden 2017-2019 var jag vetenskaplig ledare för ett annat av Skolforskningsinstitutet finansierat forskningsprojekt: Förmågan att föra och följa algebraiska resonemang - utmaningar för grund- och gymnasieskolan som också pröva lärandeverksamhet som didaktiskt redskap i undervisningsutvecklande forskning (se en intervju om projektet här).

Tidigare var en av vetenskapliga ledarna för samverkansplattformen Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Jag har också varit en av de vetenskapliga ledarna för den av Vetenskapsrådet finansierade forskarskolan i learning study Som hade Jönköping University som värd.

 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi

    2022. Inger Eriksson, Ann Öhman Sandberg.

    Bok

    Praktiknära forskning och samverkan mellan skolverksamhet och lärosäte har över tid aktualiseras i olika sammanhang. Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stärka praktiknära forskning till nytta för utveckling av förskola, skola och lärarutbildning. Det så kallade ULF-avtalet är exempel på en av de större satsningarna. Boken Utbildning, lärande och praktiknära forskning har ambitionen att lyfta, diskutera och problematisera frågor om samverkan, symmetri, relationer, roller, etik samt ansvar och handlingsutrymme i samverkan kring praktiknära forskning. Men framför allt vill denna bok bidra till, och fördjupa diskussionen om dilemman, utmaningar och möjligheter som kan uppstå när skolverksamhet och lärosäte ska samverka kring utveckling, lärande och praktiknära forskning I boken har vi samlat bidrag från representanter från lärosäte, lärarutbildning, forskare, skolhuvudmän, skolledare, studenter och lärare som på olika sätt har erfarenhet av lärarutbildningens och skol- och förskoleverksamhetens vetenskapliga grund och samverkan kring praktiknära forskning. Boken utgör ett led i satsningen på Framtidens lärarutbildning och ULF-avtalet vid Örebro universitet.

    Läs mer om Praktikutvecklande forskning mellan skola och akademi

  • Tasks, tools, and mediated actions – promoting collective theoretical work on algebraic expressions

    2021. Inger Eriksson (et al.). Nordisk matematikkdidaktikk, NOMAD 26 (3–4), 29-52

    Artikel

    The aim of this article is to exemplify and discuss what teachers using learning activity need to consider when planning and supporting students’ collective theoretical work on algebraic expressions. Data are from two iteratively developed research lessons in two Grade 7 classes. The analysis focuses on students’ tool-mediated actions, the mathematical content processed, how the content is dealt with, and on identifying the crucial aspects that enable collective theoretical work. The result provides examples of how the content of the task, its design, and its tools, as well as the teacher’s and students’ tool-mediated actions are crucial factors in the promotion of collective theoretical work

    Läs mer om Tasks, tools, and mediated actions – promoting collective theoretical work on algebraic expressions

  • Yngre elevers uppfattningar av det matematiska i algebraiska uttryck

    2021. Sanna Wettergren, Inger Eriksson, Torbjörn Tambour. LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education 9 (1), 1-28

    Artikel

    Det övergripande syftet med denna artikel är att analysera och beskriva yngre elevers uppfattningar av det matematiska i ett algebraiskt uttryck och utifrån det diskutera vad som kan utgöra kritiska aspekter för utvecklandet av mera kvalificerade uppfattningar. Artikeln bygger på data från ett forskningsprojekt där elever i förskoleklass, årskurs 1 och årskurs 4 intervjuades med syfte att analysera de aktuella elevernas kvalitativt skilda sätt att uppfatta det matematiska i algebraiska uttryck. Intervjuerna analyserades fenomenografiskt. Studiens resultat visar tre kvalitativt skilda kategorier av yngre elevers uppfattningar av det matematiska i algebraiska uttryck. Det matematiska i ett algebraiskt uttryck erfars som ”något som kan och bör räknas ut”, ”något som beskriver en relation mellan komponenter” och ”något som representerar en situation”. Vidare identifierades tre kritiska aspekter i relation till kategorierna. De kritiska aspekter som ger eleverna möjlighet att kvalificera sina uppfattningar för att utveckla ett mer komplext kunnande av algebraiska uttryck är att kunna urskilja att 1) ett uttryck består av olika komponenter som har olika funktioner, 2) en och samma variabel i ett uttryck har samma värde och 3) värdet på en variabel i ett uttryck bestäms relationellt. Att urskilja sådana kritiska aspekter kan hjälpa eleverna att kvalificera sitt kunnande. Således måste de kritiska aspekterna beaktas vid utformningen av undervisningen.

    Läs mer om Yngre elevers uppfattningar av det matematiska i algebraiska uttryck

  • Learning actions indicating algebraic thinking in multilingual classrooms

    2021. Helena Eriksson, Inger Eriksson. Educational Studies in Mathematics 106 (3), 363-378

    Artikel

    This article discusses algebraic thinking regarding positive integers and rational numbers when students, 6 to 9 years old in multilingual classrooms, are engaged in an algebraic learning activity proposed by the El’konin and Davydov curriculum. The main results of this study indicate that young, newly arrived students, through tool-mediated joint reflective actions as suggested in the ED curriculum, succeeded in analysing arithmetical structures of positive integers and rational numbers. When the students participated in this type of learning activity, they were able to reflect on the general structures of numbers established as additive relationships (addition and subtraction) as well as multiplicative relationships (multiplication and division) and mixtures thereof, thus a core foundation of algebraic thinking. The students then used algebraic symbols, line segments, verbal, written, and gesture language to elaborate and construct models related to these relationships. This is in spite of the fact that most of the students were second language learners. Elaborated in common experiences staged in the lessons, the learning models appeared to bridge the lack of common verbal language as the models visualized aspects of the relationships among numbers in a public manner on the whiteboard. These learning actions created rich opportunities for bridging tensions in relation to language demands in the multilingual classroom.

    Läs mer om Learning actions indicating algebraic thinking in multilingual classrooms

  • Betyg och betygssystem förr och nu

    2021. Viveca Lindberg, Inger Eriksson. Ämneslärarens arbete, 409-447

    Kapitel

    Bedömning av elevers kunskaper – eller snarare deras prestationer så som de kommer till uttryck vid ett specifikt tillfälle – utgör en central del av lärares arbete. Frågan om svårigheterna med betygssättning är inte specifika för 2000-talet, dagens utmaningar kan spåras tillbaka till 1940-talets betygsutredningar. Genom att sätta ett betyg ges en signal om hur väl en elev har tillgodogjort sig undervisningen i ett visst ämne vid en viss tidpunkt men också givet den form för prövning som läraren väljer. Detta val styrs både av ämnets traditioner och ämnets karaktär. Betyget har på detta sätt en informerande funktion. I de policytexter som skriver fram betygens funktion betonas också att betygen ska ha en motiverande funktion. Samtidigt har betygen även andra funktioner som lärare inte nödvändigtvis har i fokus vid betygssättningen. Exempelvis har det slutliga betyget som ges från grundskolan respektive gymnasieskolan en urvalsfunktion när det gäller till vilka utbildningar eleven kan söka. Hur riktlinjerna för betygssättning utformas, vad som utgör referenspunkt för lärarnas bedömning och hur en sådan referenspunkt är tänkt att användas skapar både möjligheter och begränsningar för lärares betygssättande arbete. Syftet med det här kapitlet är att ge en inblick i dagens betyg med grund i hur olika frågor och problem har hanterats över tid, huvudsakligen i Sverige. I kapitlet ges en bild över betygens utformning och funktion i folkskolan och läroverken fram till dagens skolformer och reformer.

    Läs mer om Betyg och betygssystem förr och nu

  • Enabling students’ participation in algebraic reasoning with ‘learning models’ as tools for theoretical work

    2019. Inger Eriksson (et al.). NOFA7 Abstracts

    Konferens

    The issue for this paper is to discuss conditions for students’ participation in theoretical classroom discussions. In order to develop students’ ability to reason and solve problems algebraically Lins and Kaput (2004) argue that it is important to introduce algebra early in mathematics education. In line with this, researchers working within the sociocultural tradition argue that this may start as early as in first grade (Lins & Kaput, 2004). The so-called Davydov programme (e.g. Schmittau, 2005) is referred to as a promising alternative type of teaching, enhancing young students’ capability to reason algebraically. Central to the Davydov programme is the concept of ’learning model’. Such models (not to be confused with mathematical models) are used to enable students’ elaboration of mathematical phenomena. The characteristics of a learning model is that it materialises central theoretical aspects of a content. Further, it creates specific conditions necessary for students to understand and elaborate on each other’s arguments. However, there are many demanding issues related to the design of such learning models that needs to be further developed. In this paper we address the following research question: What in students’ classroom discussions can be taken as signs of emergent ability to reason algebraically? In this paper we use data from two learning studies conducted in 2017–2018. One in grade 1 (age 7) with three iteratively designed and revised lessons, and one in grade 5 (age 11) with four iteratively designed and revised lessons. We focus especially on how students use learning models as tools to enforce and maintain a collective reasoning indifferent communicative situations. To identify possible algebraic reasoning we have analyzed the communicative situations by drawing upon Toulmin’s (2003) model of argumentation with claim, data, warrant and backing. The tentative results indicate that the ability to work with the learning models not only facilitated an individual student to clarify and substantiate his or her arguments, but also enabled other students to follow and elaborate on the reasoning. This paper also contributes with examples of tasks and especially how to set the tasks in motion to enable students’ theoretical work.

    Läs mer om Enabling students’ participation in algebraic reasoning with ‘learning models’ as tools for theoretical work

  • Sextio år av formativ bedömning

    2019. Viveca Lindberg, Inger Eriksson. Formativ bedömning, 18-34

    Kapitel

    Utgångspunkten för kapitlet är tidig utveckling av och forskning om formativ bedömning – den historiska bakgrunden till ett intresse för annan information om elevers prestationer än ett betygsresultat eller ett poängresultat. Centralt i kapitlet är att den information läraren får genom elevers prestationer också behöver användas för att utvärdera och utveckla undervisningen. Kapitlet syftar till att betona den dubbla funktionen hos feedback och utgör samtidigt en kritik mot den utbredda uppfattningen att återkoppling formuleras till eleverna för att de ska veta var de står i förhållande till målen och hur de ska arbeta för att nå målen. Författarna menar att innan feedback till eleven formuleras ska läraren först försäkra sig om att det inte är undervisningen som i första hand behöver utvecklas. 

    Läs mer om Sextio år av formativ bedömning

Visa alla publikationer av Inger Eriksson vid Stockholms universitet

Redigera profilen